LS I +61 303
LS I +61 303 | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Cassiopeja |
Rektascension | 02t 40m 31,6643 s[1] |
Deklination | +61° 13′ 45,592″[1] |
Skenbar magnitud () | +10,61 – 10,83 (v)[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | B0 Ve[3] |
U–B | -0,34[4] |
B–V | +0,02[4] |
Variabeltyp | Röntgenbinär med hög massa[2] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -41,41 km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: +0,27[5] mas/år Dek.: +2,38[5] mas/år |
Parallax () | 0,45 ± 0,23[1] |
Avstånd | ca 7 000 lå (ca 2 000 pc) |
Andra beteckningar | |
HÖFT 12469, ALS 7373, BWE 0236+6101, 2E 627, 3EG J0241+6103, GSC 04047-01917, HIC 12469, LS I +63 303, 2MASS J02403165+6113456, NVSS J024031+611345, 1RXS J024033.5+611358, TYC 4047-1917-1, V* V615 Cas, WN B0236,6+6100, Gaia EDR3 465645515129855872, Gaia DR1 465645510826577280, Gaia DR2 465645515129855872 [6] |
LS I +61 303 är en dubbelstjärna bestående av en massiv stjärna och ett kompakt objekt i den mellersta delen av stjärnbilden Cassiopeja, som också har variabelbeteckningen V615 Cassiopeiae.[2] Den har en kombinerad skenbar magnitud av ca 10,61 – 10,83[2] och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 1 på ca 0,45 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 7 000 ljusår (ca 2 000 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -41 km/s. LS I +61 303 erkändes som ett ljusstarkt objekt och katalogiserades 1959 som en OB-stjärna.[7]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]LS I +61 303 visar spektrum för en Be-stjärna, en stjärna av spektraltyp B0 i huvudserien med en stoftskiva som orsakar emissionslinjer i dess spektrum. Variationer i dess radiella hastighet visar att den är i omloppsbana med ett osynligt kompakt objekt som har en massa mellan 1 och 4 solmassor. Paret har en omloppstid av 26,496 dygn.[10] Även om den osäkra massan hos det kompakta objektet skulle göra det möjligt för den att vara en neutronstjärna, antas att den sannolikt är ett svart hål.[11] I mars 2022 rapporterades en period på ca 0,27 sek observerad med FAST-teleskopet, vilket bekräftade en neutronstjärnas egenskaper hos det kompakta objektet. Detta stärker möjligheten att systemet verkligen är det första som observerats som innehåller en pulsar med magnetärt beteende.[12][13]
LS I +61 303 varierar något vid optiska våglängder, men mätningar som går tillbaka till 1887 visar ingen uppenbar period. Den visar också regelbundna utbrott av röntgenstrålning som sammanfaller med dess omloppsperiod och starka radiovariabilitet.[8]
LS I +61 303 avger HE och VHE (High Energy och Very High Energy) gammastrålar.[3][10] Den är bara ett av flera kända stjärnsystem som producerar sådan energirik strålning. Andra sådana system är PSR B1259–63, LS 5039 och HESS J0632+057.
Den galaktiska radiokällan GT 0236+610 har observerats på samma position som LS I +61 303. En gammastrålkälla, 2CG 135+01, observerades inom en grad från dess position och MAGIC-teleskopet bekräftade att LS I +61 303 var källan till gammastrålningen.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, LS I +61 303, 15 april 2022.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Gaia Collaboration (2016). "Gaia Data Release 1". Astronomy & Astrophysics. 595: A2. arXiv:1609.04172. Bibcode:2016A&A...595A...2G. doi:10.1051/0004-6361/201629512. S2CID 1828208.
- ^ [a b c d] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/gcvs. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
- ^ [a b] Paredes, Josep M; Ribó, Marc; Bosch-Ramon, Valentí; West, Jennifer R; Butt, Yousaf M; Torres, Diego F; Martí, Josep (2007). "Chandra Observations of the Gamma-Ray Binary LS I +61 303: Extended X-Ray Structure?". The Astrophysical Journal Letters. 664 (1): L39–L42. arXiv:0706.0877. Bibcode:2007ApJ...664L..39P. doi:10.1086/520674. S2CID 9974663.
- ^ [a b] Reig, P; Fabregat, J (2015). "Long-term variability of high-mass X-ray binaries. I. Photometry". Astronomy & Astrophysics. 574: A33. arXiv:1411.7163. Bibcode:2015A&A...574A..33R. doi:10.1051/0004-6361/201425008. S2CID 119183277.
- ^ [a b] van Leeuwen, F.; et al. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600.
- ^ WR 3 (unistra.fr), Hämtad 2022-07-14.
- ^ Hardorp, J; Rohlfs, K; Slettebak, A; Stock, J (1959). "Luminous stars in the Northern Milky Way. Part I". Hamburger Sternw. 01. Bibcode:1959LS....C01....0H.
- ^ [a b] Gregory, P. C; Taylor, A. R; Crampton, D; Hutchings, J. B; Hjellming, R. M; Hogg, D; Hvatum, H; Gottlieb, E. W; Feldman, P. A; Kwok, S (1979). "The radio, optical, X-ray, gamma-ray star LSI +61 deg 303". Astronomical Journal. 84: 1030. Bibcode:1979AJ.....84.1030G. doi:10.1086/112508.
- ^ Lipunova, N. A. (February 1988). "Search for Optical Variability of the Brightness of the Source LSI+61DEG303 – a Star with Regular Bursts of Radio Emission". Soviet Astronomy. 32 (1): 52. Bibcode:1988SvA....32...52L.
- ^ [a b] Albert, J; et al. (2006). "Variable Very-High-Energy Gamma-Ray Emission from the Microquasar LS I +61 303". Science. 312 (5781): 1771–3. arXiv:astro-ph/0605549. Bibcode:2006Sci...312.1771A. doi:10.1126/science.1128177. PMID 16709745. S2CID 20981239.
- ^ Massi, M; Migliari, S; Chernyakova, M (2017). "The black hole candidate LS I +61°0303". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 468 (3): 3689. arXiv:1704.01335. Bibcode:2017MNRAS.468.3689M. doi:10.1093/mnras/stx778. S2CID 118894005.
- ^ Weng, Shan-Shan; Qian, Lei; Wang, Bo-Jun; Torres, D. F.; Papitto, A.; Jiang, Peng; Xu, Renxin; Li, Jian; Yan, Jing-Zhi; Liu, Qing-Zhong; Ge, Ming-Yu (2022-03-17). "Radio pulsations from a neutron star within the gamma-ray binary LS I +61° 303". Nature Astronomy. doi:10.1038/s41550-022-01630-1. ISSN 2397-3366.
- ^ "Radio pulsation from the system LS I 61 303 detected, after decades of search". www.ice.csic.es (in European Spanish). Hämtad 2022-03-18.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Astronomers Discovery Very High Energy Gamma-ray Emission From Microquasar (ScienceDaily) May 19, 2006
- MAGIC – Major Atmospheric Gamma Imaging Cerenkov Telescope
- MAGIC Telescope home page
- TeV gamma ray source catalog home page