Johan Asplund (sociolog)
| Johan Asplund | |
| Född | 18 maj 1937 Jakobstad |
|---|---|
| Död | 13 november 2018 (81 år) Lund |
| Medborgare i | Sverige[1] |
| Sysselsättning | Sociolog, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Lunds universitet Göteborgs universitet Köpenhamns universitet |
| Utmärkelser | |
| Läkerols kulturpris (1991) Kellgrenpriset (1997) John Landquists pris (2003) Svenska Akademiens essäpris (2007) | |
| Redigera Wikidata | |
Karl Johan Asplund, född 19 maj 1937 i Jakobstad, död 13 november 2018 i Lunds domkyrkodistrikt,[2][3] var en finlandssvensk sociolog och socialpsykolog, som bland annat intresserade sig för social interaktion och etnometodologi.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Asplund blev filosofie kandidat 1960 och filosofie licentiat 1965. Han blev docent vid Göteborgs universitet 1967 och professor i psykologi vid Köpenhamns universitet 1972. Han lämnade denna professur 1982 men erhöll 1985 en forskarprofessur i kultursociologi vid Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet med placering vid Lunds universitet.[4] Han var även hedersledamot i Svenska Deckarakademin. Asplund är begravd på Östra kyrkogården i Lund.[5]
Verk
[redigera | redigera wikitext]Asplund skrev bland annat Om undran inför samhället, med dess nyckelbegrepp aspektseende, och två andra av hans mest lästa böcker är Det sociala livets elementära former (1987), där han analyserar stora delar av den klassiska socialpsykologiska forskningen med dess experiment, och lanserar sin övergripande teori att människan generellt är socialt responsiv, och Essä om Gemeinschaft och Gesellschaft (1991), där han förklarar och diskuterar dessa begrepp skapade av den tyske sociologen Ferdinand Tönnies.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1967 – Om mättnadsprocesser
- 1968 – Sociala egenskapsrymder
- 1970 – Om undran inför samhället
- 1971 – Om attitydbegreppets teoretiska status
- 1971 – En mycket fri tolkning av några teser i George Lukács historia och klassmedvetande
- 1973 – Inledning till strukturalismen
- 1976 – Bertillon och Holmes
- 1979 – Teorier om framtiden
- 1980 – Socialpsykologiska studier
- 1983 – Tid, rum, individ och kollektiv
- 1984 – Ett ostämt piano är hemskt
- 1987 – Om hälsningsceremonier, mikromakt och asocial pratsamhet
- 1987 – Det sociala livets elementära former
- 1989 – Rivaler och syndabockar
- 1991 – Essä om Gemeinschaft och Gesellschaft (om Ferdinand Tönnies begrepp)
- 1992 – Storstäderna och det forteanska livet
- 2002 – Avhandlingens språkdräkt
- 2002 – Genom huvudet
- 2003 – Hur låter åskan?
- 2004 – Angående Raymond Chandler
- 2006 – Munnens socialitet och andra essäer
- 2017 – Ord för ord: en polygraf
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1991 – Läkerols svenska kulturpris "för sina idékritiska essäer, som präglas av skarpsinne, integritet och osviklig språkkänsla"
- 1997 – Kellgrenpriset
- 2003 – John Landquists pris
- 2007 – Svenska Akademiens essäpris
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 20 februari 2017, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Dödsannons
- ^ Dödsannons i Svenska Dagbladet, 18 november 2018, sid. 79
- ^ Asplund, Johan i Vem är det 1993
- ^ Asplund, Karl Johan på SvenskaGravar.se
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|