Hoppa till innehållet

Olivin

Från Wikipedia
Olivin
KategoriMineral
Kemisk formelMagnesiumjärnsilikat (Mg,Fe)2SiO4
Färgolika gröna nyanser
KristallstrukturOrtorombiska
Spaltningofullständig
Brottsmåmussligt, sprött
Hårdhet (Mohs)6,0–7,0
Ljusbrytning1,654–1,690
Dubbelbrytning+0,036
Dispersion0,020
StreckfärgVit
Densitet3,27–3,37

Olivin är ett mörkt, grönfärgat mineral som förknippas med ultrabasiska djupbergarter. Det är ett av världens vanligaste mineral. Olivin bildas i den övre delen av jordens mantel och kommer upp till markytan genom vulkanism eller bergskedjebildning.

Olivin har en speciell grön färg. Beryll kan ha samma äppelgröna färg, men förväxling kan undvikas genom att en olivin aldrig kan finnas i en granit-pegmatit, där beryllen hör hemma. Mineralet består av magnesiumjärnsilikat med betydligt mera magnesium än järn. Mineralets färg blir mörkare med ökande järnhalt.[1]

Olivin kommer till användning som formsand vid stålgjutning eller som råämne till eldfast tegel.

Olivin reagerar med koldioxid, vilket gör att det finns forskare som menar att det skulle kunna användas för att motverka växthuseffekten[2]. Det skulle då exempelvis kunna användas på tak.

Vegetationen på olivinrik mark är magrare och ofta mycket speciell. I Åheimtrakten[3]i Norge ser man på avstånd var olivinen har kommit till ytan.

Olivin är det geologiska namnet på stenen, ädelstensnamnet är peridot.

Olivin finns bland annat på Azorerna, Madeira och Kanarieöarna, Norge och Sverige (till exempel vid basaltvulkanerna i Skåne).

Olivin påträffas i ultrabasiska djupbergarter som dunit, basalt, diabas, hyperit, gabbro.[1]

Olivin finns i bland annat Egypten, Sverige, Norge, Myanmar, USA, Kongo-Kinshasa, Australien, Brasilien och Sydafrika.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]