Basalt
Basalt är en magmatisk bergart av vulkaniskt ursprung. I oomvandlat tillstånd är basalt en svart bergart men vittring leder till gulbruna, rödbruna eller grönaktiga färger. Basalter är finkorniga till mycket finkorniga, kornstorleken är oftast mindre än 0,5 mm. Basalt är basisk, vilket när det handlar om bergarter handlar om innehållet av SiO2 vilket för basalt är omkring 49 viktprocent.[1] Huvudkomponenterna i basalt är kalciumrik plagioklas, pyroxen (oftast augit)[2], olivin och magnetit. Andra komponenter man kan hitta i basalt är amfibol[1], och olika oxider och sulfidmineral. Basalt kan ha gasbubblor som blivit "infrusna" i den svalnande lavan, detta ger en vesikulär textur. Om hålrummen innehåller andra mineral kallas de amygduler.[3]
Basalt är en av de bergarter som under metamorfos kan omvandlas till amfibolit.[1]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Namnet basalt kommer från latinska basạltes - en felstavad form av basanites som betyder "mycket hård sten". Detta ord kommer i sin tur kommer från grekiskans basanịtẽs lịthos som betyder prövosten. Prövostenar var en sorts stenar man använde för att testa kvaliteten av guld- eller silverlegeringar. Man använde alla sorters mörka hårda stenar som prövostenar. Det gick till så att man gned metall och prövosten mot varandra och genom att se på streckfärgen så kunde man bestämma metallens kvalitet. Man tror att ordet innan detta kan ha sitt ursprung i ett afrikanskt ord, kanske det egyptiska bauhan som betyder skiffer[4][5] Namnet kan också komma från det egyptiska landskapet Bashan där basalt finns.[6]
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Basalt är jordens vanligaste lavabergart. I den övre delen av oceanbottnarna är basalt den dominerande bergarten.[3] Även stora delar av ytan på alla solsystemets stenplaneter är av basalt.[7][8] Platåbasalter kallas de vidsträckta lavatäcken av basalt som finns på jordens kontinenter.[9] En av de största basaltflödena på land är Deccantrapporna i Indien. Dessa täcker en yta på en halv miljon kvadratkilometer. Här finns lokalt stora hålrum med vackra kristalliserade mineral, framför allt zeoliter. Pelarförklyftning i basalt vid Fingals grotta på Staffa i Skottland[3] samt Giant's Causeway (iriska: Clochán An Aifir)[10] på Irland. I Sverige kan man hitta pelarförklyftning i Rallate i Skåne.[1][11]
Typer av basalt
[redigera | redigera wikitext]- Tholeiitisk basalt (uppkallad efter den tyska orten Tholey) är den vanligaste basalten på havsbotten. Den har en låg halt kiseloxid och en låg halt natrium.
- Oceanryggsbasalt (MORB) bildas längs med oceanryggarna i haven.
- Aluminiumrik basalt består till mer än 17% av aluminiumoxid.
- Alkalin basalt har en låg halt kiseloxid och en hög halt natrium[12].
- Bonitit är en magnesiumrik och titanfattig form av basalt eller andesit som bildas vid vissa subduktionszoner.[13]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Liten Geologisk Encyklopedi sid:7,11,22 - utgiven av: Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för mark och miljö. kan hittas på internetadressen:http://www.geonord.org/ugs/LitenGeologiskEncyklopedFeb2015.pdf Arkiverad 2 april 2018 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ https://archive.is/20131221142853/https://www2.imperial.ac.uk/earthscienceandengineering/rocklibrary/viewglossrecord.php?gID=00000000007 från: Imperial College London med startsidan: http://www3.imperial.ac.uk Arkiverad 26 oktober 2008 hämtat från the Wayback Machine. läst datum 20 dec 2013
- ^ [a b c] Price, Monica; Walsh, Kevin (2005). Bergarter och mineral. Bonniers Naturguider. Översatt av Erik Jonsson. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 61. ISBN 91-0-010458-2 Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd).
- ^ Titel: Prismas främmande ord/sid:56/Förlag: Norstedts, 2001, / ISBN 91-7227-287-2
- ^ http://www.etymonline.com/index.php?term=basalt - från Online etymology dictionary - med adressen: http://www.etymonline.com sökdatum: 27sep 2013
- ^ Nationalencyklopedin
- ^ Grotzinger, John P. (2013-09-27). ”Analysis of Surface Materials by the Curiosity Mars Rover” (på engelska). Science 341 (6153): sid. 1475–1475. doi:. ISSN 0036-8075. PMID 24072916. https://science.sciencemag.org/content/341/6153/1475. Läst 20 januari 2021.
- ^ Lucey, Paul; Korotev, Randy L.; Gillis, Jeffrey J.; Taylor, Larry A.; Lawrence, David; Campbell, Bruce A. (2006-01-01). ”Understanding the Lunar Surface and Space-Moon Interactions” (på engelska). Reviews in Mineralogy and Geochemistry 60 (1): sid. 83–219. doi:. ISSN 1529-6466. https://pubs.geoscienceworld.org/msa/rimg/article-abstract/60/1/83/140774/Understanding-the-Lunar-Surface-and-Space-Moon. Läst 20 januari 2021.
- ^ http://www.ne.se/platåbasalt - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - sökdatum: 27 sep 2013
- ^ http://www.ne.se/giants-causeway läst datum:21 dec 2013
- ^ ”Rallate”. Svalövs kommun. Arkiverad från originalet den 24 december 2013. https://web.archive.org/web/20131224112706/http://www.svalov.se/bo-bygg--miljo/natur-och-miljo/natur/geologi/7.-rallate.html. Läst 22 november 2013.
- ^ Chayes, Felix (1966-02-01). ”Alkaline and subalkaline basalts” (på engelska). American Journal of Science 264 (2): sid. 128–145. doi:. ISSN 0002-9599. Arkiverad från originalet den 2 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180602120258/http://www.ajsonline.org/content/264/2/128. Läst 20 januari 2021.
- ^ Pearce, Julian A.; Reagan, Mark K. (2019-08-01). ”Identification, classification, and interpretation of boninites from Anthropocene to Eoarchean using Si-Mg-Ti systematics” (på engelska). Geosphere 15 (4): sid. 1008–1037. doi:. https://pubs.geoscienceworld.org/gsa/geosphere/article/15/4/1008/571497/Identification-classification-and-interpretation. Läst 20 januari 2021.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Basalt.
