Hoppa till innehållet

Odal (SS-runa)

Från Wikipedia
För historiska runan, se Odal (runa).
Nazistisk odalruna med hakar.

Odal är en nazistsymbol i form av en SS-runa. Den bygger på den historiska runan [odal] men har tillägg av seriffer (även kallade fötter, hakar, klackar eller vingar) och användes av nazityska Schutzstaffel (SS) för att symbolisera flera värden av central betydelse för den nazistiska ideologin, såsom släktskap, familj och blodsamhörighet etc.

Under andra världskriget användes den av bland annat 7. SS-Freiwilligen-Gebirgs-Division Prinz Eugen och 23. SS-Freiwilligen-Panzergrenadier-Division Nederland (niederlandische Nr. 1), samt Centralbyrån för ras och bosättning, som ansvarade för att upprätthålla rasrenheten hos SS.

I modern tid brukas den främst av nynazister.

För nazister symboliserar odalrunan hembygden och fädernearvet, som en del av den mytiska kopplingen mellan folket och landet (blod och jord) som nazister anser finns.[1]

Nazityskland

[redigera | redigera wikitext]
Waffen-SS-divisionerna Prinz Eugens och Nederlands sköldar. Waffen-SS-divisionerna Prinz Eugens och Nederlands sköldar.
Waffen-SS-divisionerna Prinz Eugens och Nederlands sköldar.
Folktyskarnas flagga.

I Nazityskland användes runan som officiell symbol för Centralbyrån för ras och bosättning (Rasse- und Siedlungshauptamt), vars uppgift var att upprätthålla rasrenheten i Schutzstaffel (SS),[2] folktyskar (Volksdeutsche) och Waffen-SS-divisionerna Prinz Eugen och Nederland.

På senare tid har runan fortsatt användas som symbol av flera högerextrema och nynazistiska grupper, däribland Avanguardia Nazionale i Italien,[3] Anglo-Afrikaner Bond, Blanke Bevrydingsbeweging och Boeremag i Sydafrika, Nationaldemokratiska partiet, Riksaktionsgruppen inom Nordiska rikspartiet, och Riksfronten i Sverige, och Wiking-Jugend i Tyskland. I november 2016 meddelande ledningen för den amerikanska nynazistiska organisationen Nationalsocialistiska rörelsen att organisationen skulle byta ut hakkorset mot odalrunan på sina uniformer och partiregalier i ett försök att komma in i mainstreampolitiken.[4]

Odalrunan användes av terroristen Brenton Tarrant, som sköt ihjäl 51 muslimer vid moskéattacken i Christchurch 15 mars 2019, tillsammans med många andra högerextrema och nynazistiska symboler och slagord, inklusive de fjorton orden, hakkorset, järngardets kors, kelterkorset, den svarta solen (Sonnenrad) och tyrrunan.[5][6]

Odalrunan med eller utan seriffer används av utövare av germansk nyhedendom, däribland odinister och moderna asatroende. Odalrunan med seriffer används dock ofta av germanska nyhedningar med kopplingar till nynazism och Völkisch-rörelsen.

Anti-Defamation League (ADL) klassar odalrunan som en hatsymbol.[7] I april 2014 bad det brittiska klädföretaget Topman om ursäkt efter att använt odalrunan på ett av sina klädesplagg.[8]

Svensk lagstiftning

[redigera | redigera wikitext]

I Sverige fastslogs det i en dom i Högsta domstolen (NJA 1996 s. 577), som sedan kom att bli en vägledande dom gällande nazistisk symbolik, att bärandet av kläder med odalrunan, tillsammans med vissa andra symboler, kan anses ge uttryck för sympati till nazism.[9] I ett betänkande (SOU 2019:27) om rasistiska symboler som kom 2019 hänvisades det till flera tingsrättsdomar där odalrunan ansågs ge uttryck för idéer om rasöverlägsenhet och missaktning mot andra folkgrupper än den nordiska.[10]

  1. ^ ”Odalruna”. expo.se. 19 december 2019. Arkiverad från originalet den 14 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220114215731/https://expo.se/fakta/symbollexikon/odalruna. Läst 14 januari 2022. 
  2. ^ Lumsden, Robin (1995) (på engelska). SS regalia. Chartwell. ISBN 0-7858-0228-2. OCLC 34060385. https://www.worldcat.org/oclc/34060385 
  3. ^ Colborne, Michael (22 januari 2020). ”Ukraine’s Far Right Is Boosting A Pro-Putin Fascist” (på brittisk engelska). bellingcat. Arkiverad från originalet den 14 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220114215926/https://www.bellingcat.com/news/2020/01/22/ukraines-far-right-is-boosting-a-pro-putin-fascist/. Läst 14 januari 2022. 
  4. ^ Smith, Rohan (15 november 2016). ”Neo-Nazis’ bid to ‘go mainstream’” (på australisk engelska). news.com.au. Arkiverad från originalet den 14 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220114220042/https://www.news.com.au/world/north-america/americas-white-supremacists-ban-swastika-in-bold-attempt-to-go-mainstream/news-story/53f68100ba52a1e33b13cf25b794d028. Läst 14 januari 2022. 
  5. ^ Bandler, Aaron (15 mars 2019). ”ADL: Alleged New Zealand Mosques Shooter Espoused White Supremacism” (på amerikansk engelska). Jewish Journal. Arkiverad från originalet den 14 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220114220157/https://jewishjournal.com/news/worldwide/295256/adl-alleged-new-zealand-mosques-shooter-espoused-white-supremacism/. Läst 14 januari 2022. 
  6. ^ ”White Supremacist Terrorist Attack at Mosques in New Zealand” (på engelska). Anti-Defamation League. 15 mars 2019. Arkiverad från originalet den 16 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220116210807/https://www.adl.org/blog/white-supremacist-terrorist-attack-at-mosques-in-new-zealand. Läst 16 januari 2022. 
  7. ^ ”Othala Rune” (på engelska). Anti-Defamation League. Arkiverad från originalet den 14 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220114220336/https://www.adl.org/education/references/hate-symbols/othala-rune. Läst 14 januari 2022. 
  8. ^ Hayward, Stephen (12 april 2014). ”Fascism disaster: Topman withdraws 'Nazi' clothing line after online shopper points out SS insignia” (på engelska). mirror. Arkiverad från originalet den 14 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220114220821/https://www.mirror.co.uk/news/uk-news/fascism-disaster-topman-withdraws-nazi-3406462. Läst 14 januari 2022. 
  9. ^ ”NJA 1996 s. 577”. lagen.nu. Arkiverad från originalet den 2 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220102093645/https://lagen.nu/dom/nja/1996s577. Läst 14 januari 2022. 
  10. ^ Rasistiska symboler. Praxisgenomgång och analys. Statens offentliga utredningar. 2019. ISBN 978-91-38-24936-9. OCLC 1114099254. http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2019/05/SOU-2019_27_webb.pdf. Läst 14 januari 2022