Avanguardia Nazionale
Avanguardia Nazionale (AN) var en italiensk nyfascistisk terrororganisation som grundades 1960 av Stefano Delle Chiaie (1936-2019). Avanguardia Nazionale var i likhet med Ordine Nuovo en skapelse av utbrytare från MSI. Delle Chiaie ansåg att MSI var alltför integrerat i ett dödsdömt demokratiskt system och lämnade därför partiet samtidigt med Pino Rauti. Som symbol använde Avanguardia Nazionale odalrunan.[1]
AN blev tillfälligt utan ledare och upplöstes i praktiken 21 december 1969, då Delle Chiaie valde att fly till Sydamerika efter att ha blivit förhörd som misstänkt för delaktighet i bombdådet på Piazza Fontana.[2][3] Han greps först 23 mars 1987 i Caracas.[4] Redan 1970 hade AN återhämtat sig till den grad att man natten 7-8 december kunde delta i det av Junio Valerio Borghese organiserade och ledda statskuppsförsök som gått till historien under namnet "Golpe Borghese". I det fullständigt misslyckade kuppförsöket deltog förutom Borgheses Fronte Nazionale även medlemmar av AN, Ordine Nuovo och Europa civiltà.[5]
Efter att Ordine Nuovo 1973 förklarats som en olaglig organisation, inleddes en rättslig process även mot AN för samma brott: försök att återskapa Nationella fascistpartiet.[6] Delle Chiaie som i hemlighet tillfälligt återkommit till Italien deltog i september 1975 i ett möte tillsammans med ledande medlemmar av AN och Ordine Nuovo, bland andra Ordine Nuovos militäre ledare Pier Luigi Concutelli och AN:s nye ordförande Adriano Tilgher. Mötets syfte var att utröna hur de två organisationerna i samarbete skulle kunna genomföra en attack mot staten. Mötets första konkreta resultat blev mordet på åklagaren Vittorio Occorsio i Rom 10 juli 1976, för vilket dåd Concutelli 1978 dömdes till livstids fängelse.[6] På längre sikt ledde samarbetet till bildandet av en helt ny organisation: Ordine nero, och till skapandet av hemliga paramilitära träningsläger, där unga nyfascister utbildades i gerillakrigföring, vapen- och sprängämneshantering och närstridsteknik.[7]
Avanguardia Nazionale upplöstes formellt genom ett domstolsbeslut 1976. Före detta medlemmar har på 2010-talet anklagats för att försöka återuppliva organisationen i Brescia men de har inte åstadkommit mycket mer än nostalgiska återträffar vid middagsbordet.[8][9]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Cardini, Stefano (red.), Piazza Fontana 43 anni dopo. Le verità di cui abbiamo bisogno , Mimesis, Milano (2012). ISBN 9788857512914.
- Zavoli, Sergio, La notte della Repubblica, Nuova Eri, Rom (1992). ISBN 8804339098.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Zavoli s. 24
- ^ Cardini, s. 274
- ^ Zavoli s. 65-66
- ^ Cardini, s. 274, 279
- ^ Zavoli s. 129
- ^ [a b] Zavoli s. 162
- ^ Zavoli s. 24-25, 181
- ^ ”Arriva la “spaghettata fascista” a Brescia e Roma Scoppiano le polemiche” (på italienska). La Stampa. 27 september 2017. https://www.lastampa.it/milano/2017/09/27/news/arriva-la-spaghettata-fascista-a-brescia-e-roma-scoppiano-le-polemiche-1.34426801. Läst 13 januari 2020.
- ^ ”Vino, risate e saluti romani: Avanguardia Nazionale rinasce in trattoria” (på italienska). La Stampa. 31 juli 2018. https://www.lastampa.it/topnews/primo-piano/2018/07/31/news/vino-risate-e-saluti-romani-avanguardia-nazionale-rinasce-in-trattoria-1.34035648. Läst 13 januari 2020.
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Bergman, Anders, Italiens svarta hjärta — Fascismens återkomst (2010), Sekel Bokförlag, ISBN 978-91-85767-70-0