Språkrådets nyordslista
(Omdirigerad från Nyordslista)
Språkrådets nyordslista är en årlig lista på tidstypiska nya svenska ord och uttryck som ges ut av Språkrådet i Sverige. Sedan 2013 sammanställs listan av Språkrådet och Språktidningen.
Språkrådets nyordslista är inte en förteckning över nya godkända ord i svenskan, eller en komplett förteckning över alla nybildade ord, utan är exempel på aktuella nybildningar i språket.
Orden samlas in av "nyordsspårare", ett tiotal personer som är knutna till Språkrådet och som letar ord i tidningar.[1] Språkrådet tar också emot tips från allmänheten.[1] Ordet ska vara unikt och helst ha använts i mer än ett sammanhang. Men det finns konstruerade ord som kommer med ändå. Till exempel ordet "Pompekunskap", som skapades i en gymnasieklass och skickade in av läraren. Det användes ungefär som trivia, att veta att Karl XII:s hund hette Pompe är en trevlig kunskap som kanske inte är så viktig.[2]
Exempel på nyord
[redigera | redigera wikitext]- 1986[3]: batteriholk, deponi, gatubarn, glasiglo, kalkonfilm, kobingo, löneminister, maskrosbarn, miljöminister, mögelhund, offshorebanking, portföljdator, solnedgångsförordning, spetsnaz, styvfamilj, stödfamilj, störningsjour, yuppie
- 1987[4]: bolagisera, bälta sig, crack, datavirus, desktop-publishing, diskrimineringsombudsman, elpistol, fantombild, fax, fettsugning, finansvalp, glasnost, HIV, hospice, köksö, perestrojka, rinkebysvenska, samriskföretag, skraplott, surrogatmamma, trädkramare, valpskatt, Westerberg(s)effekten, vildcamping, värsting
- 2003: Pompekunskap (synonym med trivia), inbäddad journalist, googla.[2]
- 2006: Odellplatta[5]
- 2009: fuldelning, följare, laddstolpe, slidkrans, svininfluensa, tvittra/twittra[6]
- 2010: app, bjästa, facebooka, facerape, morotsmobb, vuvuzela[6]
- 2011: surdegsfaktor, robothandel, terja, foliehatt, vobba, molekylärgastronomi, attitydinkontinens, otrohetsdejting, appa, arabiska våren, juholtare med flera (totalt ca 70 ord).[6]
- 2012: hubot, kopimism, ogooglebar,[7] petabyte, robotfälla, ståhjuling, Tintingate, tårtgate, zlatanera[6]
- 2014: attefallshus, blåbrun, cisperson, digital valuta, en (pronomen), fotobomba, frisparkssprej, genusbudgetering, gurlesk, gäri, ickebinär, kippavandring, klickfiske, kringis, krislåda, kärrtorpa, köttnorm, matnationalism, mellanförskap, mobilzombie, nerväxt, nettokrati, normcore, parkera bussen, plastbanta, pultvätta, rasifierad, ryggprotest, rödgrönrosa, sekelsiffror, selfiepinne, sms-anställning, spoilervarning, trafikmaktordning, tvodd, tvåkönsnorm, usie, virtuell våldtäkt, yoloa, åsiktskorridor[8]
- 2015: avinvestera, cosplay, delningsekonomi, douche, dumpstra, faktaresistens, geoblockering, halmdocka, klickokrati, kulturell appropriering, mansplaining, robotjournalistik, självradikalisering, talepunkt, terrorresa, triggervarning, trollfabrik, vithetsnorm [6]
- 2016: annonsblockerare, blippbetalning, cirkulär ekonomi, det mörka nätet, egenanställningsföretag, filterbubbla, förstärkt verklighet, ghosta, gigekonomi, grindsamhälle, kroppsaktivism, läslov, medborgarforskning, paddeltennis, parasport, preppare, trumpifiering, utpressningsprogram, vuxenmålarbok, växtmjölk [9]
- 2017: alternativa fakta, blockkedja, blorange, bonus malus, cringe, dabba, direktare, doxa, döstäda, expresskidnappning, fejkade nyheter, fidget spinner, framtidsfullmakt, funktionsrätt, grit, halalturism, hyberavdrag, inrymning, killgissa, klickfarm, knäprotest, kombucha, kompetensutvisning, #metoo, omakase, pansexuell, plogga, poddtaxi, postfaktisk, rekoring, renovräkning, sekundärkränkt, serieotrohet, skogsbad, snubbelsten, spetspatient, veganisera, viralgranska [10]
- 2018: aquafaba, beslutsblindhet, bokashi, cyberhygien, digifysisk, dm:a, e-krona, explainer, flossa, flygskam, förpappring, gal–tan-skala, gensax, incel, intryckssanera, lårskav, mandatpingis, menscertifiera, mikrootrohet, nollavfall, någonstansare och varsomhelstare, nätläkare, pyramidmatta, självoptimering, språkplikt, spårpixel, stöddjur, swishjournalist, techlash, VAR, välfärdsbrott, whataboutism[11]
- 2019: antivaxxare, artdöden, ASMR, cybersoldat, deepfake, deplattformering, Gretaeffekten, grönt körfält, hybridkrig, klimatdiktatur, klimatstrejk, lågaffektivt bemötande, menskonst, popcornhjärna, sharenting, smygflyga, tågskryta, växtbaserat kött.[12]
- 2020: bolundare, boomer, cancelkultur, coronaanpassa, coronahälsning, covid-19, förnedringsrån, hobbyepidemiolog, hungerpandemi, immunitetspass, infodemi, intimitetskoordinator, kamikazetips, kanskeman, klustersmitta, lockdown, mjuta, platta till kurvan, R-tal, simp, självkarantän, social distansering, statyprotest, superspridare, turistkorridor, tvåmetersregeln, vårdskuld, zoombombning.[13]
- 2021: anosmi, coronabubbla, giggare, hybridmöte. [14]
- 2022: energifattigdom, hungersten, kamikazedrönare, valförnekare.[15][16]
- 2023: det svenska tillståndet
Uteslutna ord
[redigera | redigera wikitext]I syfte att skydda sitt varumärke påverkade Google Inc. under 2013 framgångsrikt Språkrådet att ta bort ordet "ogooglebar" (tidigare definierat som något "som inte går att hitta på webben med en sökmotor") ur rådets nyordlista från december 2012.[17][18]
2018 uteslöts ordet klanröstning från nyordslistan då det ansågs laddat och för politiskt känsligt.[19]
Se även
[redigera | redigera wikitext]
Wiktionary har ett uppslag om språkrådets nyordslistor.- Nyord i Svenska akademiens ordlista (SAOL)[20]
- Neologism
- Ordbildning
Källor
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Soffia Hallonsten/TT Spektra (9 mars 2010). ”Nyord är tecken i tiden”. Hallands Dagblad. https://www.hd.se/2010-03-09/nyord-ar-tecken-i-tiden. Läst 20 oktober 2022 (via Mediearkivet).
- ^ [a b] Birgitta Lindgren (2004). ”Några nyare ord i svenskam”. Språkvård (Språknämnden) (1): sid. 9 ff. ISSN 0038-8440. https://www.isof.se/download/18.317326fe17956889727273f0/1622124596180/Spr%C3%A5kv%C3%A5rd%202004-1.pdf.
- ^ ”Några nyare ord i svenskan”. 1986. Arkiverad från originalet den 15 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200615231917/https://www.isof.se/download/18.2bef88401628a355d4f7a3a8/1529494123337/Nyord%201986k.pdf. Läst 6 maj 2020.
- ^ Birgitta Lindgren (1987). ”Några nyare ord i svenskan”. Arkiverad från originalet den 22 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200622073516/http://www.isof.se/download/18.2bef88401628a355d4f7a3a9/1529494123322/Nyord%201987k.pdf. Läst 6 maj 2020.
- ^ ”Tillbakablick: När Odellplattor blev ett begrepp”. Byggindustrin. Arkiverad från originalet den 16 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170116191952/http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-nar-odellplattor-blev-ett-begrepp-23560. Läst 12 januari 2017.
- ^ [a b c d e] ”Nyordslistor - Institutet för språk och folkminnen”. www.sprakochfolkminnen.se. http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/nyord/nyordslistor.html. Läst 27 december 2016.
- ^ Publicerades i december 2012, togs bort våren 2013 efter påtryckningar av juridiskt ombud för Google, Inc. med varumärkesvård som motivering.
- ^ Nyordslistan 2014 Arkiverad 30 december 2014 hämtat från the Wayback Machine., Språkrådet
- ^ ”Nyord - Institutet för språk och folkminnen”. www.sprakochfolkminnen.se. http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/nyord.html. Läst 27 december 2016.
- ^ ”Nyord 2017 - Institutet för språk och folkminnen”. www.sprakochfolkminnen.se. Arkiverad från originalet den 6 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180106120042/http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/nyord/nyordslistan-2017/nyord-2017.html. Läst 5 januari 2018.
- ^ ”Nyordslistan 2018”. https://www.isof.se/download/18.1e4309991774c3fe50b6ea40/1612877399497/Nyordslistan%202018.pdf. Läst 29 december 2018.
- ^ ”Nyordslistan 2019 - Institutet för språk och folkminnen”. www.isof.se. https://www.isof.se/download/18.1e4309991774c3fe50b6e9f8/1612877077735/Nyordslistan%202019.pdf. Läst 4 januari 2020.
- ^ ”Språkrådets nyord 2020 – hela listan”. SVT Nyheter. 28 december 2020. https://www.svt.se/kultur/sprakradets-nyordlista-2020. Läst 10 januari 2021.
- ^ ”Här är årets nyordsdos!”. Språktidningen. 27 december 2021. https://spraktidningen.se/2021/12/har-ar-arets-nyordsdos/. Läst 27 december 2022.
- ^ ”Här är årets nyord 2022”. SVT Nyheter. 27 december 2022. https://www.svt.se/kultur/arets-nyord-2022. Läst 27 december 2022.
- ^ ”Orden som gjorde raketkarriär!”. Språktidningen. 27 december 2022. https://spraktidningen.se/2022/12/orden-som-gjorde-raketkarriar/. Läst 27 december 2022.
- ^ Eidevall, Mårten. ”Så pressades Språkrådet av Google”. SvD.se. http://www.svd.se/kultur/har-satter-google-press-pa-sprakradet_8032452.svd. Läst 12 januari 2017.
- ^ Sveriges Radio. ”Ordet "ogooglebar" tas bort - Vetenskapsradion”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5485244. Läst 12 januari 2017.
- ^ "Luncheko" (vid 18m30s), Sveriges Radio, 27 december 2018.
- ^ ”Ny upplaga av Svenska Akademiens ordlista (SAOL) | Svenska Akademien”. www.svenskaakademien.se. http://www.svenskaakademien.se/press/ny-upplaga-av-svenska-akademiens-ordlista-saol. Läst 12 januari 2017.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- https://www.isof.se/ – Institutet för språk och folkminnen