Hoppa till innehållet

Ninetjer

Från Wikipedia
Titulatur för Ninetjer
Regentnamn
M23
X1
L2
X1
R8
N35
Ni-netjer [H 1]
Nj-nṯr
Gudomlig
Horusnamn
G5
R8N35
Ni-netjer
Nj-nṯr
Gudomlig
Nebtinamn
G16
R8
N35
Ni-netjer-nebti
Nj-nṯr-nbtj
Gudomlig (som) de två härskarinnorna
Guldhorusnamn
G8
D21
N35
S12
Ren-nebu
Rn-nbw
Med gyllene namn
Turinpapyrusen (Nr.2.22)
HASHnTrr
n
V11AG7

... netjer-ren
...-nṯr-rn
... guds namn
(med determinativ för en kung)
Abydoslistan (Nr.11)
W10AE11R8N35
Ba-en-netjer
B3-n-nṯr
Med gudomlig själ
Sakkaratabletten (Nr.5)
W10AG29R8X1
D21
G43
Ba-netjeru
B3-nṯr.w
Gudomlig själ
Grekiska Manetho-varianter:
Africanus: Binothris [H 2]
Eusebios: Biophis

Ninetjer (även Nynetjer, en äldre stavning är Neteren, mer korrekt Hor-Ninetjer) var den tredje faraonen under Egyptens andra dynasti i fördynastisk tid omkring 2785–2742 f. Kr[1] eller någonstans mellan 2850 och 2740 f. Kr.[2]

Ninetjer är den bäst dokumenterade kungen av 2:a dynastin. Från nästan alla andra härskare har bara lersigill hittats, men Ninetjers information kommer från Palermostenens rad 4 som visar 14 års kulturella och religiösa evenemang. Ninetjer satt längst på tronen av kungarna i 2:a dynastin.[3]

Namn och identitet

[redigera | redigera wikitext]

Samtida bevis på Ninetjer kommer från artefakter och gravanläggningar i Sakkara och från kungalistorna som där han är efterträdare till Nebre. Vem som var Ninetjers efterträdare är dock osäkert, antingen Senedj eller Wenegnebti. Både hans horusnamn och hans regentnamn var "Ninetjer". Detta var typiskt för 2:a dynastin.

Regeringstid

[redigera | redigera wikitext]

Manetho berättade att Ninetjer gav kvinnor rätten att regera som kungar. Egyptologer antar att det rör sig om en sorts "rättfärdigande efter faktum", eftersom två tidigare drottningar (Merneith och Neithotep) möjligen redan hade regerat.[4]

Det mesta som är känt om Ninejtjers styre kommer från Palermostenen. Brottet på stenen går diagonalt genom 7:e och 21:a rutan och därför saknas resterna av de beskrivna händelserna. Dock kan man anta att den vanliga beståndsräkningen ges.

På Kairostenen finns regeringsår 36 till 44 nämnda.[5] Palermostenen nämner följande evenemang:

År[6] Evenemang
7 Horusskort, 3:e boskapbeståndsräkningen, ...[resten saknas]
8 Utropande av kungen av Övre Egypten; Grundandet av Hor-Ren. Nilfloden 1,57 meter.
9 Horuseskort, 4:e boskapbeståndsräkningen. Nilfloden 1,09 meter.
10 Utropande av kungen av Övre och Nedre Egypten; Apis-loppet“ (pḥrr Ḥp). Nilfloden 1,09 meter.
11 Horuseskort, 5:e boskapbeståndsräkningen. Nilfloden 1,98 meter.
12 Utropande av kungen av Nedre Egypten; andra Sokar-festivalen. Nilfloden 1,92 meter.
13 Horuseskort, 6:e boskapbeståndsräkningen. Nilfloden 0,52 meter.
14 Första Hor-seba-pet (Horus stjärnan på himlen); Förstörelse/Grundande av städerna Skemre (Solen har kommit) och Ha (Den norra).[7] Nilfloden 2,15 meter.
15 Horuseskort, 7:e boskapbeståndsräkningen. Nilfloden 2,15 meter.
16 Utropande av kungen av Nedre Egypten; andra Apis-loppet (pḥrr Ḥp). Nilfloden 1,92 meter.
17 Horuseskort, 8:e boskapbeståndsräkningen. Nilfloden 2,40 meter.
18 Utropande av kungen av Nedre Egypten; tredje Sokar-festivalen. Nilfloden 2,21 meter.
19 Horuseskort, 9:e boskapbeståndsräkningen. Nilfloden 2,25 meter.
20 Utropande av kungen av Nedre Egypten; Offer till kungens mor; Utförande av Evighetsfestivalen[8] Nilfloden 1,92 meter.
21 Horuseskort, 10:e boskapbeståndsräkningen ... [resten saknas].

Varaktigheten på Ninetjers styre varade enligt Turinpapyrusen i hela 96 år[9], medan antikens Manetho talar om 47 år.[10] Enligt modern forskning tilldelas han minst 43 år. Denna beräkning styrks av Kairostenens inskriptioner som slutar direkt efter det 21:a årets (42 regeringsår) beståndsräkning.[11]

Efter Ninetjers död tros riket ha delats i två delar som styrdes av två olika kungar. Regentlistorna från Nya riket nämner Wadjnes och Senedj som efterträdare till Ninetjer, vilket gör att de förmodligen fortfarande härskade över både Nedre och Övre Egypten. Delandet av riket kan därför tidigast inträffat tidigt under Senedjs regeringstid.[12][13]

Ninetjer begravdes i Sakkara under gångbron till Unas pyramid och består av flera gallerier förbundet med ett komplicerat nätverk av gångar. Gallerierna har stora likheter med Nebres och Hetepsekhemuis, vilket antyder att Ninetjer använde dem som förebild. I Sakkar finns även privata gravar från högadeln från Ninetjers regeringstid.


  • Peter A. Clayton: Chronicles of the Pharaohs. Thames and Hudson, London 1994, ISBN 0-500-05074-0
  • Thomas Schneider: Lexikon der Pharaonen. Albatros Verlag, Düsseldorf 2002, ISBN 3-491-96053-3
  • Toby A. H. Wilkinson: Early Dynastic Egypt. Routledge, London/New York 1999, ISBN 0-415-18633-1
  • Jürgen von Beckerath: Handbuch der Ägyptischen Königsnamen. Deutscher Kunstverlag, München Berlin, ISBN 3-422-00832-2
  • Peter Kaplony: Inschriften der ägyptischen Frühzeit. Harrassowitz Verlag, Wiesbaden 1963, Band III, ISBN 3-447-00052-X
  • Pierre Lacau & Jan-Phillip Lauer: La Pyramide a Degrees IV. - Inscriptions Gravees sur les Vases: Fouilles à Saqqarah. Service des antiquités de l'Égypte - Le Caire, Kairo 1936, Abb. 19.
  • Günter Dreyer: Die Arbeiten des DAI Kairo am Grab des Königs Ninetjer. Sokar 11, 2005, S. 4–5
  • Wolfgang Helck: Untersuchungen zur Thinitenzeit. (Ägyptologische Abhandlungen, Band 45), Otto Harrassowitz Verlag, Wiesbaden 1987, ISBN 3-447-02677-4

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ enligt Jürgen von Beckerath
  2. ^ Thomas Schneider: Encyclopedia of the Pharaohs. s.168.
  3. ^ Toby Wilkinson: Early Dynastic Egypt. s. 85.
  4. ^ Walter Bryan Emery: Ägypten - Geschichte und Kultur der Frühzeit. S.104 & 175.
  5. ^ Toby Wilkinson: Royal Annals. s. 119-129.
  6. ^ Regeringsårtal från Siegfried Schott: Altägyptische Festdaten, Verlag der Akademie der Wissenschaften und der Literatur, Mainz/Wiesbaden 1950, s. 59.
  7. ^ Omtvistad översättning. Vissa egyptologer tolkar "gereg" att betyda "grunda" medan andra menar att Ninetjer möjligtvis rev företrädares byggnader eller slog ner upproriska furstendömen.
  8. ^ Detta avser en begravningsceremoni
  9. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100613095232/http://ancient-egypt.org/history/turin_kinglist/0211_0327.html. Läst 15 juli 2010.  Jacques Kinnaer - The Ancient Egypt Site: Turin kinglist
  10. ^ Walter Bryan Emery: Ägypten. Geschichte und Kultur der Frühzeit. Fourier, Wiesbaden 1964, s. 105.
  11. ^ Toby Wilkinson: Royal Annals. s. 204.
  12. ^ Herman Alexander Schlögl: Das Alte Ägypten. s.77 - 78.
  13. ^ Wolfgang Helck: Die Rolle ägyptischer Könige im Bewusstsein ihrer Nachwelt. s.45.
  1. ^ Från en alabasterfigur med okänt ursprung
  2. ^ Regerade enligt Africanus i 47 år.




Företrädare
Nebre
Kung av Egypten
1:a dynastin
Efterträdare
Senedj