München

München (Minga (bayerska))
Kretsfri stad
Flagga Kommunvapen
Land	Tyskland
Förbundsland	Bayern
Regierungsbezirk	Oberbayern
Höjdläge	519 m ö.h.
Koordinater	48°8′N 11°34′Ö
Yta	310,71 km² (2016)
Folkmängd	1 510 378 (2023-12-31)
Befolkningstäthet	4 861 inv./km²
Borgmästare	Dieter Reiter (2014–) (SPD)
Postnummer	80331–81929 och 85540
Riktnummer	(+49) 089
Registreringsskylt	M och MUC
Kommunkod	09 1 62 000
Regionalkod	09 1 62 0000 09 1 62 0000 000
Geonames	6559171
OSM-karta	62428
Läget för München i Tyskland Läget för München i Tyskland
Läget för München i Bayern Läget för München i Bayern
Webbplats: München

München 1701.

München är en stad i södra Tyskland samt största stad och huvudstad i det tyska förbundslandet Bayern. Det är en kretsfri stad i regeringsområdet Oberbayern, och är landets tredje största stad med omkring 1 510 000 invånare (6,2 miljoner invånare i hela metropolregionen). Staden, som är den tolfte största staden i Europeiska Unionen, är en europeisk metropol som varje år lockar tusentals turister, men är också en stor näringslivsstad.

Staden är känd för Oktoberfest, en fest som hålls varje år från slutet av september till början av oktober (den varar i två veckor och slutar första söndagen i oktober) och drar till sig många ölälskande människor.

I centrala München finns det stora tekniska museet Deutsches Museum. I staden finns även Glyptothek.

Historia

Munkarnas plats

Under 800- och 900-talen bebodde bönder och benediktinermunkar från Tegernsee ett område där en by växte fram. Den kallades Ze den Munichen, dialekt för zu den Mönchen, "munkarnas plats". Sedan 1200-talet är Münchens stadsvapen ett barn i munkkåpa, das Münchner Kindl. När större städer som Augsburg en av de gamla romerska borgstäderna, Nürnberg och Regensburg dominerade administration och handel i Bayern var München fortfarande en by befolkad av bönder och munkar.

År 1158 etablerade hertigan av Sachsen och Bayern Henrik Lejonet och kejsar Fredrik Barbarossas kusin en tullstation för att övervaka frakten av salt från Salzburg i Österrike. Henrik brände ner byn och byggde en ny stad med marknadsplats vid en förgrening av floden Isar. Salthandeln blomstrade och staden växte snabbt. 1180 intog Barbarossa München och gav staden till ätten Wittelsbach som kom att regera Bayern fram till år 1918. Den Wittelsbachska vapenskölden, med vita och blåa rutor, syns även i biltillverkaren BMWs symbol och på Bayerns flagga. Hertig Ludvig II av Bayern gjorde 1255 München till huvudstad i Oberbayern. München hade i slutet av 1200-talet utvecklats till Wittelsbacharnas största stad, och 1328 ökade stadens betydelse ytterligare, sedan hertig Ludvig IV av Bayern blev romersk kejsare med hov i München.

Under dennes tid utvidgades stadsområdet till Karlstor 1315, till Sendlinger Tor 1319 och Isartor 1314, en omfattning staden behöll fram till 1795, då de gamla befästningarna revs.

Pest och krig

Under medeltiden genomled staden 1350 pesten. Ekonomiska problem och inflation ledde till revolter mot patricierfamiljer samt judeförföljelser. Till slut tog en masspsykos grepp om stadens invånare, och man tog en rik klädhandlare Hans Impler och halshögg honom vid Marienplatz. Wittelsbacharna svarade med att dra dit tung militär och bygga ett skyddat och säkert administrativt borgssäte i staden.

Under 1400-talet upplevde staden en blomstring inom konst, hantverk och handel. Hertig Albrekt V av Bayern gjorde München känd som konststad genom de betydande konstnärer han samlade vid sitt hov.

År 1632 intogs München av svenskarna under Gustav II Adolf, som blev så imponerad av residenset att han ville flytta hela byggnaden till Stockholm på hjul. Till slut nöjde han sig med en gisslan av 42 medborgare som skulle lösas ut mot 300 000 thaler för att täcka krigsskadeståndet. Alla utom sex återvände tre år senare. År 1638 restes på Marienplatz en staty med skyddshelgon Jungfru Maria för att man lyckats undkomma den svenska ockupationen utan att staden brändes. År 1634 drabbades München av pesten sedan spanska trupper besatt staden, varvid 7 000 människor (en tredjedel av stadens invånare) dog.

Under krigsåren minskade stadens befolkning från 24 000 till 9 000.

Spanska tronföljdskriget

Karta över München 1740.

Under spanska tronföljdskriget år 1701–1714 kämpade Maximilian II Emanuel av Bayern på den sedermera förlorande sidan och Bayern ockuperades av Österrike fram till 1714. Under prins Maximilian II Joseph av Bayerns tid tog ungerska husarer över stadens styrelse, och bönder och affärsfolk knotade kring den österrikiska styvmoderliga behandlingen av Bayern. När Max dog år 1777 dog huvudgrenen av huset Wittelsbach ut med honom, och tronföljden övergick till Karl Theodor av Bayern, av Wittelsbacharnas gren från Mannheim.

Karl Theodor av Bayern vägrade lämna Mannheim och Münchenborna tyckte inte om honom. Folket svalt och Karl Theodor satte in grov militär för att kontrollera massorna. Ödet ville att en amerikan skulle lösa denna konflikt, en Benjamin Thompson, också känd som greve Rumford. Rumford skapade skolor och arbete för de oroliga soldaterna, och år 1789 grundade han Englischer Garten, den engelska parken som kom att bli en folkets park, åtgärder som något lugnade befolkningen. Under revolutionsåren i Europa ockuperades München år 1800 av den franske generalen Jean Victor Moreau som lade sitt högkvarter på Wittelsbacharnas landsslott Nymphenburg.

Efter att under några decennier återigen varit föremål för ekonomiska kriser och förtryck av bönder resulterande i upprepade väpnade militära bestraffningar steg åter Münchens fana högt vid Napoleons besök år 1805 när hans frus son, Eugene de Beauharnais, gifte sig med prinsessan Augusta av Bayern. Napoleon passade då på att befordra Maximilian I Josef av Bayern från Prins och ärkehertig till kung av Bayern. Bayern blev ett kungadöme, och Napoleon tog som tack för besväret år 1812 med sig många bayrare under den ryska kampanjen av vilka 30 000 man dog på slagfältet i slaget vid Austerlitz i kamp mot österrikare och ryssar. Under franskt tryck förbättrades villkoren för protestanterna och judarna i staden och ett mjukare liberalare statsskick infördes.

Den 17 oktober 1810 gifte sig Max Josephs son Ludwig I av Bayern med prinsessan Theresia av Sachsen, och det bayerska folket bjöds in till hästtävlingar och ölfest vilket kom att bli en tradition som fortfarande firas under den så kallade oktoberfesten, men som nu istället förlagts till sista veckorna i september. Theresienwiese är denna månad fylld med ett stort antal öltält, karuseller och charterturister från hela världen.

München blev 1821 ärkebiskopssäte.

Ludwig I och Ludwig II

Münchens stadsplan från 1858.

Ludwig I av Bayern var född i Strasbourg och bestämde sig för att häva det franska trycket över Bayern och återinföra en patriotisk nationalistisk ådra. Han återinförde Münchner Kindl som stadsvapen, vilket under Napoleons ockupation bytts ut mot det kejserliga lejonet. Han flyttade universitet från Landshut in till München, byggde Odeonteatern och anlade museer och konstgallerier. Hans fall blev vid 60 års ålder hans mätress, den 28-åriga danserskan Lola Montéz. Han gav henne titeln grevinna av Landsfeld (Gräfin Marie von Landsfeld), vilket chockade regeringen och de radikala studenterna som till slut tvingade honom att lämna Lola, och han abdikerade i protest.

Den sista stora kungen av Bayern var romantikern Ludwig II av Bayern. Han lyfte kulturnivån i staden, anlade musikteatrar och i samarbete med Richard Wagner försökte han få München att bli ett centrum för musik i Europa. Han levde också ut sina fantasier genom att bygga sagoslottet Neuschwanstein vid foten av alperna, en romantisk borg som sträcker sina torn och tinnar mot himlen. Han gick dock lite för långt i sin romantik och den bayerska regeringen förklarade honom sinnessjuk. En chef för ett mentalsjukhus följde med honom till slottet Berg där båda hittades döda vid sjöstranden under mystiska omständigheter år 1886. Ludwigs bror var sedan flera år sinnessjuk, och deras farbror Luitpold av Bayern tog över som regent. Under hans tid kom stadsdelen Schwabing att bli ett Münchens Montmartre, vilket en generation senare drog till sig konstnärer från hela Europa, bland dessa en bitter ung konstnär från Wien, Adolf Hitler.

Första världskriget

Mariensäule.

München var efter revolutionen i november 1918 platsen för en rad våldsamma uppträden — konungadömets störtande, republikens utropande, mordet på ministerpresidenten Kurt Eisner i februari 1919, kommunistiskt skräckvälde mars/april samt gatustrider i början av maj samma år mellan kommunister och den lagliga regeringens trupper.

Vid första världskrigets slut fick den socialdemokratiska flanken vind i seglen, och i november 1918 under krigets sista dagar ledde Kurt Eisner arbetare och bönder från Theresienwiese genom Münchens gator till Mathäser Brauhaus där den Bayerska Rådsrepubliken stiftades. Man invaderade sedan det kungliga residenset och den sista kungen av huset Wittelsbach, Ludvig III av Bayern flydde i bil. Politiska våldsdåd präglade München de första sex månaderna år 1919.

Ölkällarkuppen

Under år 1923 försämrades det allmänna läget i Tyskland, den franska ockupationen av Ruhrområdet ledde till vrede, inflationen ökade, penningvärdet föll, strejker och upplopp ökade, tåg och lastbilar plundrades, städerna svalt, och regeringen blev så förlamad att socialisterna i augusti krävde dess avgång. Missnöjet växte och NSDAP i München blomstrade. Man utlyste 14 massmöten bara i München och Bayerska regeringen utlyste undantagstillstånd och förbjöd Hitlers möten. I november hade partiet växt till 55 000 medlemmar. Detta gjorde att Hitler och partiet försökte sig på en revolution, den misslyckade så kallade ölkällarkuppen. Efterspelet hjälpte dock till att slutligen ge Hitler makten flera år senare.

Tredje riket och andra världskriget

Den 1 januari 1931 hissades hakkorsflaggan över bruna huset i München, men när Adolf Hitler utnämndes till rikskansler år 1933 kom Münchens betydelse att avta. Även om partiet tog sig fram till Berlin kom München att kvarstå som högkvarter för nazisterna, och var 1935 känd som deras huvudstad.

I juni 1938 förstördes den judiska synagogan, förebådande kristallnatten fem månader senare när judiska affärer och synagogor i hela Tyskland förstördes. Studenterna och syskonen Hans Scholl och Sophie Scholl ledde en grupp nazistmotståndare i München, men efter att de förråtts och avrättats var motståndet kvävt.

På en före detta krutfabrik i Dachau, en av Münchens förstäder, byggdes Tysklands första koncentrationsläger som genom sin existens effektivt kvävde opinionen mot nazisterna, detta när de fortfarande mest användes för politiska oliktänkare, innan de kom att användas som dödsläger. Andra världskriget kom för München att innebära 71 bombräder, ett flertal historiska byggnader förstördes, 6 000 civila medborgare dog och 16 000 skadades.

Münchens framväxt efter 1945

München blev efter andra världskriget en av de viktigaste städerna i det nya Västtyskland. Staden hamnade under amerikansk ockupation 1945. Den under kriget svårt förstörda staden byggdes upp och till skillnad från de flesta andra tyska städer skedde återuppbyggnaden i en mer konservativ anda där man bevarade gatunätet som fanns innan kriget.

År 1957 hade München mer än en miljon invånare. Staden kom att gynnas av de stora bilindustriernas tillväxt, inte minst BMW. Den tyska försvarsindustrin, som återskapades efter Västtysklands inträde i NATO 1955, kom att i huvudsak koncentreras till staden.

År 1972 hölls de olympiska spelen i München vilket påskyndande byggandet av ny infrastruktur, som Münchens tunnelbana och pendeltåg som stod färdiga inför spelen. De olympiska spelen drabbades av ett terrordåd då elva israeliska idrottsmän mördades av den palestinska gruppen Svarta september.

Administrativ indelning

Stadsdelsområden i München.

Efter en reform 1992 består München av 25 stadsdelsområden.

Storstadsområde

Många invånare i närregionen pendlar in till arbeten och utbildningar i staden med närmaste omgivningar. Hela det huvudsakliga pendlingsområdet omfattar München samt ytterligare 137 städer och kommuner (dessutom ingår 11 obefolkade kommunfria områden inom avgränsningen), med totalt 2,5 miljoner invånare.

Områdestyp	Areal (km²)	Invånarantal 31 december 2009	Densitet (inv/km²)
Kärnstad (München)	310,69	1 330 440	4 282,22
Kärnstadens närområde	597,02	546 838	915,95
Närliggande pendlingsområde	3 185,87	660 366	207,28
Totalt	4 093,58	2 537 644	619,91

Större förorter är Dachau, Erding, Freising, Fürstenfeldbruck och Germering. Münchens yttre pendlingsregion omfattar ytterligare 105 städer och kommuner (bland annat Landshut och Rosenheim), vilket gör att hela pendlingsregionen (inre och yttre) hade 3 185 682 invånare 2009, på en yta av 7 743,92 km².

Sevärdheter

Nymphenburg Slott.

Rådhuset vid Marienplatz.

Hofgarten.

BMW:s högkvarter i München.

Vy över Englischer Garten mot innerstaden med Frauenkirche i mitten.

Efter kriget restaurerades staden och den växte till Tysklands tredje största med en befolkning på cirka 1,3 miljoner invånare och välkomnade berlinare och flyktingar från öst. München arrangerade de olympiska sommarspelen 1972. Överhuvud för ätten Wittelsbach, prins Luitpold von Bayern, bor på slottet Kaltenberg nära Augsburg som blivit centrum för ölsorterna Kaltenberg och König Ludwig Dunkel samt musikkoncerter och de bästa tornerspelen i Europa.

Sedan begynnelsen var Marienplatz stadens viktigaste samlingsplats. Där hölls spannmålsmarknad och hängdes förbrytare. Det första rådhuset vid platsen byggdes 1310. Det ersattes efter en brand under 1470-talet av en ny byggnad (som idag är Altes Rathaus). Idag är platsen en knutpunkt för tunnelbana och pendeltåg. Vid rådhuset står Mariakolonnen, uppförd efter att staden överlevt pesten som härjade efter Gustav II Adolfs ockupation av München. I centrum ligger även Frauenkirche, en av Münchens mer kända byggnader. Kvar av den medeltida ringmuren finns tre stadsportar: Isartor, Karlstor och Sendlinger Tor. Sendlinger Tor är en av stadens kända platser och en port in till innerstaden och ett stort affärsområde. Under platsen ligger en av Münchens största tunnelbanestationer. Porten Siegestor restes av Ludvig I av Bayerns triumfbåge för att hedra den Bayerska armén. Porten restaurerades delvis 1958 och fick sin nya inskription: Dem Sieg geweiht, im Krieg zerstört, zum Frieden mahnend – ”Förärad segern, förstörd i krig, manande till fred". Siegestor gränsar till Schwabing, som sedan gammalt är konstnärernas, bohemernas och den folkliga kulturens stadsdel, och kan jämföras med Chelsea i London, Montparnasse i Paris och Greenwich Village i New York. Här ligger universitet, konstgallerier, konstnärscaféer, biografer, teatrar och kabaréer.

En av Münchens större sevärdheter är Münchens olympiapark med landmärket Olympiatornet. På området, som byggdes upp inför till de olympiska spelen 1972, ligger Olympiastadion och den stora olympiska simhallen.

Nymphenburg Slott med tillhörande slottspark är en stor yta med parker och kanaler i västra delen av staden.

Parken Englischer Garten är ett välbesökt turistmål. Under Tivolibron rinner en biflod till Isar, Eisbach (Isbäcken), ut i parken. På platsen kastar den strida vattenströmmen, tillsammans med en vågbrytare i bäcken, upp en våg som surfare försöker bemästra. I Englischer Garten finns också Biergärten. Vid Der Chinesische Turm (Kinesiska tornet) i parken finns en av stadens mest besökta Biergarten, populär bland såväl bofasta som turister. En annan känd stadspark är Hofgarten.

Alte Pinakothek och Neue Pinakothek är välkända konstmuseer. Alte Pinakothek visar äldre konst medan Neue Pinakothek har en nyare samling. Ett tredje konstmuseum, Pinakothek der Moderne, visar modern konst. I München finns också Bayerisches Nationalmuseum, ett av Europas främsta kulturhistoriska museer, och Deutsches Museum, med världens största samling av vetenskaplig och teknisk karaktär. Här finns en särskild utställning om Hermann Köhl, den bayerska mångåriga Lufthansapiloten och flygkaptenen i Luftwaffe, som med baron Günther von Hünefeld och den irländske piloten James Fitzmaurice år 1928 genomförde den första flygningen från Europa till Amerika. Fordonstillverkaren BMWs närvaro har bidragit till att sätta München på den industriella världskartan.

München är säte och vinterkvarter för Circus Krone, Europas största cirkus. År 1919 byggdes den första cirkusbyggnaden på Marsfältet, en träbyggnad med 4 000 sittplatser. I december 1944 brann byggnaden ner men ett år senare stod en ny byggnad klar, och i december 1962 invigdes en tredje byggnad, den enda fasta cirkusbyggnaden i det tyskspråkiga området. Cirkusen har 3 000 sittplatser samt häst- och elefantstallar. 1967 döptes den intilliggande gatan om av Münchens borgmästare till Zirkus-Krone-Strasse. På sommaren, när cirkusen turnerar, hålls där rock- och musikkonserter.

Strax nordväst om München ligger resterna av Tysklands första koncentrationsläger, Dachau. Lägret anlades 1933, samma år som nazisterna kom till makten i Tyskland, och mer än 30 000 människor dog i lägret fram till krigsslutet 1945. Lägerområdet är i dag en minnesplats och museum. Till Dachau går S-Bahn, linje S2, mot Petershausen. Stålgrindarna till lägerområdet bär en skylt med orden "Arbeit macht frei".

Näringsliv

München är en viktig industristad där flera av de tyska storföretagen har sitt säte. Siemens, BMW och MAN AG är de mest kända. Efter andra världskriget kom flera tyska storföretag att flytta sina huvudkontor från Berlin till München.

Airbus Group Allianz AG Amazon.de Apple Computer Tyskland AMD Augustiner Brauerei BMW Burger King Deutschland C. H. Beck Verlag E.ON Energie AG EPCOS AG Escada AG GMX Internet Services HypoVereinsbank

Hypo Real Estate Infineon IWL-Werkstätten für Behinderte Knorr-Bremse AG Krauss-Maffei Wegmann Linde AG Loyalty Partner MAN AG McDonald's Deutschland Microsoft Tyskland MTU Aero Engines Münchener Rückversicherungs AG O2 (Germany) ORACLE Deutschland GmbH Osram

Paulaner Brauerei GmbH & Co KG Philip Morris (Deutschland) RedHat Deutschland Rohde & Schwarz GmbH & Co. KG S-Bahn München Schörghuber Unternehmensgruppe Siemens AG Stadtsparkasse München Stadtwerke München TÜV SÜD Versicherungskammer Bayern Wacker Chemie AG Wissen.de Glaxo Smith Kline Yahoo! Deutschland GmbH

Media

München är hemort för Bayerischer Rundfunk. I Münchens finns även ett flertal andra TV- och radiobolag. München är med sina 250 förlag en viktig huvudort för tryckta medier. Bland förlagen kan nämnas Burda Verlag, Süddeutscher Verlag, IDG, Deutscher Taschenbuch Verlag, Langenscheidt Verlag, Bonnier, C. H. Beck Verlag, Carl Hanser Verlag, Droemer Knaur, Elsevier, Gräfe und Unzer Verlag, Oldenbourg Verlag, Piper Verlag, Prestel Verlag och Verlagsgruppe Random House.

Münchens viktigaste tidningar är Süddeutsche Zeitung (SZ), Münchner Merkur, Abendzeitung (AZ) och Tageszeitung (TZ).

Kommunikationer

Karta över Münchens kommunikationsnät 2009.

Spårvagn

Münchens spårvagnar kallas för Tram och fungerar som ett komplement till tunnelbanan.

Tunnelbana

Münchens tunnelbana (U-Bahn) invigdes 19 oktober 1971. Den har totalt 100 kilometer spår, fördelade på 6 linjer med 100 stationer. Tunnelbanan är också byggd med stationer i olika former, färger och konstnärliga utsmyckningar så att man lättare ska kunna orientera sig.

Pendeltåg

Münchens pendeltåg (S-Bahn) möts alla vid München Hauptbahnhof. Linjerna grenar ut sig i stadens alla förorter. Det finns 10 pendeltågslinjer, bland annat till flygplatsen.

Fjärrtåg

München Hauptbahnhof är den klart viktigaste av Münchens tre fjärrtågsstationer. De andra är Bahnhof München-Pasing och Bahnhof München Ost.

Flyg

Münchens flygplats ligger 28 km nordost om staden. Flygplatsen är efter Frankfurt Mains flygplats Tysklands näst största flygplats. 100 km väster om München ligger Memmingens flygplats, som är betydligt mindre.

Transrapid

Den 24 september 2007 togs ett beslut (mellan Freistaat Bayern, Deutsche Bahn och Transrapidkonsortiet) att bygga en höghastighetståglinje med magnettåg från München Hauptbahnhof till Münchens flygplats. Den 37 km långa tåglinjen, med en beräknad restid på 10 minuter, beräknades kosta 1,85 miljarder Euro att konstruera. Under våren 2008 ändrades dock beslutet och magnettåglinjen kommer inte byggas.

Utbildning och forskning

Universitet och högskolor

Maximilianeum

• Münchens Ludwig-Maximilian-universitet (LMU); ett av Tysklands nio elituniversitet
• Technische Universität München (TUM); även det ett av Tysklands nio elituniversitet
• Hochschule für Politik München
• Universität der Bundeswehr
• Akademie der Bildenden Künste München
• Hochschule für Musik und Theater München
• Hochschule für Fernsehen und Film München
• Hochschule für Philosophie München

Sport

Allianz Arena.

Tältliknande olympiabyggnader i München.

München är en stor sportstad som arrangerat såväl olympiska spel (1972) som VM i fotboll och EM i fotboll. Stadens storlag heter FC Bayern München och har bland annat vunnit flest ligatitlar i Tyskland. Münchens andralag TSV 1860 München åtnjuter också stor popularitet hos många münchenbor. Münchenbornas stora område för sport är Olympiaparken med dess olika arenor (simhall, inomhushall med mera). 2006 var München värdorten för invigningsmatchen vid VM i fotboll på Allianz Arena. Allianz Arena ligger norr om München nära tunnelbanestation Fröttmaning.

Vänorter

München har följande vänorter:

• Bordeaux, Frankrike, sedan 1964
• Cincinnati, USA, sedan 1989
• Edinburgh, Storbritannien sedan 1954
• Harare, Zimbabwe, sedan 1996. P.g.a. den politiska situationen i Zimbabwe blev samarbetet svårare, men sedan 2008 har samarbetet intensifierats.
• Kiev, Ukraina, sedan 1989
• Sapporo, Japan, sedan 1972
• Verona, Italien

Personligheter

• Andreas Baader
• Briana Banks
• Franz Beckenbauer
• Rainer Werner Fassbinder
• Florian Gallenberger
• Sepp Maier
• Edmund Stoiber
• Franz Josef Strauss
• Hans-Magnus Enzensberger
• Karl-Heinz Rummenigge
• Philipp Lahm
• Bastian Schweinsteiger

Se även

• Asamkirche
• 428 Monachia

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör München.
  Bilder & media