Hoppa till innehållet

Bielefeld

Bielefeld
Kretsfri stad
Jahnplatz
Flagga
Land Tyskland Tyskland
Förbundsland Nordrhein-Westfalen
Regierungsbezirk Detmold
Höjdläge 118 m ö.h.
Koordinater 52°1′N 8°31′Ö / 52.017°N 8.517°Ö / 52.017; 8.517
Yta 258,82 km² ()[1]
Folkmängd 338 410 ()[2]
Befolkningstäthet 1 308 inv./km²
Borgmästare Pit Clausen (2009–) (SPD)
Postnummer 33501–33739
Riktnummer 521
Registreringsskylt BI
Kommunkod 05 7 11 000
Regionalkod 05 7 11 0000
05 7 11 0000 000
Geonames 3221125
OSM-karta 62646
Bielefelds läge i Tyskland.
Bielefelds läge i Tyskland.
Bielefelds läge i Tyskland.
Bielefelds läge i Regierungsbezirk Detmold, Nordrhein-Westfalen.
Bielefelds läge i Regierungsbezirk Detmold, Nordrhein-Westfalen.
Bielefelds läge i Regierungsbezirk Detmold, Nordrhein-Westfalen.
Webbplats: Bielefeld

Bielefeld är en kretsfri industri- och universitetsstad i det tyska förbundslandet Nordrhein-Westfalen vid nordvästra änden av Teutoburgerskogen, ett cirka 150 kilometer långt skogstäckt bergsområde. I staden, som har cirka 340 000 invånare, finns bland annat maskin- och textilindustri.

Gamla rådhuset.

Bielefeld grundades 1215 av greve Herman IV av Ravensberg. Staden tillhörde Hansan och var känd som ”linnestaden”. När Köln–Minden-järnvägen öppnades 1849 började staden industrialiseras och under 1860-talet startades olika verkstadsindustrier. Bielefeld utvecklades genom Ravensbergspinneriet till ett textilcentrum; bland annat fanns några symaskinstillverkare som Dürkopp i staden. Bielefeldområdet hade också en stor tobaksproduktion. Bland andra viktiga industriföretag som utvecklades i Bielefeld finns Dr. Oetker. I början av 1900-talet växte staden och försågs med järnvägsstation, teater och konserthall.

Under kristallnatten (1938) brändes stadens synagoga från 1905 ned och affärer som ägdes av judar plundrades och förstördes. Under andra världskriget bombades Bielefeld (första gången 1940) och den svåraste bombningen ägde rum i september 1944 då den gamla staden och historiska byggnader förstördes. Staden intogs av amerikanska trupper i april 1945.

Efter andra världskriget byggdes Bielefeld upp där de gamla förstörda byggnaderna ersattes av moderna hus och staden fick en helt ny stadssiluett. Industrin återuppbyggdes men staden förlorade sin roll som textilcentrum. Staden växte under 1950-talet genom de många flyktingar och fördrivna som kom till staden. Bostadsbristen ledde fram till skapandet av Sennestadt. Bielefelds universitet invigdes 1969 och det hade vid slutet av året 2021 cirka 24 400 studenter.[3]

Sevärdheter

[redigera | redigera wikitext]
Borgen Sparrenburg med dess framträdande kärntorn.

Borgen Sparrenburg är ett landmärke som uppfördes 1240–1250 av Ludwig von Ravensberg. Andra landsmärken är bland annat stadshuset och stadsteatern (Stadttheater) i jugendstil. Stadsteatern omfattar bland annat Bielefeld Opernhaus och är den största teatern och operahuset i östra Nordrhein-Westfalen. Den äldsta kyrkan i staden är Altstädter Nicolaikirche, grundad 1236 av Bernhard IV av Lippe i hans egenskap av ärkebiskop i Paderborns katolska ärkestift. Stadens största kyrka är emellertid Neustädter Marienkirche som stod klar 1512. Vidare finns ett konstmuseum i Kunsthalle, konserthuset Rudolf-Oetker-Halle samt den botaniska trädgården Botanische Garten Bielefeld.

Bielefelds näringsliv började med linneväverier. När staden anslöts till järnvägen 1847 möjliggjorde det billigare leveranser av kol från Ruhrområdet vilket i sin tur gav förutsättningar för industrialisering. Den första fabriken följde 1851 då bröderna Bozi grundade spinneriet Vorwärts i anslutning till järnvägen. 1854 följde spinneriet i Ravensberg som utvecklades till Europas största spinneri. Idag spelar textilindustrin en mindre roll.

Bielefelds viktigaste industrier återfinns inom livsmedel, metallförädling, maskintillverkning, kemi och beklädnad. Dr. Oetker, en av Tysklands största livsmedelskoncerner, har sitt huvudkontor i Bielefeld. Andra större företag i staden är Böllhoff, Dürkopp-Adler, Gildemeister, ThyssenKrupp, Droop & Rein (Starrag), Goldbeck och Seidensticker. Fönstertillverkaren Schüco och investmentbanken Bankhaus Lampe har även de huvudkontor i Bielefeld. Vidare är universitetet, fackhögskolor och den offentliga sektorn stora arbetsgivare.

Storstadsområde

[redigera | redigera wikitext]

Bielefeld är centralorten för ett av Tysklands storstadsområden, med nästan 1,2 miljoner invånare. Många pendlar in till arbetsplatser och utbildningar i områdets centrala delar, och hela pendlingsområdet omfattar Bielefeld samt 27 omgivande städer och kommuner.[4] Många medelstora städer är belägna i Bielefelds närhet, bland andra Bad Oyenhausen, Bad Salzuflen, Bünde, Gütersloh, Herford, Löhne, Minden och Rheda-Wiedenbrück.

Områdestyp[4] Areal (km²)[4] Invånarantal 31 december 2006[4] Densitet (inv/km²)
Kärnstad (Bielefeld) 257,88 325 846 1 263,56
Kärnstadens närområde 686,23 501 472 730,76
Närliggande pendlingsområde 1 140,77 354 380 310,65
Totalt 2 084,88 1 181 698 566,79

Bielefeld är uppdelat i tio stadsdelar: Brackwede, Dornberg, Gadderbaum, Heepen, Jöllenbeck, Bielefeld-Mitte, Schildesche, Senne, Sennestadt och Stieghorst.

Utsikt från Sparrenburg över Bielefelds centrum
Utsikt från Sparrenburg över Bielefelds centrum


Kända personer

[redigera | redigera wikitext]

Fotbollslaget DSC Arminia Bielefeld spelar i Bundesliga 2, Tysklands andra division för herrfotboll.

Bielefeld har följande vänorter:[5]

Bielefeld har även relationer med:

  1. ^ läs online, www.destatis.de .[källa från Wikidata]
  2. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2023, Statistisches Bundesamt, 28 oktober 2024, läs online, läst: 16 november 2024.[källa från Wikidata]
  3. ^ ”Bielefeld University in numbers” (på engelska). Universität Bielefeld. 31 december 2021. https://www.uni-bielefeld.de/uni/profil/daten-zahlen/. Läst 21 mars 2022. 
  4. ^ [a b c d] Bundesamt für Bauwesen und Raumordnung, Deutschland; Großstadtregionen (på tyska)
  5. ^ ”Vänorter på Bielefelds nätsidor, läst 22.12.2015”. Arkiverad från originalet den 24 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210224135921/https://www.bielefeld.de/de/rv/partner/. Läst 22 december 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]