Ludvig I av Bayern

Ludvig I av Bayern
	Ludvig I av Bayern
Född	Ludwig Karl August von Bayern; 25 augusti 1786; Strasbourg
Död	29 februari 1868 (81 år); Nice
Begravd	St. Boniface’s Abbey och Altötting
Utbildad vid	Göttingens universitet
Sysselsättning	Poet
Befattning
	Kung av Bayern (1825–1848)
Maka	Therese av Sachsen-Hildburghausen; (g. 1810–)
Partner	Lola Montez; Jane Digby; Marianna Marquesa Florenzi
Barn	Maximilian II av Bayern (f. 1811); Mathilde Caroline av Bayern (f. 1813); Otto I av Grekland (f. 1815); Theodolinde Princess of Bavaria (f. 1816); Ludovico Florenzi (f. 1821); Luitpold av Bayern (f. 1821); Adelgunde av Bayern (f. 1823); Hildegard av Bayern (f. 1825); Alexandra Amalie av Bayern (f. 1826); Adalbert von Bayern (f. 1828)
Föräldrar	Maximilian I Josef av Bayern; Augusta Vilhelmina av Hessen-Darmstadt
Släktingar	Augusta av Bayern (syskon); Karolina Augusta av Bayern (syskon); Karl av Bayern (syskon); Amalia Augusta av Bayern (syskon); Elisabeth Ludovika av Bayern (syskon); Maria Anna av Bayern (syskon); Sofia av Bayern (syskon); Ludovika av Bayern (syskon)
Utmärkelser
	Storkors av Hederslegionen; Sankt Stefansorden; Toskanska Sankt Josefsorden; Kungliga Serafimerorden; Frälsarens orden; Storkorsriddare av Sankt Mauritius och Sankt Lazarusorden; Bayerska Sankt Mikaels förtjänstorden; Max-Josefsorden; Riddare av Gyllene skinnets orden; Bayerska kronorden; Sankt Hubertusorden; Andreasorden; Gyllene skinnets orden
Namnteckning
Heraldiskt vapen
	Redigera Wikidata

Denna artikel handlar om kungen. För den medeltida hertigen med samma namn och nummer, se Ludvig I, hertig av Bayern.

Ludvig I av Bayern, på tyska Ludwig I, född 25 augusti 1786 i Strasbourg, död 29 februari 1868 i Nice, var kung av Bayern åren 1825-1848.

Biografi

Ludvig var äldste son till Maximilian I Joseph som från år 1806 var den förste kungen av Bayern. (Innan dess hade landets härskare burit titeln kurfurste.) Ludvig efterträdde sin far som kung i oktober 1825.

Ludvigs regeringstid utmärktes av ekonomisk tillväxt och tekniska framsteg som inrättandet av Tysklands första järnväg (sträckan Nürnberg-Fürth). Kungen var också en stor beskyddare av konst och vetenskap och lät uppföra många museer och andra offentliga byggnader i klassicistisk stil i München såsom Glyptoteket, Pinakoteken, Propyléerna med flera. 1826 lät han flytta universitetet i Landshut till München och återupprättade den bayerska konstakademin.^[8]

I stor utsträckning finansierades dessa av kungens privata kassa, och i gengäld levde denne själv privat nästan uppseendeväckande snålt. Han skall ha gått i påfallande nötta kläder och sägs ha förbjudit lök i den kungliga matlagningen eftersom han tyckte att den var för dyr.

Ludvig uppträdde från början som en liberal regent, stödde grekernas frihetskamp och sonen Ottos kandidatur till den grekiska tronen. I samband med att Julirevolutionens oroligheter även spritt sig till München, övergick han dock alltmer till reaktionen och relationerna till befolkningen försämrades.^[8]

Hans beryktade affär med dansösen Lola Montez^[8] i kombination med de allmänna revolutionära strömningarna i Tyskland 1848 tvingade honom att den 20 mars detta år abdikera till förmån för sonen Maximilian.

Familj

Ludvig var sedan den 12 oktober 1810 gift med prinsessan Therese av Sachsen-Hildburghausen (1792-1854), dotter till hertig Fredrik av Sachsen-Altenburg och Charlotte av Mecklenburg-Strelitz. Inom parentes kan nämnas att firandena kring parets bröllop givit upphov till den bayerska Oktoberfesten. Paret fick fyra söner och fem döttrar. Två av sönerna blev kungar.

Barn:

Maximilian II av Bayern (1811-1864; kung 1848-64)
Mathilda (1813-1862), gift med Ludvig III av Hessen-Darmstadt
Otto I av Grekland (1815-1867; kung 1832-62)
Theodolinde Charlotte Luise (1816-1817)
Luitpold av Bayern (1821-1912; prinsregent)
Adelgunda (1823-1914), gift med hertig Frans V av Modena
Hildegard (1825-1864) , gift med ärkehertig Albrecht av Österrike-Teschen
Alexandra (1826-1875), författare med psykiska störningar
Adalbert (1828-1875)

Vid sidan av sitt äktenskap hade Ludvig ett stort antal älskarinnor (däribland den ovan nämnda Lola Montez) och flera utomäktenskapliga barn.

Referenser

Noter

^ [a b c d] flera författare, Historische Commission bei der königl. Akademie der Wissenschaften (red.), Allgemeine Deutsche Biographie, Duncker & Humblot, 1875.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Louis-I-king-of-Bavaria topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10179.htm#i101781, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.findagrave.com .^{[källa från Wikidata]}
^ The Peerage person-ID: p10179.htm#i101781, läst: 7 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Union List of Artist Names, 17 december 2014, ULAN: 500240441, läs online, läst: 22 maj 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 704

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Ludvig I av Bayern.
Porträtt
George Washingtons tyske "kusin" (Baron Jakob von Washington rådgivare till Ludvig I)

Företrädare: Maximilian I Joseph av Bayern	Bayerns kung 1825-1848	Efterträdare: Maximilian II av Bayern

[be2a6cbfbebec14bb1641d38026164dbac94248a-1] [a b c d] flera författare, Historische Commission bei der königl. Akademie der Wissenschaften (red.), Allgemeine Deutsche Biographie, Duncker & Humblot, 1875.^{[källa från Wikidata]}

[14c2fa3bd7d9438e41149d379fd2e46c528e54d5-2] [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Louis-I-king-of-Bavaria topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[067923a470c215f862636ffca0043222f0f262fd-3] [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10179.htm#i101781, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[ef50b7d314626820a7680f9cf4ecbd3a54aaf6b0-4] äs online, www.findagrave.com .^{[källa från Wikidata]}

[9096616227c594dba36b52ec5850ae70afe900c1-5] The Peerage person-ID: p10179.htm#i101781, läst: 7 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}

[62c05137cef029a96b3c1a2bd5438308c776e035-6] Union List of Artist Names, 17 december 2014, ULAN: 500240441, läs online, läst: 22 maj 2021.^{[källa från Wikidata]}

[3913844e06e055e8cd81608f22bad0e604d89d2d-7] Darryl Roger Lundy, The Peerage.^{[källa från Wikidata]}

[ReferenceA-8] [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 704

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]