Mount Erebus
| Mount Erebus | |
| Stratovulkan | |
 Mount Erebus, 1972
| |
| Läge | Ross Island, Antarktis |
|---|---|
| - höjdläge | 3 794 m ö.h. |
| - primärfaktor | 3 794 m |
| Senaste utbrott | 2007 (pågående) |
| Ålder | 1 miljon år |
| Enklaste rutt | Vanlig snö/isklättring |
| Bestegs först | 1908 av en grupp ledd av T.W.E. David |
| Geonames | 6632798 |
| Koordinater | 77°32′S 167°17′Ö / 77.533°S 167.283°Ö |
| Topografisk karta | 
|
Mount Erebus är ett berg i Antarktis. Det är också jordens sydligaste aktiva vulkan. Berget är 3794 meter högt och ligger på Ross Island[1], där det också finns tre andra aktiva vulkaner. Berget upptäcktes 1841 av James Clark Ross som benämnde vulkanen efter expeditionsfartyget HMS Erebus.
Toponymi
[redigera | redigera wikitext]Mount Erebus är namngiven av James Clark Ross efter HMS Erebus, ett av de två fartyg i expeditionen som upptäckte Ross Island och dess två vulkaner 1841. Erebus är det latinska namnet på Erebos, en grekisk gud född ur Chaos, som personifierar mörkret, mörkret i underjorden. Ross andra skepp HMS Terror stod för namnet på den andra vulkanen vid sidan om Erebus, Mount Terror. Bägge skeppen skulle senare gå under i polarisen under John Franklins sista expedition i arktiska Kanada (avseglade 1845).
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Position
[redigera | redigera wikitext]Mount Erebus ligger i Antarktis, i centrala västdelen av Ross Island som ligger i västra Rosshavet, utanför den kontinent som det separeras från i väst av McMurdosundet. Berget är omgivet av Mount Bird i norr, Mount Terra Nova och Mount Terror i öster, McMurdo Station och Scott Base i slutet av Hut Point Peninsula och södra McMurdosundet i väst. Mount Erebus är beläget i den västra delen av Ross Dependency. På grund av sin position och dess geologi, är Mount Erebus den sydligaste aktiva vulkanen på jorden.
Topografi
[redigera | redigera wikitext].jpg)
Mount Erebus är det högsta berget på Ross Island. Dess topp är 3 794 meter, i form av ett massivt berg. Den allmänna lutningen i terrängen varierar med höjden. Lutningen är ganska mjuk i botten och stiger till omkring 30° mellan 2000 meter till 3200 meter i höjd upp till kanten av calderan som kröner toppmötet. I den södra delen av den cirkulära calderan finns tre kratrar. Huvudkratern (Main Crater) är den största, vars kant i sydost är toppen av Mount Erebus. I anslutning till huvudkratern finns lavasjön, västra kratern (Western Crater), den minsta, och sidokratern (Side Crater), belägen sydväst om huvudkratern.
Geologi
[redigera | redigera wikitext]Mount Erebus klassas som en polygenetisk stratovulkan som varit aktiv i ungefär 1,3 miljoner år.[1] Studier visar en geokemisk sammansättning av bland annat basalt, trakyt och fonolit.[2][1]
Det senaste utbrott, som påbörjades 1972, pågår fortfarande och gör Erebus till den mest aktiva vulkanen i Antarktis. Detta utbrott kännetecknas av närvaron av en lavasjö i brunnen av huvudkratern, calderan på toppen av vulkanen, en av få i världen att existera kontinuerligt under flera decennier. Dessutom förekommer tillfälliga lavautgjutningar i kratern och episoder av stromboliska utbrott, tefra, aska och vulkaniska bomber.
Klättring
[redigera | redigera wikitext]Mount Erebus bestegs (till kanten) av medlemmar av Sir Ernest Shackletons grupp, år 1908. Den första kända solouppstigning och den första vinteruppstigningen genomfördes av brittiska bergsbestigaren Roger Mear i mars 1985, medlem av Robert Swans expedition "In the Footsteps of Scott".[3] Under 19-20 januari 1991 lyckades Charles J. Blackmer, en järnarbetare under många år på McMurdo Station och Sydpolen, solobestiga Mount Erebus på cirka 17 timmar med hjälp av en snöskoter.[4][5]
Flygplansolyckan 1979
[redigera | redigera wikitext]Den 28 november 1979 kraschade Air New Zealand Flight 901, en DC-10, på Mount Erebus och ingen av de 237 passagerare och 20 besättningsmedlemmarna överlevde. Flygningen var en planerad sightseeingtjänst arrangerad av Auckland Airport i Nya Zeeland för att flyga över Antarktis och sedan återvända med ett planerat stopp på Christchurchs flygplats för att tanka, innan den skulle återvända till Auckland.[6] Olyckan inträffade i flatljusförhållanden med dålig sikt. Air New Zealand avbröt alla sina turistflygningar över Antarktis efter olyckan.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Volcanological and environmental studies of Mount Erebus, Antarctica skriven av Philip R. Kyle. Utgiven 1994 ISBN 0-87590-875-6 (engelska)
- The Transantarctic Mountains: Rocks, Ice, Meteorites and Water skriven av Gunter Faure och Teresa M. Mensing. Utgiven 2010 ISBN 978-1-4020-8406-5 (engelska)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från franskspråkiga Wikipedia, Mont Erebus, Mars 2012.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Mount Erebus, Mars 2012.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”MEVO - General Information” (på engelska). Arkiverad från originalet den 12 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120312011946/http://erebus.nmt.edu/index.php/general-information. Läst 5 mars 2012.
- ^ ”MEVO - Lava Chemistry” (på engelska). Arkiverad från originalet den 9 juli 2012. https://archive.is/20120709143909/http://erebus.nmt.edu/index.php/volcanology/48-mineralogical-petrographic-and-chemical-petrologic-analyses. Läst 5 mars 2012.
- ^ Mear, Roger and Robert Swan, In the Footsteps of Scott, pp. 95–104.
- ^ Wheeler, Sara. Terra Incognita.
- ^ Johnson, Nicholas. Big Dead Place.
- ^ Holmes P., Daughters of Erebus, Hachette New Zealand Ltd (2011), p. 31
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]