Mikael Östling
Lars Mikael Östling, född 26 augusti 1955, är en svensk teknikforskare inom elektroteknik som sedan 1996 är professor i fasta tillståndets elektronik vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH).[1][2] Han är avdelningschef för avdelningen Integrerade komponenter och kretsar[3] och var 2004–2012 skolchef (dekan) för Skolan för informations- och kommunikationsteknik. Sedan 2017 är han prorektor för KTH.
Östling studerade teknisk fysik vid Uppsala universitet där han blev civilingenjör 1980 och teknologie doktor i elektronik 1983.[4] Han har tillhört sektionen och senare fakulteten för elektroteknik vid KTH sedan 1984.[1]
1993–1994 var Östling senior Fulbrightstipendiat vid Stanford University och gästprofessor vid University of Florida. Han deltog i att bygga upp forskningsverksamheten vid KTH:s campus när det bildades.[2] År 2005 var han med och grundade företaget TranSiC, med syfte att kommersialisera bipolära transistorer i kiselkarbid (SiC) som utvecklats vid KTH.[5] TranSiC köptes 2011 av Fairchild Semiconductor för 17 miljoner dollar.[6] Östling har handlett över 40 doktorsavhandlingar[1], skrivit en bok och publicerat åtta kapitel och cirka 350 artiklar i internationella tidskrifter och konferenser. Han har ofta anlitats som expertgranskare för ramprogram i EU och Europeiska forskningsrådet (ERC).
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Development of metallization systems for VLSI technology. Abstracts of Uppsala dissertations from the Faculty of Science. Uppsala: Uppsala Universitet. 1983. Libris 7424204. ISBN 91-554-1469-9
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”KTH Profilsida”. https://www.kth.se/profile/mostling/. Läst 28 juni 2021.
- ^ [a b] ”Mikael Östling föreslås som prorektor vid KTH”. https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/mikael-ostling-foreslas-som-prorektor-vid-kth-1.674137. Läst 28 juni 2021.
- ^ ”Integrerade komponenter och kretsar”. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222114801/http://www.kth.se/ict/forskning/ickretsar. Läst 20 december 2015.
- ^ Östling, Mikael (1983). Development of metallization systems for VLSI technology: the use of RBS and other analytical tools. Abstracts of Uppsala dissertations from the Faculty of Science, 0345-0058 ; 702. Uppsala: Univ. Libris 7424204. ISBN 9155414699
- ^ ”TranSiC - uppstickare i Kista”. Elektroniktidningen. 10 november 2005. https://etn.se/index.php/18634. Läst 28 juni 2021.
- ^ ”Fairchild köper svensk kiselkarbid”. Ny Teknik. 15 april 2011. https://www.nyteknik.se/energi/fairchild-koper-svensk-kiselkarbid-6422285. Läst 28 juni 2021.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
- ”Vi har ett gyllene läge – vi kombinerar både kretsar och komponenter i såväl mikroelektronik som fotonik”. KTH Skolan för informations- och kommunikationsteknik. http://www.kth.se/ict/forskning/ickretsar/intervjuer/vi-har-ett-gyllene-lage-vi-kombinerar-bade-kretsar-och-komponenter-i-saval-mikroelektronik-som-fotonik-1.77949. Läst 6 september 2012.