Hoppa till innehållet

Melittin

Från Wikipedia
Melittin
Melittin
Kemisk formelC131H229N39O31
Molmassa2846,46266 g/mol
CAS-nummer20449-79-0
SMILESCCC(C)C(C(=O)NCC(=O)NC(C)C(=O)NC(C(C)C)C

(=O)NC(CC(C)C)C(=O)NC(CCCCN)C(=O)NC(C(C)C)C
(=O)NC(CC(C)C)C(=O)NC(C(C)O)C(=O)NC(C(C)O)C
(=O)NCC(=O)NC(CC(C)C)C(=O)N1CCCC1C(=O)NC(C)C
(=O)NC(CC(C)C)C(=O)NC(C(C)CC)C(=O)NC(CO)C
(=O)NC(Cc2c[nH]c3c2cccc3)C(=O)NC(C(C)CC)C(=O)NC
(CCCCN)C(=O)NC(CCCNC(=N)N)C(=O)NC(CCCCN)C

(=O)NC(CCCNC(=N)N)C(=O)NC
(CCC(=O)N)C
(=O)NC(CCC(=O)N)C(=O)N)NC(=O)CN
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Melittin är den huvudsakliga aktiva komponenten (40–60 procent av torrvikten) och den huvudsakliga smärtframkallande substansen i bigift och är en kraftfull stimulant av enzymet fosfolipas A2. Melittin är en basisk peptid som består av 26 aminosyror.[1]

Melittins huvudsakliga funktion som en komponent i bigift är att orsaka smärta och förstörelse av vävnad hos inkräktare som hotar en bikupa. Men hos honungsbin uttrycks melittin inte bara i giftkörteln, utan även i andra vävnader som är infekterade med patogener. De två giftmolekylerna, melittin och secapin, som överuttrycks i honungsbin infekterade med olika patogener, anger möjligen en roll för melittin i binas immunförsvar mot infektionssjukdomar.[2]

Melittin är en liten peptid utan disulfidbro. N-terminaldelen av molekylen är övervägande hydrofob medan C-terminaldelen är hydrofil och starkt basisk. I vatten bildar den en tetramer men kan också spontant integrera sig i cellmembran.[3]

Verkningsmekanism

[redigera | redigera wikitext]

Injektion av melittin i djur och människor orsakar smärta. Det har starka yteffekter på cellmembran som orsakar porbildning i epitelceller och förstörelse av röda blodkroppar. Melittin aktiverar också nociceptorceller (smärtreceptorer) genom en mängd olika mekanismer.[1]

Melittin kan öppna termiska nociceptor TRPV1-kanaler via cyklooxygenasmetaboliter vilka deltar i depolarisering av nociceptorceller. De porbildande effekterna i celler orsakar frisättning av proinflammatoriska cytokiner. Det aktiverar också G-proteinkopplad receptormedierad öppning av övergående receptorpotentialkanaler. Slutligen reglerar melittin upp uttrycket av Nav1.8- och Nav1.9-natriumkanaler i nociceptorceller som orsakar långvarig verkningspotentiell sveda och smärtupplevelse.[1]

Melittin hämmar proteinkinas C, Ca2+/kalmodulinberoende proteinkinas II, myosinlättkedjekinas och Na+/K+-ATPas (synaptosomalt membran). Mellitin blockerar transportpumpar som Na+-K+-ATPas och H+-K+-ATPas.[1]

Toxicitet hos ett bistick

[redigera | redigera wikitext]

Melittin är huvudföreningen i bigift, vilket står för den potentiella dödligheten av ett bistick, vilket orsakar en anafylaktisk reaktion hos vissa människor.[4] På ställena för flera stick uppstår lokal smärta, svullnad och hudrodnad och om bin sväljs kan livshotande svullnad i halsen och luftvägarna utvecklas.[4]

Medicinsk användning

[redigera | redigera wikitext]

Bigiftterapi har använts i traditionell medicin för att behandla olika sjukdomar,[5] även om dess ospecifika toxicitet har begränsad vetenskaplig forskning om dess potentiella effekter.[6]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Melittin, 3 januari 2023.
  1. ^ [a b c d] ”Melittin, the Major Pain-Producing Substance of Bee Venom”. Neuroscience Bulletin 32 (3): sid. 265–272. 2016. doi:10.1007/s12264-016-0024-y. PMID 26983715. 
  2. ^ ”Unity in defence: honeybee workers exhibit conserved molecular responses to diverse pathogens”. BMC Genomics 18 (1): sid. 207. March 2017. doi:10.1186/s12864-017-3597-6. PMID 28249569. 
  3. ^ ”The structure of melittin. II. Interpretation of the structure”. The Journal of Biological Chemistry 257 (11): sid. 6016–6022. 1982. doi:10.1016/S0021-9258(20)65098-0. PMID 7076662. http://www.jbc.org/content/257/11/6016.full.pdf. 
  4. ^ [a b] ”Bee venom”. Drugs.com. 8 juni 2020. https://www.drugs.com/npp/bee-venom.html. Läst 11 september 2020. 
  5. ^ ”Melittin, a major peptide component of bee venom, and its conjugates in cancer therapy”. Cancer Letters 402: sid. 16–31. 2017. doi:10.1016/j.canlet.2017.05.010. PMID 28536009. 
  6. ^ ”Application of bee venom and its main constituent melittin for cancer treatment”. Cancer Chemotherapy and Pharmacology 78 (6): sid. 1113–1130. 2016. doi:10.1007/s00280-016-3160-1. PMID 27677623. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]