Max Vasmer
| Max Vasmer | |
 | |
| Född | Max Julius Friedrich Vasmer 28 februari 1886[1][2][3] Sankt Petersburg[4] |
|---|---|
| Död | 30 november 1962[4][1][2] (76 år) Västberlin |
| Begravd | Evangelischer Kirchhof Nikolassee |
| Medborgare i | Tyskland, Kejsardömet Ryssland, Weimarrepubliken, Nazityskland och Västtyskland |
| Utbildad vid | Sankt Petersburgs universitet  |
| Sysselsättning | Språkvetare, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Leipzigs universitet Humboldt-Universität zu Berlin Freie Universität Berlin |
| Maka | Cezaria Baudouin de Courtenay Ehrenkreutz Jędrzejewiczowa |
| Utmärkelser | |
| Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset med stjärna (1958) | |
| Redigera Wikidata | |
Max Julius Friedrich Vasmer (ryska: Макс Юлиус Фридрих Фасмер, Maks Julius Fridrich Fasmer´´), född 28 februari 1886 i Sankt Petersburg, död 30 november 1962 i Västberlin, var en tysk slavist och professor i slaviska språk.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Född av tyska föräldrar i Sankt Petersburg, tog Vasmer examen vid universitetet i Sankt Petersburg 1907. Han var äldre bror till orientalisten och numismatikern Richard Wilhelm Georg Vasmer (1888-1938). Från 1910 höll han föreläsningar som professor. Under ryska inbördeskriget 1917–1922 arbetade han vid universiteten i Saratov och Jurjev (Tartu). År 1921 bosatte han sig i Leipzig, men flyttade 1925 till Berlin. Åren 1938–1939 var han gästföreläsare vid Columbia University i New York. Det var där han började arbeta på sitt magnum opus, den etymologisk ordboken för det ryska språket. Han höll tacktal till professor Aleksander Brückner i Berlin Wilmersdorf 1939 och tog över professuren för slaviska studier vid universitetet i Berlin.
År 1944 förstörde de allierade bombningarna i Berlin Vasmers hus och det mesta av hans material. Han framhärdade ändå i sitt arbete, som slutligen publicerades i tre volymer av Heidelbergs universitet i 1950–1958 som Russisches Etymologisches Wörterbuch. Han var även verksam i Stockholm 1948–1949.
Den ryska översättningen av Vasmers ordbok - med omfattande kommentarer av Oleg Trubatjov - trycktes 1964–1973. År 2015 är det fortfarande den mest auktoritativa källan för slavisk etymologi. Den ryska versionen finns tillgänglig på Sergej Starostins webbplats Babels torn.
Ett annat monumentalt arbete som leddes av Vasmer omfattar sammanställningen av en multi-volymordbok över de ryska namnen på floder och andra vattendrag. Han inledde också ett ännu större projekt, färdigställt av ett team av hans medarbetare efter hans död: publiceringen av en monumental (11 volymer) geografisk ordbok med kartor som omfattar i stort sett alla namnen på befolkade platser i Ryssland funna i både förrevolutionära och i sovjetiska källor.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Bra Böckers lexikon, 1980.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6072r20, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: vasmer-max, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 63978.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Фасмер Макс”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|