Matematiska institutionen (Stockholms universitet)
| Matematiska institutionen | |
 Matematiska institutionen är sedan sommaren 2022 belägen vid Campus Albano. | |
| Moderinstitution | Stockholms universitet |
|---|---|
| Prefekt | Professor Joanna Tyrcha |
| Doktorander | c. 40 (2022)[1] |
| Säte |  Stockholm, Sverige |
| Campus | Campus Albano |
| Webbplats | Officiell webbplats |
Matematiska institutionen är en av de äldsta institutionerna vid Stockholms universitet och bedriver forskning och utbildning i matematik, matematisk statistisk, försäkringsmatematik samt beräkningsmatematik.
Historia
[redigera | redigera wikitext]
När dåvarande Stockholms högskola grundades 1878 var matematik ett av de första ämnena som undervisades. Högskolans första professor var matematikern Gösta Mittag-Leffler. Världens första kvinnliga matematikprofessor Sofja Kovalevskaja var verksam här. På 1960-talet slogs Matematiska institutionen samman med Institutet för försäkringsmatematik och matematisk statistik. Institutionen hade från och med 1993 sina lokaler i Kräftriket. Sedan sommaren 2022 är de i Campus Albano.[2]
Tre professorer från Matematiska institutionen har varit rektor för Stockholms högskola; Gösta Mittag-Leffler (1886, 1891–1892), Ivar Bendixson (1911–1927) samt Harald Cramér (1950–1958). (Cramér var även universitetskansler åren 1958–1961.)[3]
Professor Lars Hörmander, mottagare av de prestigefulla Fieldsmedaljen och Wolfpriset i matematik, var verksam på institutionen åren 1957–1964.[4] Tillika Wolfprismedaljören och Abelprismedaljören Lennart Carleson var anställd som professor en kort period på 1950-talet.[5]
Utbildning
[redigera | redigera wikitext]Matematiska institutionen erbjuder tre kandidatprogram som leder till filosofie kandidatexamen i antingen matematik, matematisk statistik eller datalogi. De har även tre masterprogram i matematik, matematisk statistik respektive försäkringsmatematik, varav den senare är unik i Sverige.[6]
Kända professorer
[redigera | redigera wikitext]
- Ivar Bendixson (1905–1927), högre matematisk analys.
- Jan-Erik Björk (1974–2009), matematik.
- Tom Britton (2003–idag), matematisk statistik.
- Torsten Carleman (1924–1948), matematik.
- Lennart Carleson (1954–1955), matematik.
- Fritz Carlson (1927–1952), högre matematisk analys.
- Harald Cramér (1929–1958), försäkringsmatematik och matematisk statistik.
- Germund Dahlquist (1964–1990), numerisk analys.
- Maria Deijfen (2015–idag), matematisk statistik.
- Torsten Ekedahl (1988–2011), matematik.
- Otto Frostman (1952–1973), matematik.
- Ralf Fröberg (1999–idag; emeritus), matematik.
- Ulf Grenander (1959–1966), försäkringsmatematik och matematisk statistik.
- Lars Hörmander (1957–1964), matematik.
- Ola Hössjer (2002–idag), matematisk statistik.
- Helge von Koch (1911–1924), ren matematik.
- Sofja Kovalevskaja (1884–1891), högre matematisk analys.
- Anders Martin-Löf (1987–idag; emeritus), försäkringsmatematik och matematisk statistik.
- Per Martin-Löf (1983–idag; emeritus), matematisk logik.
- Gösta Mittag-Leffler (1881–1911), ren matematik.
- Mikael Passare (1992–2011), matematik.
- Edvard Phragmén (1892–1904), matematisk analys.
- Jan-Erik Roos (1970–2017), matematik.
Kända alumner
[redigera | redigera wikitext]- Tanja Bergkvist.
- Anders Björner.
- Harald Cramér.
- Per Enflo.
- Sven Erlander.
- Olof Hanner.
- Ulf Hellsten.
- Lamek Hulthén.
- Johan Håstad
- Christer Kiselman.
- Johannes Malmquist.
- Bertil Matérn.
- Åke Pleijel.
- Hans Riesel.
- Bo Sundgren.
- Martin Tamm.
- Vidar Thomée.
- Paul Vaderlind.
- Herman Wold.
Hedersdoktorer
[redigera | redigera wikitext]Matematiska institutionen har sedan 1905 delat ut hedersdoktorat i matematik till 13 personer.[2]
| År | Namn | Nationalitet |
|---|---|---|
| 1905 | Henri Poincaré | Frankrike |
| 1909 | Paul Painlevé | Frankrike |
| 1912 | Vito Volterra | Italien |
| 1936 | Ernst Lindelöf | Finland |
| 1960 | Andrej Kolmogorov | Ryssland |
| 1960 | Pekka Myrberg | Finland |
| 1978 | Henri Cartan | Frankrike |
| 1980 | Jean-Pierre Serre | Frankrike |
| 1999 | Linus Torvalds | Finland |
| 2015 | Heinz Langer | Tyskland |
| 2017 | Gerard van der Geer | Nederländerna |
| 2018 | Sergio Albeverio | Schweiz |
| 2023 | Peter Sarnak | Sydafrika |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Börja forska - Matematiska institutionen”. Matematiska institutionen. Stockholms universitet. 19 juni 2022. https://www.su.se/matematiska-institutionen/forskning/b%C3%B6rja-forska?open-collapse-boxes=contact. Läst 16 januari 2023.
- ^ [a b] ”Om oss”. Matematiska institutionen. Stockholms universitet. 16 december 2022. https://www.su.se/matematiska-institutionen/om-institutionen/om-oss. Läst 15 januari 2023.
- ^ ”Rektorer vid Stockholms högskola och Stockholms universitet”. Stockholms universitet. 22 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 7 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080307030216/http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?a=28126&d=237. Läst 16 januari 2022.
- ^ ”Lars Hörmander”. Kosmologika. u.å.. https://www.kosmologika.net/Scientists/Hormander.html. Läst 16 januari 2023.
- ^ ”Lennart Carleson” (på engelska). Britannica. 14 mars 2023. https://www.britannica.com/biography/Lennart-Carleson. Läst 17 april 2023.
- ^ ”Våra utbildningar”. Matematiska institutionen. Stockholms universitet. 14 december 2022. https://www.su.se/matematiska-institutionen/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar. Läst 15 januari 2023.