Malldiskussion:Faktamall folkgrupp

denna mall behövs förbättras en aning. --L'Houngan 19 november 2006 kl. 13.54 (CET)

Nationaldag och nationalsång

Bl.a. samerna har en nationaldag och en nationalsång. Ska och kan man inkludera detta i mallen? --Lundgren8 (d · b) 23 april 2011 kl. 02.57 (CEST)

Religion

Diskussionen flyttad från Diskussion:Kurder i Sverige. --Larske (diskussion) 12 januari 2017 kl. 09.52 (CET)

På vilka grunder kan man i en faktaruta ange religionstillhörighet för de kurder som befinner sig i Sverige? Religionstillhörighet är inte registrerad - finns det någon annan källa? Om inte så bör detta tas bort. --Chandra Varena (diskussion) 11 januari 2017 kl. 21.45 (CET)

Religionstillhörighet är en privatsak som inte angår några andra och skall inte registreras.-Wvs (diskussion) 11 januari 2017 kl. 21.53 (CET)

@Wvs: håller helt med, och därför menar jag att det är fel att ange den i faktarutan. --Chandra Varena (diskussion) 11 januari 2017 kl. 21.55 (CET)

Helt riktigt att plocka bort från faktarutan.-Wvs (diskussion) 11 januari 2017 kl. 21.58 (CET)

Vänta lite. Det anges ju inte att NN bekänner sig till religionen Y? Det framgår däremot att flera trosuppfattningar finns bland kurder i Sverige, men någon registrering kan jag inte tycka att det är. Riggwelter (diskussion) 11 januari 2017 kl. 21.59 (CET)

men med en sådan skrivning så bekänner sig alla kurder i Sverige till just de angivna religionerna. Hur vet man det, om religion är en privatsak och inte registeras? Någon källa anges inte. --Chandra Varena (diskussion) 11 januari 2017 kl. 22.08 (CET)

Jag avsåg att om det registreras religionstillhörighet för en enskild individ så skall detta tas bort. Visst kan man för kurder i sverige ange att dessa omfattar en massa religioner.-Wvs (diskussion) 11 januari 2017 kl. 22.13 (CET)

Ja, om man skall ha med religion i rutan bör den omformuleras mera allmängiltigt. Hur vet man t ex att islam är främst?-Wvs (diskussion) 11 januari 2017 kl. 22.51 (CET)

Religion är inte mer privatsak än politik färg, musikalitet eller födelsedag. Är det källbelagt är det därför lika lite problem som att ange andra egenskaper. Att problematisera kan man med fördel göra i brödtext men även där kommer det, precis som i faktarutor, hur man än gör vara en förenklad bild man ger. --افيراتير (diskussion) 11 januari 2017 kl. 22.03 (CET)

Det finns 114 artiklar som använder {{Faktamall folkgrupp}}. Följande tabell visar vad som är angivet för parametern religion för respektive artikel. Uppgifterna ska naturligtvis vara källbelagda och det är de i vissa av artiklarna men oftast inte.

Artikel	Värde för parameter religion i Faktamall folkgrupp
Abchazer	Östortodox kristendom, sunniislam
Afrikander	Protestantism (Kalvinism)
Ainu	Animism, några är rysk-ortodoxt kristna
Albaner	Albaner i Albanien: Islam (sunnimuslimer och bektashi): 58,79 % Romerska katoliker: 10,03 % Albansk-ortodoxa kyrkan: 6,75 % Evangeliker: 0,14 %
Albaner i Makedonien
Albaner i Sverige	Muslimer, Romerska katoliker, Albansk-ortodoxa
Argentinasvenskar	Kristendom (mestadels Lutheranism)
Armenier i Sverige	Främst kristendom
Assyrier/syrianer	syrisk kristendom (olika kristna samfund)
Assyrier/Syrianer i Sverige	Kristendom
Australiensvenskar	Traditionellt evangelisk-luthersk kristendom. Svenska kyrkan finns sedan 1883 i Melbourne och håller idag regelbundna gudstjänster på fem platser i landet.
Azerer	Islam (Huvudsakligen Shia)
Baifolket
Bosniaker
Bosnier	islam, serbisk-ortodoxa kyrkan romersk-katolska kyrkan
Bouyei	Shigongism (Moism), buddhism
Bulgarer	Övervägande Bulgarisk Ortodox inkluderat ateistiska, muslimska, katolska och protestantiska minoriteter.
Bwaba	Animism (85%) Kristendom (10%) Islam (5%)
Cajuner
Chilenare i Sverige	Främst kristendom
Engelsmän	Traditionellt Anglikanska kyrkogemenskapen. Engelska kyrkan har 25 Miljoner medlemmar
Finlandssvenskar	Främst kristendom
Fulani
Färingar	Kristna Lutheraner
Georgier
Greker i Sverige	Främst kristendom
Hakka
Herero	Afrikanska religioner samt kristendom.
Hui (folk)	Islam
Igbo (folk)	Traditionellt: Traditionella igboreligioner. Huvudsakligen: kristendom (protestantisk) Andra: judendom
Irakier i Sverige	Islam, Kristendom, Mandeism, Jezidism
Iranier	Zoroastrism, Mithraism, Manikeism, Islam, Judendom, Kristendom
Iranier i Sverige	Främst islam och zoroastrism, i viss mån även kristendom, Judendom och ateism
Islänningar	Nästan samtliga är lutheraner
Istrorumäner
Italienare i Sverige	Främst kristendom
Japaner	shinto, buddhism
Judar	Judendom
Judar i Sverige	Främst judendom
Jugoslaver	ortodoxa kyrkan, romersk katolicism och islam
Kazaker	Sunnitisk islam
Kikuyu
Kolanorrmän	Ortodox och protestantisk kristendom
Koreaner	Mahayanabuddhism, konfucianism, chondoism, kristendom och shamanism.
Kosovoalbaner	islam
Kroater	Övervägande katolicism.
Kroater i Bosnien och Hercegovina	katoliker
Kroater i Sverige	Övervägande romersk-katolska kyrkan, svenska kyrkan och andra trosinriktningar
Kurder	Islam minoritet: Yazdanism Judendom Kristendom
Kurder i Sverige	Främst islam, i viss mån även jezidism, zoroastrism och kristendom
Lazer	Sunniter i Turkiet Georgisk-ortodoxa i Georgien
Liver	kristendom, speciellt lutheranism
Makedoner	Övervägande makedonskt-ortodoxt kristna men även en muslimsk minoritet(Torbesjer)
Makedoner i Sverige	Övervägande makedonskt-ortodoxt kristna, svenska kyrkan och andra minoriteter
Makonde (folk)	Islam, Kristendom, Förfädersdyrkan
Manchuer	Buddhism, schamanism
Mandalorian	Traditionell Mandaloriansk religion.
Merina	kristendom, lokala religioner
Meschetier	Främst islam
Miaofolket	Shamanism, buddhism, kristendom och övriga.
Mohawker	Kristendom och flera lokala religioner.
Mongoler	Buddhism, schamanism
Mossi
Norrmän	I Norge är nära 85 procent av de etniska norrmännen medlemmar i den evangelisk-lutherska statskyrken I Nordamerika är majoriteten av norsk-amerikanarna lutheraner, och tillhör antingen den mer liberala Evangelisk-lutherska kyrkan i Amerika (ELCA) eller den konservativa LCMS. Några norrmän är medlemmar i andra protestantiska kyrkor.
Osseter	Östortodox kristendom, sunniislam
Ovambo	Luthersk
Polacker i Sverige	Främst romersk-katolska kyrkan
Pomaker	Islam
Portugiser	Traditionellt katolicism.
Rohingya	Islam
Romer	Främst kristendom , samt en liten del som tillhör islam och shaktism
Romer i Sverige	Främst kristendom, islam och shaktism
Samer	Lutheranism, Ortodox kristendom
Serber	Övervägande ortodoxa med starka band till den serbiska ortodoxa kyrkan.
Serber i Bosnien och Hercegovina	serbisk-ortodoxa kyrkan
Serber i Kosovo	Övervägande serbisk-ortodoxa och en liten andel muslimer
Serber i Kroatien	Serbisk-ortodoxa kyrkan
Serber i Sverige	Övervägande serbisk-ortodoxa, svenska kyrkan, andra protestanter, muslimer och minoriteter
She (folk)
Sherpa	Tibetansk buddhism (93 procent), hinduism, bon, kristendom.
Shui
Sibe (folk)	Tibetansk buddhism, shamanism
Singaleser	Theravada, Kristendom, Ateism, Agnosticism, Islam, andra religioner.
Slovener	övervägande katoliker.
Somalier i Sverige	Främst islam, i viss mån även kristendom [källa behövs]
Songhai	islam
Sorber	Katolicism, protestantism
Svenskamerikan	Övervägande lutheraner, svenska kyrkan, andra protestanter, katoliker och mormonska minoriteter
Svenskar	Traditionellt evangelisk-luthersk kristendom. Svenska kyrkan har 6 820 121 medlemmar. Omkring en tredjedel av svenskarna tror inte på Gud eller någon högre makt. Ungefär en tredjedel av 15-åringarna konfirmeras i Svenska kyrkans ordning. Frikyrkorna i Sverige har 243 000 medlemmar.
Svenskkanadensare	Övervägande lutheraner, svenska kyrkan, andra protestanter och katoliker
Sverigefinlandssvenskar	Främst kristendom
Sverigefinnar	Främst kristendom
Tadzjiker	Islam
Tamiler	Hinduism, Kristendom, Islam, Jainism
Thai (etnisk grupp)	Buddhism huvudsakligen
Tibetaner	Tibetansk buddhism, Bön
Tjuktjer	Schamanism, Rysk-Ortodoxa
Tornedalingar	Främst kristendom
Turkana (folk)	Afrikanska stamreligioner, Kristendom
Turkar	Huvudsakligen islam
Turkar i Sverige	Islam, Kristendom, Judendom, ateister
Uigurer	Muslimer
Ulsterskottar	Traditionellt Anglikanska kyrkogemenskapen.
Uzbeker	Sunni-islam
Walesare	Övervägande protestanter tillhörande Walesiska kyrkan
Valloner i Sverige	Främst kristendom
Y Wladfa	Protestantisk och romersk-katolsk}}
Yaqui (folk)	Naturreligion, Peyotism, Kristendom, Romersk-katolska kyrkan
Yazidier	Yazdanism
Yifolket
Zacateco	Kristendom, framför allt romersk-katolska kyrkan
Zazaer	Islam (alevism och sunni)
Zhuang
Ålänningar	Protestantism (94.8%)

--Larske (diskussion) 11 januari 2017 kl. 23.00 (CET)

Det där var inte en särskilt rolig lista!

Jag ögnade raskt igenom den. För Sverige fanns en källbelagd kommentar om att cirka en tredjedel av oss är ateister (fast inte ordet ateist utan dess semantiska innebörd användes). Jag såg inget liknande inte för någon annan grupp; de flesta har det inte alls, utan enbart ett antal religioner eller religionsvarianter räknas upp. Att Sverige har en noggrannare behandling hänger nog ihop med att de flesta av oss bor i Sverige.

Grupper/länder man har mindre grepp om får mer fördomsfulla och/eller förlegade beskrivningar. Detta gäller även Sverige, sett ur andra ögon. jag läste för några år sedan CIAs offentliga faktasammanställning om religion i olika länder. Sverige gavs en mycket hög procentsats lutheraner, och exakt 100% av befolkningen angavs som religiösa. Däremot nämndes det om Tyskland att där fanns en viss procent ateister.

Den där informationen bör helt enkelt bort från mallen. Där informationen om dels formell religionstillhörighet, dels faktiska trosuppfattningar bedöms som intressanta och någon tar sig tid att ta fram material från acceptabla källor, så kan det läggas in i respektive artikel, under egen rubrik. En av de saker vi inte skall göra är att tillämpa information om exempelvis chilenare i Chile på chilenare i Sverige. Det finns goda skäl att anta att religiös uppfattning och benägenhet att flytta till Sverige inte är helt okorrelerade.

Min slutsats: Det mesta av det som står under rubriken "Religion" i mallen är ofulständigt, felaktigt och/eller ej källbelagt.

Alltså: Bort med detta ur mallen; men ge en tidsfrist, så att de som vill kan flytta välbelagda uppgifter till artikelbrödtexter, i de fall de verkligen anses vara tillräckligt intressanta. Jörgen B (diskussion) 12 januari 2017 kl. 19.15 (CET)

Jag håller helt med Jörgen B. Dessa uppgifter är i de flesta fall osäkra, och vad gäller grupper som flyttat eller flytt till Sverige kan det till och med finnas en negativ korrelation i förhållande till motsvarande grupp i ursprungslandet - kanske har man lämnat sitt ursprungliga hemland just för att man inte har samma religiösa uppfattning som majoriteten.--Chandra Varena (diskussion) 12 januari 2017 kl. 19.23 (CET)

Observera att det inte är säkert att källbeläggningen syns i faktarutan och därmed i tabellen ovan. Den kan istället finnas i brödtexten, även om det inte finns ett separat kapitel om religion där. Som exempel på detta, se Japaner. --Larske (diskussion) 12 januari 2017 kl. 19.48 (CET)

Jag håller helt med JoergenB & Chandra Varena. Det kan knappast stämma att ateister bara finns bland Sverigesvenskar, bulgarer och Sverigeturkar. /Ascilto (diskussion) 12 januari 2017 kl. 20.51 (CET)

Om det finns ateister och om de är en betydande andel, värda att nämna, är olika saker. Man bör vara försiktig med vad man skriver (att svara att man inte tror på gud innebär ju inte nödvändigtvis att man skulle svara att man är ateist). Som vanligt ska vi enbart utgå ifrån vad goda källor skriver. Att det finns fel i källor är inte unikt för religionsfrågor. Så om det är tveksamt och källöst kan det tas bort men annars bör det vara kvar. Är det andra svåra fall bör de som vanligt tas vid respektive artikel. --افيراتير (diskussion) 12 januari 2017 kl. 21.09 (CET)

@Larske: Det är i så fall ytterligare ett gott skäl för att flytta informationen från faktarutan till brödtexten (i den mån den inte redan finns där). Fakta bör helst ligga i samma wpenhet som referenserna som styrker dessa fakta, när det gäller potentiellt kontroversiella utsagor.

För övrigt har konventionella encyklopedier ofta avsnitt om religiösa förhållanden (eller med liknande rubriker) i artiklar om länder. När det gäller exempelvis japaner tycker jag att det egentligare är vettigare att redogöra för trosförhållanden i artikeln Japan än i artikeln Japaner.

Om man absolut vill diskutera trosförhållandena för japaner (inklusive dem som inte bor i Japan), så kan man för övrigt inte använda den källa som ges. Den källan ("Länderfakta Japan") gäller explicit just invånarna i landet Japan. Jag hittar ingenting där om trosförhållandena för japaner eller japanskättade utanför Japan. Jörgen B (diskussion) 12 januari 2017 kl. 21.50 (CET)

@JoergenB: Mitt inlägg kl 19.48 var inte avsett att värdera någon speciell källa, bara att påpeka att det finns källor i en del artiklar även om de inte är upptagna i faktarutan. Jag fick nämligen intrycket av ditt inlägg kl 19.15 att du bara hade tittat i tabellen över innehållet i faktarutorna när du uttalade dig om källäget. När det gäller just Japaner kan jag bara tycka att om källan ge en bra bild av religion för de 127 miljoner japaner som bor i Japan, så ger den också en tillräckligt bra bild av religion för hela gruppen om 130 miljoner japaner. Även om de 3 miljoner japaner som inte bor i Japan skulle ha en helt annan religion så vore det helt försumbart när man betraktar hela gruppen japaner. Annat vore det om det fanns en artikel om "Japaner i Saudiarabien" och man använde en källa som enbart avser landet Japan för att påstå något om dessa Saudi-japaner, men så är det ju inte. --Larske (diskussion) 13 januari 2017 kl. 00.43 (CET)

@Averater: En ateist är definitionsmässigt en person som anser att det finns några gudar. En hel del anser sig inte veta säkert hur det ligger till med detta; termen för detta är "agnostiker". Det är däremot riktigt att många som enligt denna definition är ateister undviker att beteckna sig så. Du kan absolut ha rätt i att man bland annat därför bör vara litet försiktig med hur man redovisar resultat av enkätundersökningar i artiklar. CIAs beskrivning av Sverige kan dock knappast förklaras på det viset; det ser mer ut som om man använt mycket gamla siffror för officiell religionstillhörighet. (Kom ihåg att det före år 1951 i Sverige var lag på att man måste tillhöra antingen statskyrkan eller något annat av en handfull tillåtna religionssamfund!) Det finns i Sverige idag både en påtaglig andel av befolkningen som inte tillhör något religionssamfund, och en påtaglig andel som uppger sig inte tro på någon gud. Att ta reda på hur mycket är kanske litet krångligare nu än förut, eftersom religionstillhörighet här nu är mer en privatsak.

I övrigt är tolkningar av hur folk svarar på enkäter en sak; officiell religionstillhörighet en annan. Läs gärna den längre utläggningen i noten tårtbitsdiagrammet för religionsfördelning i en:Japan, där man motiverar varför den majoritet av japaner (eller mer precist invånare i Japan) som svarar "no religion" klassificeras som "folkligt shintoistiska eller ickereligiösa". (Med de argumenten kunde möjligen alla svenskar som någon gång går på en kyrkobegravning eller ett kyrkobröllop klassificeras som "kristna".) Jörgen B (diskussion) 12 januari 2017 kl. 21.50 (CET)

@JoergenB: oavsett hur du definierar olika begrepp så blir det olika svar beroende på vilket man frågar. Just Sverige och svenskar är nog dessutom ovanligt svåra i detta eftersom en del här lever med tron att religion ska vara en privatsak medan många andra lever i samhällen där religion är en del av ens kultur. Men detta bör vi inte låta påverka att vi kan ange viktigaste religionerna för vissa grupper (där vi har vettiga källor). Att problematisera och utöka kan (och bör) göras i brödtexten men även där kommer det bli en förenkling av verkligheten hur mycket vi än skriver. Bara för att vi aldrig kan ge en fullständig bild bör vi inte låta bli att skriva någonting, vi får inte låta det bästa bli det godas fiende. --افيراتير (diskussion) 12 januari 2017 kl. 22.14 (CET)

@Averater: Är din åsikt att vi bör återgå till att ha en statskyrka, med möjlighet att bevilja att svenska medborgare tillhör något annat statligt registrerat religionssamfund? Eller menar du att vi som i en del västasiatiska stater skall ha exempelvis olika äktenskapslagstiftning för personer registrerade i olika religionssamfund? Skall vi återinföra officiella sanktioner mot avfällingar?

Detta var drastiska exempel; men i många andra länder än Sverige finns fortfarande just den typen av statlig inblandning i religiösa förhållanden. Det är ingenting vi har någon orsak att sträva efter att gå tillbaka till. Tycker Jörgen B (diskussion) 12 januari 2017 kl. 22.49 (CET)

Jag kan också vara lite nyfiken på vad Averater har för tanke om vad som är mer normalt eller kanske idealiskt, men skulle ju liksom inte alls att han hade juridiska förändringar i åtanke... mot någon slags statlig inblandning. Jag tänker att han syftar på hur privat/"intim" kontra öppen/alldaglig informationen är. flinga 12 januari 2017 kl. 23.18 (CET)

Vad jag tycker religion ska vara har jag inte diskuterat här och det tänker jag inte ta i detta inlägg heller. Detta är både helt fel plats och form för det. Religion är dock inte alltid är en privatsak även om vissa tycker det borde vara det. I stora delar av världen är det istället en del av ens identitet och kultur. Det kan yttra sig både lagstiftande och i att man är öppnare om sin religion. Även i Sverige är religion något vi lagstiftar om då man inte får uttrycka vad för religiösa yttringar som helst eller hur som helst. En del är också öppnare om sin religion mot andra och en del önskar omvända andra från och till olika trosuppfattningar eller religioner, både i och utanför Sverige. För hela grupper är det betydligt mindre kontroversiellt än för enskilda (levande) personer att ange vilka religioner som är vanligare (än den enda religionen en enskild person har). Något som jag tycker är att vi bör fortsätta bygga ut detta uppslagsverk med källbelagd information, dels i lättlästa faktamallar och dels i mer utförlig och problematiserande brödtext. --افيراتير (diskussion) 13 januari 2017 kl. 00.45 (CET)

(Gott så, jag menade inte att försöka föra diskussionen off topic. Däremot undrade jag efter Jörgen B:s inlägg om det fanns någon undertext eller intention i det du skrev som jag missade. Det känns utrett nu, så tack för förklaringen!) Jag håller med Averater åtminstone om att religionstillhörighet inte nödvändigtvis måste vara någon slags problematiska uppgifter. En del folkgrupper är väl just i ganska hög grad definierade i termer av sin religion, kan man nog också säga, tror jag?

(Angående exemplet Japan så kan det nog vara så att de som jag tror kallas för japanska aboriginer, som bor i Japan, inte räknas som japaner.. de kan också vara en såpass liten minoritet att de försvinner i statistiken, å andra sidan. Men det bor just kanske inte enbart japaner i Japan (beroende på definition).) flinga 13 januari 2017 kl. 14.59 (CET)

Diskussionen inleddes med anledning av artikeln Kurder i Sverige, och den typen av folkgrupper är definitivt inte definierade genom sin religion.--Chandra Varena (diskussion) 13 januari 2017 kl. 15.57 (CET)

Beträffande uppgifter om religion i faktarutan för kurder som immigrerat till Sverige kan det kanske vara intressant att upplysa om att den gruppen kan omfatta flera religioner, det vill säga genom att räkna upp de religioner kurder omfattar utanför Sverige. Huruvida de som från denna grupp kommit till Sverige verkligen bekänner sig till någon av dessa religioner är sannolikt men inte bekräftat genom någon officiell enkät. Religionupplysning i faktarutan är således svävande och ofullkomlig.-Wvs (diskussion) 13 januari 2017 kl. 16.29 (CET)

Officiella enkäter är långt ifrån enda sättet att få reda på vilka religioner som är dominerande i en grupp. Diskussionen här uppkom pga kurdartikeln men här verkar det som om några(?) vill att denna informationen inte ska få finnas i någon artikel oavsett om den är källbelagd eller inte. Att det finns dåliga källor och att man kan skriva på dåliga sätt som gör att informationen bör bort ur vissa artiklar har ingen bestridit (om man nu inte kan skriva bättre eller hitta bättre källor). Det som låter skumt är om informationen ska bort ur alla(!) artiklar. --افيراتير (diskussion) 13 januari 2017 kl. 17.13 (CET)

Jag ser en stor skillnad mellan att presentera uppgifter i en faktaruta med enstaka ord och att behandla dem i löptext, där man kan lägga in förklaringar och förtydliganden. Så även i de fall där infon kan vara med i artikeln så kanske den inte bör finnas i faktarutan.--Chandra Varena (diskussion) 13 januari 2017 kl. 17.20 (CET)

Men menar du att dominerande religioner för folkgrupper _aldrig_ ska skrivas ut i en faktaruta? --افيراتير (diskussion) 13 januari 2017 kl. 18.10 (CET)

Kanske lösningen är det du just nu skrev: Att kalla det "dominerande religion(er)". --Chandra Varena (diskussion) 13 januari 2017 kl. 18.26 (CET)

Jag tycker nog fortfarande att religiös tillhörighet för "folkslag" i praktiken är såpass oklar att den inte bör tas upp i faktarutan för folkgrupper. Däremot kan den mycket väl vara relevant i brödtexten i sådana fall där det verkligen är "folkgruppen" snarare än invånarna i ett visst land som är relevanta. Detta gäller i alla fall ett par grupper, där religiös tillhörighet ofta har ansetts utgöra en del av definitionen av "folkgruppen" (såsom är fallet med judar och syrianer som "folkgrupper").

@flinga: Problemet är inte bara att inte riktigt alla invånare i Japan (som ainus och koreanskättlingar) klassas som "japaner" av en del användare av detta svårdefinierade uttryck. Problemet är också de miljoner människor utanför Japan som uppfattas som "etniska japaner". Dessa täcks inte alls upp av den källan avseende religiösa förhållanden som nu ges i artikeln Japaner. Källan avser snarare "japaner" i meningen "invånare i Japan". Att okommenterat använda källor som bara behandlar invånare i ett visst land i artiklar avseende "motsvarande folkgrupp" är EMÅ direkt fel. Jörgen B (diskussion) 13 januari 2017 kl. 20.35 (CET)

Varför skall läsaren överhuvudtaget upplysas om invandrares religionstillhörigheter? Vi har religionsfrihet i Sverige och religion är individens ensak. En normal Svensson vet mycket väl att invandrare för med sig sin religion till Sverige, och det får vederbörande invandrare naturligtvis göra, så det är väl inget attorda om?-Wvs (diskussion) 16 januari 2017 kl. 10.31 (CET)

För att det är intressant och relevant information iaf jag kan vara intresserad av att slå upp och få reda på. Att individerna är fria att välja vilken religion de vill ändrar inte på att jag vill veta folkgruppens dominerande religioner. --افيراتير (diskussion) 16 januari 2017 kl. 18.28 (CET)

Som allmän upplysning om alla de sorts kulturer som srömmar in i Sverige kan ju informationen vara nyttig.-Wvs (diskussion) 16 januari 2017 kl. 19.00 (CET)

Språkparameterns användning

I mallen finns parametern "språk". Vad skall den spegla? Skall den till exempel, om man nu utgår från "folkgruppen XX i Sverige", ta med att de pratar svenska nu när de är etablerade här? Eller avses med språkparametern att man skall spegla de olika språk som folkgruppen pratar innan de kom till Sverige? Min tanke är att man i detta sammanhang inte skall inkludera att de råkar prata svenska i Sverige, det torde vara logiskt. Det ursprungliga syftet torde alltså vara att redovisa vilka språk gruppen talar när de kommer hit, innan de lärt sig svenska. Synpunkter? Riggwelter (diskussion) 15 januari 2017 kl. 16.11 (CET)

Det verkar vara en klapp på axeln för att de varit duktiga och lärt sig svenska. Svenska i sitt hemland lär de knappast ha talat. Vad man har för nytta av att få upplysningen vilket språk de talar sinsemellan kan diskuteras.-Wvs (diskussion) 15 januari 2017 kl. 16.28 (CET)

När det gäller grupper som "XX i Sverige" så är jag väldigt tveksam till att alls ange språk. Unga människor som är födda i Sverige med invandrade föräldrar - vad vet vi om vilket språk de talar? "XX i Sverige" ska, menar jag, inte behandlas som en folkgrupp på samma sätt som "Japaner" eller "Kurder". Att göra det är att konservera en syn på etnicitet som kanske inte alls delas av de människor det handlar om. --Chandra Varena (diskussion) 15 januari 2017 kl. 18.50 (CET)

Riktigt så rädda för att kränka någon tror jag inte att vi behöver vara, det är så lätt att kalla sig kränkt idag... Speglar vi i artikeln vilka huvudsakliga språk folkgruppen XX talar och förser det med källor borde det räcka. Det jag ville åt var att få synpunkter på om vi skall ange deras nya språk i Sverige också - vilket jag inte tycker. Riggwelter (diskussion) 15 januari 2017 kl. 18.55 (CET)

För mig handlar det inte om kränkthet utan om fakta. Vi vet inte vilka språk som ""XX i Sverige" verkligen talar, och för många av dem är svenskan inte deras "nya språk" eftersom de är födda här och har gått i svensk skola etc. --Chandra Varena (diskussion) 15 januari 2017 kl. 19.00 (CET)

Svaret på Riggwelter fråga ska man kunna finna under avsnittet Parametrar i malldokumentationen. Tyvärr är den här mallen ofullkomlig genom att detta avsnitt är helt tomt och överlämnar användaren av mallen till sina egna gissningar av vad som menas. Min gissning är att mallen från början inte alls var tänkt att användas för "folkgruppen X i Y-land" utan enbart för "folkgruppen X" som inte nödvändigtvis är kopplad till eller begränsad till något land. Mallen ersätter också en tidigare mall {{Infobox etnisk grupp}} som hade sina rötter i en:Template:Infobox ethnic group. --Larske (diskussion) 15 januari 2017 kl. 19.02 (CET)

Då tror jag att vi kan dra slutsatsen att svenska inte skall användas i mallen? Riggwelter (diskussion) 15 januari 2017 kl. 19.05 (CET)

Den slutsatsen instämmer jag i. De andra angivna språken förutsätter jag vara sådana som man fört med sig vid invandringen till Sverige. -Wvs (diskussion) 15 januari 2017 kl. 19.16 (CET)

Chandra Varena har helt rätt, man kan inte räkna med att andra generationens invandrare behärskar föräldrarnas språk, lång ifrån. /Ascilto (diskussion) 15 januari 2017 kl. 22.05 (CET)

Och varför skall läsaren upplysas om invandrares troliga språkkunskaper? -Wvs (diskussion) 16 januari 2017 kl. 10.15 (CET)

Eftersom att upplysa om relevant och intressant fakta är just Wikipedias uppgift. --افيراتير (diskussion) 16 januari 2017 kl. 18.31 (CET)

Asciltos och Chandra Varenas poäng var nog ändå bara just att om man ska tillskriva en (invandrad) folkgrupp i Sverige ett språk, så ska man inte bara gissa utan ha någon slags källa. Eller hur tolkar man det egentligen, läser man det som att det är folkgruppens ursprungliga språk som det helt enkelt handlar om? Kanske är det just så att parametern är olämplig att använda i "Y i X"-artiklar? flinga 19 januari 2017 kl. 10.59 (CET)

Bildstorlek

Blir det automatisk bildstorlek i denna mall, t. ex. 220px? Det verkar vara standard och det skulle vara bra att ha en generisk storlek som i andra mallar. Riggwelter (diskussion) 5 februari 2017 kl. 15.37 (CET)

Nej, den här mallen har med nuvarande utformning vare sig möjlighet att ta emot någon parameter bildstorlek eller själv styra vilken bildstorlek det ska bli. Enda sättet är att inkludera bildstorleken i varje artikel vilket naturligtvis är en nackdel när man vill ändra storleken i alla artiklar. Mallen används för närvarande i 133 artiklar. Användningen av "bild" skiljer sig rätt mycket, se Romer, Slovener och Danskar i Sverige så det är kanske svårt att föreskriva att samma "bildstorlek" ska användas i alla artiklar. --Larske (diskussion) 5 februari 2017 kl. 18.39 (CET)

Det bästa vore nog att bygga om mallen så att den använder sig av {{Faktamall}} som kan hantera bilddisponering. Bilderna i denna mall verkar idag ofta ligga i ena kanten av faktarutan. /Lokal_Profil 6 februari 2018 kl. 22.31 (CET)

@Lokal_Profil: Ofta? Kan du ge några exempel på vad du menar. --Larske (diskussion) 6 februari 2018 kl. 22.44 (CET)

Det sker när användare lägger till thumb bland parametrarna vilket inte är helt ovanligt (det är nog vanligare att man kan/använder det istället för en exakt bildstorlek). Se t.ex. [1]. Kör man via Faktamall istället så kan man ange enbart förnamnet och behöver inte oroa sig för övriga parametrar. /Lokal_Profil 10 februari 2018 kl. 21.36 (CET)

Nu har jag ändrat så att mallen sätter en standardstorlek på bild och flagga när värden för dessa parametrar bara är ett "naket filnamn", alltså utan [[Fil:...]] och framför allt utan miniatyr/thumb som bara trasslade till det med en ram runt bilden och bildtexter som inte hamnade intill bilden. Se till exempel denna diff. Larske (diskussion) 14 februari 2023 kl. 21.13 (CET)

Besläktade folkgrupper

Jag är tveksam till rubriken "Besläktade folkgrupper" i mallen. Vad innebär släktskapet? Genetik, kultur, språk, gemensam historia eller vad? --Chandra Varena (diskussion) 14 september 2019 kl. 19.29 (CEST)

@Chandra Varena: Jo, den parametern och formuleringen är svår. Möjligen är det lättare att byta rubricering till "Relaterade folkgrupper" (franker kan vara relaterade till fransmän, svenskar till svear, khoikhoi till sanfolket). Jämför med {{Sidoruta begrepp}}, {{Infobox musiker}} eller andra mallar där man på liknande sätt kan lista några enstaka relaterade begrepp eller fenomen. Då hävdar man inte släktskap men kan på ett enkelt sätt länka till artikel/artiklar som ofta kopplas samman. Verkar det logiskt?--Paracel63 (diskussion) 16 februari 2020 kl. 03.48 (CET)

@Paracel63: Tveksam. Även detta är ju i hög grad en bedömningsfråga, som ger stort utrymme för godtycke. Jag menar att faktarutor bara ska innehålla sådant som är tydligt definierat och verifierat. Andra saker kan man ta upp i själva artikeltexten, och kanske som Se även. --Chandra Varena (diskussion) 16 februari 2020 kl. 03.55 (CET)

OK. Jag förstår, åtminstone när det gäller faktarutor som berör vetenskapliga ämnen (som lingvistik), där definitioner är huggna i sten. I allmänhumaniora kan nog mitt förslag vara mer passande och mindre känsligt. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 16 februari 2020 kl. 03.58 (CET)