Hoppa till innehållet

Pomaker

Från Wikipedia
Pomaker
Помаци
Antal sammanlagt
1 000 000[1]2002
Regioner med betydande antal
Turkiet Turkiet 600 000 (2001)[2]
Bulgarien Bulgarien 150 000–200 000[3]
Albanien Albanien 100 000
Nordmakedonien Nordmakedonien 50 000
Grekland Grekland 30 000 (1981)[4] - 35 000[5]
Kosovo Kosovo 20 000
Språk

Pomakiska (modersmål), bulgariska, turkiska, grekiska

Religion

Islam

Besläktade folkgrupper

Slaviska

Pomaker (bulgariska: Помаци; lokala namn: Pomak, Achrjan, Poganets, Marvak, Poturnak) är muslimer med bulgariska som modersmål. De bor i Bulgarien, Grekland och Turkiet och anses ha konverterat till islam mellan mitten av 1400-talet och början av 1800-talet. I Bulgarien kallas de också för Българи мохамедани (muslimska bulgarer) och i Turkiet för Pomak Türkleri (turkiska pomaker). De själva deklarerar olika identiteter – bulgarer, makedonier, turkar, etniska pomaker eller bara muslimer. I en historisk kontext är pomaker den samlade benämningen på islamiserade sydöstslavisktalande från Makedonien och Thrakien[6]. Makedonier och bulgarer som i enlighet med det osmanska milletsystemet som kristna tillhörde det bulgariska exarkatet gick under den samlade benämningen "bulgarer".

Geografi

[redigera | redigera wikitext]

Pomakerna bor huvudsakligen i Rodopibergen, regionen Smoljan, södra delarna av regionerna Pazardzjik och Kardzjali och östra delen av regionen Blagoevgrad (Pirinmakedonien) i södra Bulgarien samt prefekturerna Xanthi och Rodhopi i nordöstra Grekland. De finns också i en grupp byar i regionen Lovetj i norra Bulgarien. I Turkiet är de koncentrerade till provinserna Kırklareli, Edirne, Çanakkale, Manisa och Balıkesir. De pomaker som bor i Turkiet är ursprungligt från Bulgarien och Grekland, men flyttade till Turkiet under Balkankrigen.

Muslimska bulgarer från Satovtja - 1935.

Pomakerna i Rodopibergen talar ett antal ålderdomliga slaviska dialekter. Under inflytande av massmedier och skolundervisning har dialekterna blivit nästan helt förenade med standardbulgariska bland de pomaker som bor i Bulgarien. Eftersom Grekland har tenderat att se sin muslimska minoritetsbefolkning som enbart turkiskspråkig och endast tillåtit undervisning på turkiska har de muslimska bulgarerna i Grekland till stor del blivit tvåspråkiga och en del av dem har numera turkiska som modersmål. Det bulgariska talspråket hos de medlemmar av gruppen som behållit bulgariskan har till stor del påverkats av turkiska och grekiska och uppvisar många avvikelser från standardbulgariska. Under 1990-talet publicerades i Grekland pomakisk-grekiska och grekisk-pomakiska ordböcker samt en pomakisk grammatik.

Pomakerna utgör inte en homogen befolkningsgrupp i Bulgarien. Pomakerna i Zlatograd och Devinområdet är inte särskild religiösa. De som lever i Pirin och i de västra utkanterna av Rodopibergen (i regionerna Pazardzjik och Blagoevgrad) samt de som lever i Madan- och Rudozemområdena är däremot starkt religiösa och har behållit muslimskt namnskick, seder och klädsel. Medan merparten av folkgruppen har identifierat sig som bulgarer i folkräkningarna 1992 och 2001 har en minoritet i västra Rodopibergen valt att kalla sig turkar, trots att de har bulgariska som modersmål. Namnet 'pomak' är nedlåtande på bulgariska och ogillas av många pomaker, särskilt av icke utövande muslimer. Det namn som istället används är bulgariska muhammedaner (muslimska bulgarer) men det ogillas av andra delen som säger att det är ett assimilatoriskt namn.

Pomakerna i Grekland har till stor del turkifierats. Sedan 1990-talet har Grekland gjort vissa försök att föra fram en separat "pomak"-identitet, delvis på grund av den långt framskridna turkifieringen av icke-turkiska medlemmar av den muslimska minoriteten (pomaker och romer) och delvis på grund av fruktan för den växande andelen muslimer i Thrakien under de senaste årtiondena. En grekisk-pomakisk ordbok har utgivits och pomaker har ofta beskrivits av grekiska myndigheter som "en sammansmältning av bulgarer, greker och turkar" eller till och med som "muslimska slavisktalande greker".

Det finns även en grupp pomaker i Turkiet som uppskattas till ungefär 300 000 personer. Dessa är inte erkända av regeringen som etnisk minoritet och har till stor del blivit turkifierade.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Pomakernas historia är ett ämne som är mycket omdiskuterat i Bulgarien, Grekland, Turkiet och Nordmakedonien - alla länder har olika versioner av pomakernas ursprung.

Ursprung

[redigera | redigera wikitext]

Före 1989 hade de flesta bulgariska författare ställt upp tesen att pomakerna är bulgarer som med våld av Osmanska riket har tvingats konvertera till islam. I Turkiet skrev man att pomakerna är petjeneger och kumaner som har flyttat till Rhodopebergen under 1200-talet och som har glömt sitt modersmål. Grekernas tes är att pomakerna är traker som har blivit islamiserade och sedan slaveniserade. Vissa forskare från pomakernas kretsar har även föreslagit att pomakerna är araber till ursprunget, som flyttat till Rhodopebergen mellan 700- och 1200-talet.

Forskning efter 1990-talet har förändrad dessa teser. En av de forskare som har använt en stor mängd osmanska dokument är Evgeni Radushev som i sin bok Помаците (Pomakerna, OCLC 166026969) har bevisat att pomakerna är slaver till ursprunget. Han, precis som den holländska forskaren Machiel Kiel, har bevisat att inte våld utan ekonomiska faktorer har gjort att pomakerna har konverterat till islam.

1877–1944

[redigera | redigera wikitext]

Under Rysk-turkiska kriget 1877–1878 flyttade många pomaker från det befriade Bulgarien till Osmanska riket där den största del av pomakerna befanns sig. Men ett antal orter i Rhodopebergen som hamnade i Bulgarien ville inte erkänna staten och därför grundade de Republiken Tamrash som existerade fram till 1886. Under Balkankrigen hamnade ändå större delen av Rhodopebergen i Bulgarien och i slutet av 1912 till första hälften av 1913 började den bulgariska kyrkan tillsammans med militärerna att tvinga pomakerna att konvertera till kristendomen mot deras vilja och ofta mördade militärerna de pomaker som inte ville konvertera. Många byar, som Zhizhevo och Tsrantja, blev helt förstörda. När det andra Balkangriget började år 1913 förlorade Bulgarien och det orsakade att pomakerna grundade en ny stat som hette Gumuldzhinska Republiken men som existerade bara en månad.

Enligt Lausannefreden flyttade alla pomaker ock turkar från Grekiska Makedonien till Turkiet år 1923. År 1937 grundades i Bulgarien en förening - Rodina ('Hemland') av några pomaker som var bulgariska agenter och som försökte med polisens och administrationens hjälp att skapa en bulgarisk identitet hos pomakerna. Men eftersom de använde våld och andra icke-demokratiska metoder blev organisationen förbjuden år 1944 när regeringen byttes.

1944–1989

[redigera | redigera wikitext]

Men även den nya regeringen försökte att assimilera pomakerna efter en kort tid. År 1964 försökte kommunisterna byta alla islamiska namn som pomakerna hade mot bulgariska men de lyckades inte. År 1972 var de bättre förberedda och med hjälp av militärerna och polisen, med mycket våld, nådde de sitt mål. De stängde också moskéerna i hela landet förutom Sofias moské och förbjöd islam. År 1989, efter kommunisternas fall, fick pomakerna rätt att ha muslimska namn och moskén öppnade återigen.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ K. Gözler, "Les villages Pomaks de Lofça Arkiverad 10 maj 2008 hämtat från the Wayback Machine.", (2002)
  2. ^ Ethnologue, "Languages of Turkey (Europe)" Arkiverad 24 december 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ A. Popovic, "Pomaks", in en:Encyclopaedia of Islam
  4. ^ H. Poulton, The Balkans, Minorities and Governments in Conflict, (1993)
  5. ^ http://www.hri.org/MFA/foreign/musmingr.htm
  6. ^ Poulton, Hugh (23 november 1997). ”5 Changing Notions of National Identity among Muslims in Thrace and Macedonia: Turks, Pomaks and Roma”. Muslim identity and the Balkan State. C. Hurst & Co. Publishers, 1997. http://books.google.com/books?id=lQqHjwW6XzcC&pg=PA82&lpg=PA82&dq=pomaks+macedonia&source=bl&ots=xqi0j565In&sig=COOkxVXKeNj09P0c0HDya3GmtCM&hl=sv&ei=oIjZTJXzKs6ZOt-tqN8I&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=10&ved=0CD0Q6AEwCTgK#v=onepage&q=pomaks%20Macedonia%20Thrace&f=false. Läst 9 november 2010. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Karlsson, Ingmar (2018). ”Torbesjer, goraner, egyptier och pomaker — Balkans bortglömda muslimer”. De små folkens historia : minoriteter i Europa. Lund: Historiska media. sid. 155-1182. Libris 21750130. ISBN 9789175456188 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Pomaker&oldid=54027801”