Malldiskussion:Bokref

Internationell praxis

Enligt internationell praxis ska utgivningsåret skrivas efter titeln. Kan man byta plats på posterna?//IP 4 augusti 2006 kl. 00.47 (CEST)

Det gør det sækert, fråga nån som kan bara. Farejobaldo_?! 22 augusti 2006 kl. 16.51 (CEST)

Det finns flera stilar för hur man bör skriva hänvisningar. Låt oss göra rätt! Men vad är rätt? Hur vet man vad som är "internationell praxis"? Finns det någon "svensk praxis" som den står i strid med? Finns det några källor att hänvisa (!) till? --LA2 10 september 2006 kl. 14.36 (CEST)

Ja, kolla ISO 690:1987.//--IP 5 januari 2007 kl. 08.35 (CET)

Saker...

Saker som den här mallen borde klara:

• hänvisa till en sida, ett kapitel eller en artikel inom en bok. Ska man då skilja hänvisningen till boken från hänvisningen till stället inom boken? Hur gör man när en Wikipedia-artikel gör två hänvisningar till olika ställen inom samma bok? Ska ISBN-nummer och utgivningsort upprepas två gånger?
• hänvisa till ett visst band av ett större bokverk

Författare

Vilka räknas som författare till en bok? Är det enbart den som skrivit texten eller kan alla som finns uppräknade på omslag etc. ingå. Jag har en bok där tre personer finns uppräknade: en har skrivit texten, en har haft hand om foto och den tredje om form. Gunnar Larsson 28 augusti 2006 kl. 21.54 (CEST)

Som libris katalogiserar, är författaren skribenten, oavsett om någon annan haft större betydelse för alstrets tillkomst. Men det får mig att tänka på att denna mall bara tar hänsyn till en slags tillkomst - när det är en författare. Hur ska man göra när verket har en redaktör eller editor? Då skriver man ju

Verkets namn, red. N.N., bokförlag stad år

Samma problem om källan är en artikel i ett verk, då man skriver:

N.N., "artikelns namn", Verkets namn, red./ed. N2, förlag stad år

Så mallen är inte så användbar tycker jag. Jag tycker att det är lättare att skriva utan mallen.//IP 29 augusti 2006 kl. 11.39 (CEST)

Utgivningsortsproblem

Ett problem med den här mallen är att om man bara anger förlag och inte utgivningsort så visas inte förlaget. Går det att fixa? --RE 10 september 2006 kl. 04.56 (CEST)

Ett annat problem är att om man bara anger ort, men inget förlag, så blir resultatet "ort : " följt av ingenting. Säkert går detta att fixa. Finns det några fler specialfall och beroenden att fundera över? --LA2 10 september 2006 kl. 14.33 (CEST)

I praktiken borde det väl inte innebära något problem, eftersom man normalt anger både förlag och ort. E.G. 3 december 2006 kl. 19.01 (CET)

Jo, men ibland vet man inte utgivningsorten... Det står inte alltid i boken, men det kanske går att ta reda på nånstans iofs. --RE 3 december 2006 kl. 22.04 (CET)

Motsätter sig någon starkt om jag ändrar så att utgivningsort kräver att utgivare anges och inte tvärtom som det är nu? Så är cite book på enwp konstruerad. Eller så känner sig dcastor manad, då han trots allt har koll på mallen? --Strangnet _{(d, b)} 19 april 2007 kl. 01.05 (CEST)

Nej det är en utmärkt idé. --RE 19 april 2007 kl. 06.41 (CEST)

Svensk praxis vid referenser

Diskussionen är flyttad till Wikipediadiskussion:Källhänvisningar#Svensk_praxis_vid_referenser.

Numera finns den på Wikipediadiskussion:Källhänvisningar/Arkiv 2#Svensk_praxis_vid_referenser.

La till uppslagsord och internetdatum

La till uppslagsord vilket är vettigare än sidnummer om man refererar till en annan encyklopedi. La till internetdatum för elektroniska encyklopedier. Så pass okontroversiellt att jag inte såg något skäl att förankra ändringen genom diskussion. Viktorvoigt 4 januari 2007 kl. 19.16 (CET)

Sid.

Mig vetterligt används inte sid. speciellt ofta längre utan istället skrivs s om det är en sida som menas (ex. s 45), om informationen tagits från flera sidor skrivs ss (ex. ss 45-47). Går att likna med (och är antagligen anledningen till att systemet bytts ut) p och pp i akdemiska texter på engelska. Detta bör därför ändras snarast! Jopparn 13 augusti 2007 kl. 12.54 (CEST)

Jag håller med. Jag har aldrig förstått hur man kan spara tid eller bläck genom att skriva "sid." istället för "sida". Thuresson 13 augusti 2007 kl. 13.09 (CEST)

Tja, anledningen till det är väl att "sid." fungerar som en förkortning för både sida och sidorna. Men det är ju iof rätt oviktigt i sammanhanget =). Vet du möjligtvis hur man ändrar det i mallen (det måste ju fungera att skriva in både s och ss)? I så fall tycker jag att vi ändrar det här så fort som möjligt, om inte några andra protesterar mot det förstås. --Jopparn 13 augusti 2007 kl. 13.19 (CEST)

Jag trodde standard var s. för sida och t.ex. s. 45 ff om det är flera sidor. Sid. är väl däremot inte standard? --RE 13 augusti 2007 kl. 17.46 (CEST)

Att "Sid." inte är standard på andra ställen var det som jag ville få fram. Däremot är det inskrivet på mallen, vilket jag ansåg bör ändras. Att sätta punkt efter "s" vet jag inte om det är vanligast. Har sett båda sätten. Men då det är en förkortning borde det kanske rimligtvis vara så? s. 45 ff kan jag inte påminna mig om att jag sett. Vad står "ff" för? --Jopparn 13 augusti 2007 kl. 19.06 (CEST)

Ingen aning om vad det står för faktiskt, men man använder det för att beteckna flera sidor efter den angivna. Som jag lärt mig, om man hänvisar till en enda sida skriver man s. 45, om man hänvisar till s. 45 och sidan efter skriver man s. 45 f, och om man hänvisar till flera sidor skriver man s. 45 ff. Fast då är det bättre att skriva s. 45-48, tycker jag. Punkterna är nog en smaksak. (Jag har ingen bra onlinereferens för detta, kanske någon annan vet?) --RE 13 augusti 2007 kl. 19.23 (CEST)

Men man skriver alltså inte ut vilka sidor som följer efter? Inte "s. 45-47 ff" alltså? Är det helt enkelt om man menar från den sidan och framåt, hela boken/kapitlet igenom?

Observera att man i mitt förslag skall skriva dubbla s, dvs. "ss" när det är flera efter varann följande sidor man hänvisar till!--Jopparn 13 augusti 2007 kl. 19.27 (CEST)

Beteckningen ff står för latinets fecerunt ('de har gjort', 'utfört') och brukar utläsas "och följande sidor", "och följande spalter", osv. (Jmf. SAOB: Förkortningar.) Förkortningen kommer ur Corpus juris civilis. Det finns en sammanställning av denna lagsamling kallad Digesta (latin: 'samling'), som också kallas Pandectae (av grekiska: pandektes, 'allomfattande'), på svenska ofta omnämnd pandekträtten. Beteckningen ff kommer ur en felskrivning av den grekiska bokstaven Pi (Π), det vill säga ordet Pandectaes begynnelsebokstav. (Ugglan, vol. 8, s. 141–142.) ~ Tommy Kronkvist talk contribs 17 september 2007 kl. 14.18 (CEST)

Med f respektive ff menar man normalt sett ungefär att referensen syftar på hela sammanhanget som fortsätter en respektive några sidor framåt. Det kan till exempel handla om texten under en rubrik eller liknande, och då behöver inte slutsida anges för att man skall hitta rätt. /dcastor 17 september 2007 kl. 14.55 (CEST)

Intressant. Jag har dock endast sett det användas någon enstaka gång. Vad anser Tommy Kronkvist, Dcastor och ni andra: bör ff-systemet användas? Själv röstar jag (kanske inte så överraskande;) för s. respektive ss. --Jopparn 18 september 2007 kl. 02.06 (CEST)

• Systemet med ff är mycket vanligt i lite äldre litteratur. Icke desto mindre röstar jag precis som Jopparn för s. och ss. istället. Detta eftersom de beteckningarna (jämte sid.) är de vanligaste idag, därtill också lite mer intuitiva. Enda haken skulle väl i så fall vara att användarna av mallen då också måste lägga till s. och i förekommande fall ss., och inte som idag kan nöja sig med att bara skriva in sidnumren. I så mån är alltså beteckningarna s./ss. mer intuitiva än de andra förslagen – men användningen av mallen blir istället mindre intuitiv. Tommy Kronkvist talk contribs 18 september 2007 kl. 02.41 (CEST)

Tack för förklaringen av ff. Fördelen med ff är att detta står efter sidnumret och är oberoende av om det nu står s., sid. eller sida eller ingenting alls. Dubblering av bokstäver för att beteckna plural används i andra språk, men jag ser inte detta som skäl för att införa förkortningen ss. Röstar för det tradionella ff, främsta skälet är skillnaden i betydelse, som förklarats ovan. – Xauxa 23 november 2007 kl. 10.39 (CET)

Jag vill bara påpeka att användandet av s. och ss. är inte något som jag har hittat på! Det handlar alltså inte om att införa någonting helt nytt utan bara om att ändra det system som finns i mallen. Jopparn 23 november 2007 kl. 19.51 (CET)

Band

Vad sägs om en till post att (kunna) ta hänsyn till: band
Bra för att kunna ange vilket band man hänvisar till, i de fall ett verk omspänner flera volymer. Kan vara praktiskt när man refererar till exempelvis större matriklar, lexikon, olika encyclopedier och så vidare. Jag vet att frågan diskuteras redan tidigt på den här diskussionssidan, men känner att ärendet bör aktualiseras. Skulle kunna tänka mig att lägga till informationen själv, men jag vet inte hur man gör. Jag har emellertid ingenting alls emot en snabbkurs… :-) Tommy Kronkvist talk contribs 17 september 2007 kl. 19.40 (CEST)

Ingen som har någon tanke eller idé kring detta? Tommy Kronkvist, 23 februari 2012 kl. 19.04 (CET).

Är det inte band samma som volym. Det sägs inget i dokumentationen om den här parametern, men volym finns och ska fungera som parameter. -- Lavallen 23 februari 2012 kl. 20.03 (CET)

Aha, där ser man! Jag har uppdaterat dokumentationen så att parametern nu står med, och har dessutom hunnit använda den i en artikel... Tack för informationen! –Tommy Kronkvist, 24 februari 2012 kl. 00.58 (CET).

Svensk titel / Originaltitel

Något i stil med |svensktitel= kunde också vara bra, i de fall man hänvisar till ett original på utrikiska, som även finns utgivet på svenska. Ofta är ju originalspråket bättre ur referenssynpunkt, men att dessutom ange den översatta titeln, om sådan föreligger, kan göra det enklare för den som läser artikeln att finna litteraturen ifråga, särskilt om ISBN saknas. ~ Tommy Kronkvist, 28 januari 2008 kl. 21.26 (CET)

Än bättre tycker jag att det vore om man kunde ange originalets titel, alltså att man snarare än dagens |titel= istället skulle ha möjlighet att skriva både exempelvis |origtitel= och |svensktitel=. Det skulle resultera i något i stil med:

1. ^ Neil Gaiman: Amerikanska gudar (originalets titel American Gods), Forum, Stockholm 2003, Ylva Spångberg (övers.), första svenska upplagan. ISBN 91-37-12227-4.

vilket är både nyttigt och informativt för läsaren, i det fall denna önskar kontrollera uppgifterna eller läsa vidare utanför Wikipedia. –Tommy Kronkvist, 9 mars 2010 kl. 19.11 (CET).

• Och om vi använder |titel= och |originaltitel= kan man använda en referens som är översatt till ett annat språk än svenska. Marfuas 11 mars 2010 kl. 09.55 (CET)

• Sant. Nackdelen med både ditt och mitt förslag är att om man använt exempelvis en engelsk översättning av en tysk originalbok som referens, så gives fortfarande ingen möjlighet att då ange titeln på en eventuell svensk översättning av verket, om en sådan finns. Bäst kanske vore att använda hela tre parametrar: |titel= samt vidare |originaltitel= och |svensktitel=, där i så fall endast den förstnämnda bör vara obligatorisk (alltså titeln på den bok, oavsett språk, som man de facto använt som sin referens). –Tommy Kronkvist, 25 mars 2010 kl. 06.37 (CET).

Uppdaterad version?

Jag har satt mig ner och gjort en rak översättning av enWp:s cite book och undrar om det finns några synpunkter på att använda den i stället för nuvarande? (se Användare:Strangnet/bokref). Som jag ser det så används {{cite book}} relativt frekvent och särskilt då texter har översatts från enWp. För att då förenkla vid översättning av mallar, med hjälp av en "konverteringsmall" (ex. Användare:Strangnet/citebook) och Special:ExpandTemplates, så kanske det är eftersträvansvärt att den bokref-mall vi använder är minst lika omfångsrik som den engelska förlagan. Att manuellt översätta mallar är kanske inte den mest upphetsande och givande aktiviteten man kan utföra. --Strangnet 25 februari 2008 kl. 17.57 (CET)

Nu är uppdateringen genomförd och det bör inte innebära några större problem. En liten parentes är att referensen kan se lite otydlig ut om man angett en redaktör men ingen författare (ett specialfall som nämns i dokumentationen). --Strangnet 1 mars 2008 kl. 23.09 (CET)

Jag såg just att parametern "översättare" försvunnit. Den bör återinföras för bakåt-kompatibilitet.

andejons 4 mars 2008 kl. 22.12 (CET)

Jag bakade in den i koden igen, och lade till " (övers.)" efter strängen om den används. --Strangnet 4 mars 2008 kl. 22.17 (CET)

Bra. Jag ändrade mallen så att den innehöll "sid." igen, om detta inte önskas bör en robot sättas på att ändra existerande anrop först.

andejons 4 mars 2008 kl. 22.34 (CET)

Det är nog bra, "sid. " kan ju innefatta både "s." och "ss." och ett "ff." kan ju läggas till vid behov. --Strangnet 4 mars 2008 kl. 22.37 (CET)

Anföringstecken i citat

Idag genereras text angiven i parametern |citat= omgiven av ”typografiska citationstecken”. Vore det inte bättre med "raka citationstecken", som följer normen för hur citationstecken används i själva artiklarna? Det ger ett mer enhetligt utseende, och är mer rent och lättläst samman med den sans-serif som idag används som brödtext på wikin. Jag ändrar gärna till raka citationstecken i mallkoden. Även om ärendet sammantaget kan tyckas vara av mindre vikt, söker jag emellertid diskussion och konsensus här först. -Tommy Kronkvist 22 juli 2008 kl. 12.48 (CEST)

Radera mallen?

Om man nu inte vill ändra den här mallen till svensk praxis, som jag tidigare har föreslagit, så kommer jag nog att föreslå att den raderas. Den förstör mer än den hjälper. Jag skulle ändra den själv, om jag hade förmåga att sätta mig in i alla de bakomliggande parametrarna till mallen.

Vem är motståndare till att ändra mallen, och varför?

Mallen är i stort sett kopierad från engelska Wikpedia, vad jag förstår. Kan man inte skriva om den själv, kanske man hellre skulle kopiera den tyska mallen, som synes ligga mycket närmare svensk praxis. E.G. 30 augusti 2008 kl. 15.00 (CEST)

Det är nog snarare glömska eller oförmåga än ovilja som ligger bakom (det enda förslag jag hittar är ett och ett halvt år gammalt). Om ändringen inte är alltför omfattande tror jag att jag kan klara det, om du kan säga hur det borde vara (med kursiveringar och liknande).

andejons 30 augusti 2008 kl. 18.38 (CEST)

Svensk praxis är att skriva så här: "Författare: Boktitel, Förlag, upplaga, ort årtal, ISBN, sida". Somliga anser att det skall vara ett komma även mellan författarnamnet och boktiteln (i stället för kolon). Man brukar inte använda några kursiveringar eller parenteser, men för att anpassa oss till just Wikipedias sätt att skriva, kan vi väl låta boktiteln vara kursiverad, antar jag. E.G. 1 september 2008 kl. 00.41 (CEST)

Det är vanligt att man kursiverar titeln. Det som skrivs med kursiv är bokens eller verkets titel, det vill säga namnet på det fristående verk som man kan söka efter i databaser med mera. Men är det refererade verket en artikel eller till exempel del i en antologi, sätts "artikelns namn" inom citationstecken och tidskriftens namn sätts kursiv (som här visat).– Xauxa 1 september 2008 kl. 09.38 (CEST)

OK, jag har gjort ett försök på Användare:Andejons/testmall. Mallen har dock ett par andra parametrar som jag inte riktigt vet var de bör placeras in, främst översättare och redaktör, och den behöver testas innan jag ersätter den gamla. Eftersom det explicit är en mall för bokreferenser så får det vara kursivt.

andejons 1 september 2008 kl. 10.03 (CEST)

Lägg gärna upp några vanliga exempel i din testmall, så ser man hur resultatet är. Sedan är det ju ingen större insats att flytta runt attributen inbördes i mallen (till skillnad från att förespråka radering av en mall som används av tusentals artiklar). --Strangnet 1 september 2008 kl. 10.52 (CEST)

Lite jobb var det allt, eftersom en del var tvungen att göras om (jag är inte speciellt van att snickra med mallar). Nu finns i alla fall samma exempel som för den här mallen.

andejons 1 september 2008 kl. 13.01 (CEST)

Det ser mycket bra ut, men upplaga bör nog stå före årtal. E.G. 1 september 2008 kl. 13.18 (CEST)

Vore synnerligen tråkigt om mallen raderades, inte minst eftersom vi med mallen kan se till att det blir en konsekvent och svenskspråkig formatering. I min Svenska skrivregler (denna underbara publikation) är litteraturhänvisningar definierade i § 35. De rekommenderar att titeln kursiveras, och att man skriver tankstreck om författare saknas. Några ex:

• Gellerstam, Martin (1973), ”Etymologiska frekvenser i det centrala ordförrådet.” Folkmålsstudier XXIII (Förhandlingar vid sjunde sammankomsten för svenskans beskrivning). Meddelanden från Föreningen för nordisk filologi. Helsingfors, 70–79.
• – (1986), ”Translationese in Swedish novels translated from English.” I: Wollin, Lars och Lindqvist, Hans (red.), Translation Studies in Scandinavia. Proceedings from The Scandinavian Symposium on Translation Theory (SSOTT) 11 Lund 14–15 June, 1985. Lund Studies in English 75. Lund: CWK Gleerup, 88–95. ISBN 91-40-05165-X.

Föreslår att vi använder den standarden oavsett vad som står på andra ställen. Marfuas 1 september 2008 kl. 12.19 (CEST)

Jag har aldrig – säger aldrig – sett årtalet skrivet på det viset, varken i något akademiskt verk eller vad jag kan minnas över huvud taget någon annanstans. Årtalet skall stå tillsammans med utgivningsorten. E.G. 1 september 2008 kl. 12.41 (CEST)

Jag ryckte de två akademiska verk som stod närmast i hyllan, och båda skriver litteraturlistan exakt på det sätt som står ovan (det rörde sig om Gertrud Petterssons "Svenska språket under sjuhundra år" och "Krishantering på göteborgska" från Crismart). Kanske har att göra med att de i texten hänvisar enligt "Andersson (2003) skriver att ...". Marfuas 1 september 2008 kl. 14.18 (CEST)

Fast det där "Andersson (2003)" måste ju ses som en förkortning, för att man inte i löpande text eller i varje fotnot vill behöva skriva ut hela referensen. Det är fullt godtagbart men betyder inte att referensen i sin helhet skall vara uppställd på det viset. E.G. 1 september 2008 kl. 14.35 (CEST)

Utgivningsort är inte så relevant längre. Jag tycker att det är störande om mallen kräver utgivningsort för att kunna ange utgivare. /Pieter Kuiper 1 september 2008 kl. 13.32 (CEST)

Det finns förstås inte någon del av mallen som skall vara obligatorisk, utom möjligen titeln på verket. E.G. 1 september 2008 kl. 13.43 (CEST)

Ovanstående exempel stämmer exakt med min version av Svenska skrivregler, som rimligtvis borde vara den norm mallen ska följa. Eller finns det skäl för att inte göra det? När jag själv gick på universitetet var det påbjuden standard att ange årtal på ovanstående sätt, men det var några år sedan. I texten hänvisade man dock som "... Bergdahl (1986) ..." så årtalet var nödvändigt tidigt i referensen. // Mankash 1 september 2008 kl. 14.33 (CEST)

Efter en snabbkoll på internet hittade jag något som hette Uppsatsguiden, som verkar vara rekommendationer för akademiska skrifter på lägre nivå. Den tillhandahålls av Academicnetwork.se, vad det nu är. Här är kapitlet om "Referenser". // Mankash 1 september 2008 kl. 14.33 (CEST)

Jag skall kolla vad som står i Finna rätt när jag kommer hem. Det var den bok vi använde på juristlinjen avseende sådana här saker i början på 1990-talet. E.G. 1 september 2008 kl. 14.37 (CEST)

I Finna rätt anges att litteraturreferenser skall skrivas på följande sätt (som exempel i en litteraturlista): Almén, T & Eklund, R, Lagen om avtal, 9 uppl., 1968; eller (som exempel på en fotnot): Strömholm, S, Rätt, rättskällor och rättstillämpning, 1981, s. 348. E.G. 1 september 2008 kl. 22.03 (CEST)

Jag är beredd att hålla med E.G. Jag fann, vid en ganska ytlig koll i mitt bibliotek, en enda bok som använde det av Marfuas och Mankash föreslagna systemet. De flesta verkar använda den ovan föreslagna modellen, med några mindre variationer i fråga om kursivering och skiljetecken.

andejons 1 september 2008 kl. 22.24 (CEST)

Frågan hänger samman med hur man skriver källhänvisningar: enligt Harvardsystemet skriver man författare-årtal-titel i en litteraturförteckning i slutet, enligt Oxfordsystemet skriver man författare-titel-årtal vid varje fotnot (med "Ibid., 67" vid nästa hänvisning till samma källa). Sen hur man gör exakt med kommatecken och kursiveringar varierar från fall till fall, särskilt i det senare systemet. Båda dessa system definieras emellertid i ISO-standarden 690:1987. Det vanligaste i natur- och samhällsvetenskaper (utom juridik då kanske, min Civilrätt använder Oxford-liknande format) är enligt Backman Harvardsystemet, det vanligaste inom humaniora är enligt samma källa Oxford.

Vid en närmare läsning av Svenska skrivregler är nog rekommendationen där att man bör använda Harvardsystemet när man skriver källhänvisningar i texten, och då blir litteraturlistans format ett korollarium. Det av E.G. så engagerat föreslagna systemet funkar nog bättre för våra syften, även för artiklar som bara har en lista på källor och inga noter. Detta system passar dessutom bättre in med resonemangen här. Sen finns det några varianter vad gäller kursivering, kommatecken som avgränsare mellan förlag och utgivningsort, och så vidare. ISO-standarden har kursivering och punkter, liksom Backman.

Sammanfattning: Det smärtar mig att gå emot Svenska skrivregler, men jag har numera likt en annan vindflöjel bytt åsikt och röstar för författare-titel-årtal, dock med kursivering och punkter enligt ISO-standarden. Marfuas 2 september 2008 kl. 00.01 (CEST)

Okej. Det är en Humaniora/Juridik vs. Naturvetenskap/Samhällsvetenskap-grej. Då ska jag inte lägga hinder i vägen, hela konflikten övergår min intellektuella kapacitet. Med vänlig hälsning // Mankash 2 september 2008 kl. 01.02 (CEST)

Man skall inte skriva "Lund: Studentlitteratur, 1998" som du gör Marfuas (för det skrivsättet är en anglicism), man skall skriva "Studentlitteratur, Lund 1998". Jag förstår inte meningen med att ha punkter i noten i stället för komman. E.G. 2 september 2008 kl. 15.54 (CEST)

Vaffö tror'u att de e en anglischism? Schjälv tror ja att de e den standard Backman skriver om i vad som används på en jäkla massa utbildningsistrntitutioner överallt, och jag gissar att den i sin tur e hämtad från ISO-standarden. Det finns sekert andra verk i ämnet där det står andra saker (Finna rätt har ja'nte, men den är sannerligen inte all rättskrivnings moder). Marfuas 2 september 2008 kl. 17.03 (CEST)

Därför att det följer de ango-saxiska mönstren för hur man skriver källhänvisningar, medan det enligt min erfarenhet i stort sett inte finns i äldre svensk litteratur. E.G. 2 september 2008 kl. 17.10 (CEST)

Ok, det känns inte som vi kommer vidare i den här frågan. Röstar i alla fall för att vi använder oss av en aktuell standard som finns tydligt definierad någonstans. Marfuas 3 september 2008 kl. 09.52 (CEST)

Libris-fält?

Mallen har stöd för isbn, oclc och doi. Kanske är det en idé att även införa Libris-ID? Plrk 15 december 2008 kl. 13.29 (CET)

Vore tacknämligt! :) //Urbourbo 14 april 2009 kl. 12.59 (CEST)

Nu löst av Andejons i Mall:BokrefSve, jmf nedan. //Urbourbo 22 april 2009 kl. 16.46 (CEST)

Svensk standard

Hej, Vilken är orsaken att mall:bokref fortfarande inte följer svensk standard? Finns det något hinder för att ändra mallen, eller i andra hand skapa en ny mall för svensk standard (tex Mall:BokrefSve)? Allt gott, //Urbourbo 19 april 2009 kl. 21.57 (CEST)

Se diskussionen ovan. Jag gjorde som sagt till och med en testmall som var meningen skulle kunna ersätta nuvarande, men eftersom det uppstod oenighet rann det hela ut i sanden.

andejons 19 april 2009 kl. 22.06 (CEST)

Verkar ju utmärkt! Kan du inte bara flytta den till tex namnet ovan tills vidare? Den dag vi når konsensus, så kan ju namnet enkelt redirectas till vanliga bokref. Allt gott, /Urbourbo 19 april 2009 kl. 22.10 (CEST)

Jag höll på att glömma det här. Har nu kopierat min version av mallen. Prova den gärna för att se så den fungerar ordentligt.

andejons 22 april 2009 kl. 14.37 (CEST)

Super, verkar funka fint: Yngve_Larsson#Tryckta_källor! Kan man även inkludera en libris-parameter (enl ovan diskussion)? Hälsn! //Urbourbo 22 april 2009 kl. 14.45 (CEST)

Jag gjorde ett försök - var det siffran som används i html-adressen som avsågs?

andejons 22 april 2009 kl. 15.27 (CEST)

Kul! URL:en verkar dock inte bli helt korrekt:

• Vänbok (1941). Till borgarrådet fil dr Yngve Larsson (tryckt i 100 ex). Stockholm: Albert Bonniers förlag. Libris 1410049 

(Korrekt URL: [1])

Hälsn! //Urbourbo 22 april 2009 kl. 16.30 (CEST)

Pinsamt misstag från min sida. Nu skall det fungera.

andejons 22 april 2009 kl. 16.44 (CEST)

Ahh, lysande, tackar! //Urbourbo 22 april 2009 kl. 16.46 (CEST)

Nu implementerat på ett flertal poster här: Yngve_Larsson#Tryckta_källor! //Urbourbo 22 april 2009 kl. 16.57 (CEST)

PS: Ett par detaljer:

1. Ev språk visas i fet stil, till skillnad från tex Mall:Tidningsref. Lite onödigt, om än säkert ett arv från gamla bokref. Jmf tex:
   • Mats Deland (2001) (på engelska). The Social City : Middle-way approaches to housing and sub-urban golvernmentality in southern Stockholm, 1900-1945. Stockholm: Stockholms universitet. ISBN 91-88882-17-9. http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_su_diva-1240-2__fulltext.pdf 
2. Förslag till alternativ Libris-länk: Libris ID: (med vidarelänkning till Libris (bibliotekskatalog)).

Hälsn! /Urbourbo 22 april 2009 kl. 17.20 (CEST)

Nu lyckats fixa detta själv. /Urbourbo 22 april 2009 kl. 22.54 (CEST)

Bra med år på slutet! /Pieter Kuiper 22 april 2009 kl. 17.23 (CEST)

Vafan, har vi nu TVÅ bokrefmallar som inte ens har exakt samma möjliga parametrar?! Hur tänkte ni nu? Jag kan köpa att man har två mallar som formaterar outputen olika, men att de inte accepterar samma uppsättning parametrar är helt uppåt väggarna. Fixa nu! Jag klagar inte om det fixas genom att BokrefSve ersätter Bokref, men se bara till att inte forka mallarna för mycket...Plrk 22 april 2009 kl. 19.59 (CEST)

Menar du Libris-parametern, eller är det någon som försvunnit? Anledningen till att jag inte ändrat den gamla mallen var att jag kände mig osäker på om den nya fungerar som den skall, men gör den det så skall ju självklart den ersätta den gamla (och helst raderas).

andejons 22 april 2009 kl. 21.31 (CEST)

Orsaken till och syftet med den nya mallen står i klartext här ovan. När det gäller lika parametrar, så står det naturligtvis fritt för den som vill addera libris-parametern även till den gamla bokref-mallen. Själv röstar jag gärna för att bokrefsve ersätter bokref. //Urbourbo 22 april 2009 kl. 22.51 (CEST)

Jag uppfattar det som att bokref skulle ersättas? Jag har inte kollat kodningen eller parametrerna, men en ny version bör väl vara bakåtkompatibel? /Pieter Kuiper 22 april 2009 kl. 20.34 (CEST)

Ersätt bokref och skippa det där med bokrefsve. Det är väl ingen som menar att gamla bokref ska behållas? Marfuas 23 april 2009 kl. 08.27 (CEST)

Jag kanske missförstod. Ersätt bokref! Plrk 23 april 2009 kl. 13.45 (CEST)

Jag ersatte nu, så slipper vi ha två mallar.

andejons 23 april 2009 kl. 14.22 (CEST)

Får man fråga vilken svensk standard ni använder? Marfuas 22 april 2009 kl. 20.20 (CEST)

Hur mallarna ser ut nu:

• bokrefsve: Mats Deland: The Social City : Middle-way approaches to housing and sub-urban golvernmentality in southern Stockholm, 1900-1945, Stockholms universitet, Stockholm 2001 (Engelska). ISBN 91-88882-17-9. 
• bokref: Mats Deland (2001). The Social City : Middle-way approaches to housing and sub-urban golvernmentality in southern Stockholm, 1900-1945 (Engelska), Stockholm: Stockholms universitet. ISBN 91-88882-17-9. 

Plrk 23 april 2009 kl. 13.45 (CEST)

...och nu:

• bokref: Deland, Mats (2001) (på engelska). The Social City : Middle-way approaches to housing and sub-urban golvernmentality in southern Stockholm, 1900-1945. Studier i stads- och kommunhistoria, 0284-1193 ; 23. Stockholm: Stads- och kommunhistoriska institutet. Libris 7776235. ISBN 91-88882-17-9. http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:189679 

/Urbourbo 9 december 2009 kl. 18.50 (CET)

Irriterande med årtalet sist, vi bör köra Harvard som (nästan) alla gör numer

Är nästan säker på att den här mallen brukade placera årtalet efter namnet, i enlighet med det standardiserade Harvard-systemet. Men nu har mallen ändrats och blivit helt märklig, med årtalet sist, kolon efter namn etc.

Jag är fullt medveten om att referenspraxis skiljer sig mellan olika discipliner, men jag läser rätt mycket samtida forskning från olika fält och den stil som används i mallen nu förekommer mindre och mindre. Möjligtvis skriver man fortfarande referenserna på det här sättet inom humaniora och juridik men inte inom naturvetenskapliga eller samhällsvetenskapliga ämnen. Trenden har helt klart varit att mer och mer överge Oxford-systemet och relaterade stilar och övergå till Harvard-stil (APA).

En stor fördel med "författare (årtal)" är att det är överskådligare: man ser direkt när ett verk är skrivet istället för att behöva leta längst bak på raden. Dessutom tycker jag det ser oprofessionellt ut när man inte följer den internationella praxis som råder idag. Koios 30 april 2009 kl. 17.37 (CEST)

Vad som är praxis beror på vilken miljö man arbetar i. Jag tycker att det är bättre så. /Pieter Kuiper 30 april 2009 kl. 19.51 (CEST)

Det bästa vore kanske att göra som Plrk föreslår, ovan. Bokref = Harvardstilen och så kunde man använda BokrefSve för den humanioraorienterade stilen? Koios 30 april 2009 kl. 21.24 (CEST)

Det var inte mitt förslag. Enhetlighet, danke! Vilken stil vi väljer skiter jag egentligen i (jag föredrar Harvard/APA själv, dock), men det är otroligt viktigt att vi har en gemensam citationsstil över hela encyklopedin. Plrk 12 maj 2009 kl. 19.48 (CEST)

Jag har angett källor lite olika efter hur jag trott varit standard här på Wikipedia, men har på senare tid uteslutande använt Harvardstilen, eftersom det är det jag lärt mig på Lunds universitet, och jag för ett tag sen upptäckte att det var den stil som användes i denna mall. Jag har däremot inte använt mallen när jag skrivit in källor eftersom jag anser att den är alldeles för krånglig och otymplig. Nu ser jag att man helt plötsligt ändrat stil igen, vilket ju inte är så kul, särskilt eftersom Harvardstilen verkar vara den som rekommenderas numera. I alla fall enligt min erfarenhet. -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 maj 2009 kl. 11.44 (CEST)

Hej! Jag initierade diskussionen om flytten, då det för stunden tycktes som att konsensus fanns för den nu implementerade oxford-modellen. Orsaken var att det förekom att vissa tidigare frångick bokref-mallen för att få den önskvärda stilen (oxford), och det var något jag ville undvika. För min del är det ingen katastrof om vi återgår till harvard, men innan vi ändrar så bör vi i så fall först förstås hitta konsensus, men även upphöja detta till policy/riktlinje edyl, så att vi slipper ägna tiden åt sådana diskussioner framöver. (Alternativt underhålla flera alternativa bokref-mallar, men detta har ju redan diskuterats och röstats ner.)

För den som tycker att bokref är krånglig, så får jag kanske tipsa om detta hjälpmedel när samma verk används som referens i flera artiklar. :)

Allt gott, /Urbourbo 20 maj 2009 kl. 11.56 (CEST)

Det viktiga för min del är att alla referenser är formaterade på samma sätt, och därför knölar jag in referenser i bokref-mallen on sight. Smidigt nog kan man använda Libris för detta: leta upp boken på Libris (med snabbsök i adressfältet i webbläsaren såklart), klicka på "Skapa referens", och kopiera sedan Bokref-mallen rakt av. Frågan om vi skall använda Oxford eller Harvard som standard kanske vi borde ta upp på Bybrunnen? Plrk 20 maj 2009 kl. 14.13 (CEST)

Formattering av Libris-taggen

Vore det möjligt att skapa en enkel mellan-sida för Libris eller utöka Special:Bokkällor med sökning på Libris-ID också? Mellansidan skulle ge Libris-länken från bokrefmallen den vanliga "milda" blåfärgen och skippa symbolen för extern länk, och därmed göra källförteckningarna mer lättlästa och vilsamma för ögat. Allt gott, //Urbourbo 12 maj 2009 kl. 18.38 (CEST)

För Libris-länken används nu den befintliga mallen {{Libris post}}. Den lilla pilen är nu borttrollad, genom att {{plainlink}} används där. Dock får man hålla till godo med den ljusblå färgtonen. --LA2 25 maj 2009 kl. 00.49 (CEST)

Trevligt - och fullt tillräckligt! Allt gott, /Urbourbo 25 maj 2009 kl. 09.04 (CEST)

Felaktigt kommatecken efter kapitelrubriken...

...syns tex här:

Sidenbladh, Göran (1979). ”Yngve Larsson: Mitt liv i Stadshuset”. Sankt Eriks årsbok 1979. Stockholm: Samfundet S:t Erik. sid. 145-150. Libris 2331700 

Möjligt att åtgärda? /Urbourbo 1 oktober 2009 kl. 21.17 (CEST)

Mallhjälp

Detta är en arkiverad diskussion från Wikipedia:Projekt mallstandardisering/Mallhjälp. Modifiera inte innehållet, utan fortsätt vid behov diskussionen längre ned på sidan eller starta en ny tråd på Mallhjälp.

---

Bug i mall:bokref

Någon som kan fixa så att det inte blir två kommatecken i följd tex här?

• Henrik Ahnlund (1961). ”Den medeltida Johanneskyrkan i Stockholm återfunnen”. Samfundet S:t Eriks årsbok. Stockholm: Samfundet S:t Erik. sid. 39-52. Libris 482275 

/Urbourbo 31 mars 2010 kl. 12.13 (CEST)

Fixat //Kaj 31 mars 2010 kl. 17.06 (CEST)

ISSN

Vore fint med en ny parameter "issn", i likhet med befintliga "isbn", för att undvika förvirring. /Urbourbo 31 maj 2010 kl. 14.26 (CEST)

PS vid klick på ett issn-nummer, tex detta: ISSN 0284-1428, så visas ett skarpt felmeddelande på Special:Bokkällor. Fint om vi slapp det felmeddelandet om/när man klickat på ett issn. /Urbourbo 31 maj 2010 kl. 14.28 (CEST)

Nu finns issn som parameter, ang. det andra problemet, ska jag ta bort länken helt och hållet (eftersom special:bokkällor inte stödjer issn) eller ska jag göra som en.w som länkar till en extern sida ([2])? /Kaj 31 maj 2010 kl. 16.17 (CEST)

Tackar, lysande! Special:Bokällor funkar ju så till vida att ett klick vidare till libris-sökning ger korrekt resultat. Dock måste sidan ändras så att den inte visar det fula felmeddelandet. Kanske fråga på Wikipedia:Wikipediafrågor? Dessutom borde vi använda samma lösning både på Bokref och Mall:ISSN. Kanske inkludera Mall:ISSN i Bokref? Allt gott, /Urbourbo 2 juni 2010 kl. 15.23 (CEST)

Skumt, här verkar det inte funka: Mall:Bokref/Alf Johansson/1973 /Urbourbo 2 juni 2010 kl. 16.30 (CEST)

Nu funkar det bättre, och den använder nu {{ISSN}}. //Kaj 3 juni 2010 kl. 09.25 (CEST)

Super, och nu verkar ju felmeddelandet inte visas längre heller. Hälsn! /Urbourbo 3 juni 2010 kl. 09.34 (CEST)

TVÅ isbn-nummer?

Om man har ett isbn till den tryckta upplagan och en annan till en e-version, ska man då använda båda på något sätt? Moberg 8 juli 2010 kl. 22.14 (CEST)

För bokref-mallen använder man lämpligen ISBN för den upplaga man själv nyttjat som referens. Har man använt två upplagor av samma verk som referens till en artikel – exempelvis en tryckt och en elektronisk – kan man med fördel använda mallen två gånger. Det vill säga en gång för respektive upplaga/ISBN. –Tommy Kronkvist (disk), 16 juli 2012 kl. 21.31 (CEST).

Översättare

Det vore toppen om man också kunde ange översättare med mallen. //Salsero 18 september 2010 kl. 14.23 (CEST)

Ja, det vore praktiskt. Calle 28 maj 2011 kl. 22.58 (CEST)

+1 /Urbourbo (diskussion) 29 september 2014 kl. 10.48 (CEST)

Kapitel i bok med redaktör

Jag kanske har missat något men det verkar som att referens till ett kapitel med en uppsättning författare i en bok som är redigerad av någon annan blir väldigt svårtolkad med den här mallen. Ett exempel:

• Lambert, M. J., & Barley, D. E. (2002). ”Research summary on the therapeutic relationship and psychotherapy outcome”. i J. C. Norcross (red.). Psychotherapy relationships that work; Therapist contributions and responsiveness to patients. sid. 17-32 

Det enda som skiljer författarna till det enskilda kapitlet från redaktören är ett pyttigt kolontecken... Vid en slarvig läsning framstår de som redaktörer allihop. Jag hade velat skriva den här referensen som

• Lambert, M. J. & Barley, D. E. (2002). "Research summary on the therapeutic relationship and psychotherapy outcome" i J. C. Norcross (red.), Psychotherapy relationships that work: Therapist contributions and responsiveness to patients (s. 17-32). New York: Oxford University Press.

Går detta att lösa? --Niklas R^Dis-ku-_tera 21 mars 2011 kl. 23.07 (CET)

Från Wikipedia:Projekt mallstandardisering/Mallhjälp

Detta är en arkiverad diskussion från Wikipedia:Projekt mallstandardisering/Mallhjälp. Modifiera inte innehållet, utan fortsätt vid behov diskussionen längre ned på sidan eller starta en ny tråd på Mallhjälp.

---

Ngn som känner att han/hon vill hjälpa till att bygga ut {{Bokref}} så att det matchar fler av de relevanta parametrarna i {{Cite book}}. Det blir då tekniskt möjligt att börja WP:PÖK även denna mall. -- Lavallen 11 juni 2011 kl. 21.04 (CEST)

Jag har börjat titta lite på detta, och jag försöker utgå från {{webbref}} och {{tidningsref}} som använder sig av de engelska mallarna och bara översätter parametrarna. Tills vidare finns det jag fått till på Användare:Kaj/Arbetsbänken/Bokref (den som vill hjälpa till är välkommen att redigera), det mesta är klart men det är en del fixande och testande kvar. //Kaj 24 juni 2011 kl. 12.03 (CEST)

Vad jag kan se så verkar den nya versionen nu vara likvärdig den gamla, alla parametrar som fanns tidigare är kopplade mot motsvarande i den engelska mallen och resultatet ser i stort sett ut som den gamla mallen. De skillnader jag märkt av är årtals-, språk- och libris-posterna, men de är utifrån mina kunskaper ändå korrekta. Någon som kan hitta något som behöver fixas? //Kaj 27 juni 2011 kl. 12.51 (CEST)

Jag är för ovan med att använda den här mallen för att komma med en åsikt. Någon annan? -- Lavallen 27 juni 2011 kl. 13.41 (CEST)

språkparameter för verk på svenska

Hej, vad jag förstått råder relativ konsensus om att vi inte skriver ut att en bok är på svenska när den citeras på svwp. Jag noterar dock att libris genererar språk=swe och en och annan användare tycker kanske också att det är bra-att-ha-information (alla vet ju att odefinierade fält i en databas är en styggelse). Vad sägs om att vi helt enkelt döljer utskrift av språkvärdet om det är med "svenska", "swe.*", "sv", "swe"? Mvh, JT 13 juli 2011 kl. 23.13 (CEST)

Det här tror jag nu löser lite av det. - Lavallen 13 augusti 2011 kl. 14.13 (CEST)

ID-parameter funkar inte

Tror inte ID-parametern funkar efter senaste dagarnas ändringar i koden. ISBN funkar men alltså inte ID. Gurksaft 13 augusti 2011 kl. 13.09 (CEST)

Och nu? -- Lavallen 13 augusti 2011 kl. 13.13 (CEST)

Jepp, verkar funka. Tack. Gurksaft 16 augusti 2011 kl. 02.06 (CEST)

Parameter för illustratör

Att använda parametern "övriga" i enlighet med dokumentationssidan verkar inte fungera, jmf: Mall:Bokref/Thomas Hall/1999. Vore perfekt om en ny parameter "illustratör" skulle generera parametervärdet +"(illustratör)"... /Urbourbo 23 augusti 2011 kl. 20.56 (CEST)

Jag önskar återaktualisera den här frågan – parametern övriga= fungerar fortfarande inte. /Tommy Kronkvist (disk), 1 januari 2013 kl. 12.39 (CET).

Nu fungerar parametern övriga. --Larske (disk) 1 januari 2013 kl. 13.08 (CET)

Finemang! Tack för det! /Tommy Kronkvist (disk), 1 januari 2013 kl. 13.34 (CET).

9 september

Någon form av bugg verkar lägga till texten "9 september" i årtalen. Vad har hänt? Vivo 3 september 2011 kl. 00.48 (CEST)

Litet pet att justera

Upptäckta att när man skriver ut förnamn, efternamn, kapitel, titel och till sist redaktör står det t.ex: Enquist, Per Olov (1997). ”Den medberoende sagoförtäljerskan”. in Karl Erik Lagerlöf. Selma Lagerlöf och kärleken. Hedemora: Gidlund. sid. 122. Se Körkarlen not 8. Kan man ändra det till "i"? Saftgurka 13 oktober 2011 kl. 17.44 (CEST)

Återigen, någon som vet hur man ändrar det? Saftgurka 28 oktober 2011 kl. 14.06 (CEST)

Lagt in en fråga på WP:WF. -- Lavallen 28 oktober 2011 kl. 18.49 (CEST)

 Fixat /Diupwijk 28 oktober 2011 kl. 19.02 (CEST)

Gott, tackar. Saftgurka 3 november 2011 kl. 00.04 (CET)

Parametern Medförfattare bör slopas

Jag anser att parametern "medförfattare" bör slopas. Den fungerar illa med {{harvnb}} och fyller ingen egentlig bra funktion i kodningen. Nu senast skapade det förvirring i formateringen av en artikel uppe till röstning på WP:AN. Den ersätts effektivast av att man anger parametrarna förnamn1, efternamn1, förnamn2, efternamn2, förnamn3, efternamn3, osv. Till detta kan man även lägga författarlänk1, författarlänk2, författarlänk3 osv. Ett förslag är att "medförfattare" tas bort ur alla exempel och att någon med en robot programmerar denna som omvandlar alla "medförfattare" till de andra parametrarna. Naturligtvis måste manuell kontroll också göras av robotens arbete, men det kommer underlätta mycket i arbetet. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 24 september 2012 kl. 15.07 (CEST)

Jag fick precis lära mig att detta går att fixa genom att i bokref-mallen lägga till parametern ref=CITEREFExempelnamn (se t.ex. denna redigering). --Kigsz 25 februari 2013 kl. 12.52 (CET)

Publikationstyp

På enwp finns parametern "type". Borde inte svwp också ha en sån parameter? I publikationsdatabaser som Diva finns "publikationstyp". En sån parameter skulle t.ex. kunna ha värdena doktorsavhandling, journalartikel, teknisk rapport, examensarbete, (där de två senare är icke referentgranskade akademiska publikationer), bok, bokkapitel, standard, broschyr, blogg, osv. På så sätt skulle läsaren enklare kunna värdera källans trovärdighet. Mange01 (disk) 26 april 2013 kl. 21.17 (CEST)

Jag föreslår att du använder Libris katalog till att formatera litt-referenserna. Då blir referensen bibliografiskt korrekt och användaren får en länk till Libris katalog, som innehåller allt man rimligen kan begära för att bedöma källan. Ha de //--Bulver (disk) 6 maj 2013 kl. 08.50 (CEST)

Hur göra när ...?

Hur gör man när det man vill citera är en artikel i ett samlingsverk utgiven med en redaktör? Luke (disk) 5 maj 2013 kl. 14.33 (CEST)

Mallen kan inte hantera det riktigt, men ett exempel på hur man kan göra finns i Pehr Tham.

andejons (disk) 5 maj 2013 kl. 14.41 (CEST)

Så här kan man göra. Ha de //--Bulver (disk) 6 maj 2013 kl. 08.45 (CEST)

Eriksson, Albert (1904). ”En promenad rundt Djurgården”. Boken om Stockholm i ord och bild: sid. 467-487.  Libris 11255621

Johansson, Birgitta (2008). ”Frihet och fångenskap: den olösliga motsättningen i Henrik Ibsens "Hedda Gabler"”. Kritikens dimensioner : festskrift till Tomas Forser: sid. 241-257.  Libris 11255621

Fetstil i Volym-texten?!

Just nu visas texten som skrivs efter parametern volym i fetstil (se exempel i Tirant den Vite). Det är väl inte riktigt snyggt?--Paracel63 (disk) 13 maj 2013 kl. 20.48 (CEST)

Instämmer i att det är mycket fult. Inget annat i posterna sätts med fet stil. Jag skulle uppskatta om någon mallkunnig tog bort fetstilen. Bulver (disk) 18 maj 2013 kl. 08.49 (CEST)

Samma här, instämmer. Har alltid tänkt likadant, men utgått ifrån att det är någon form av svensk standard. Om ingen kan visa att så är fallet, så tycker jag att vi ändrar det snarast. /Urbourbo (disk) 18 maj 2013 kl. 10.40 (CEST)

Jag har ändrat så att det bara är tidningsref som fetstilar volymparametern (där det är om inte allmän standard i alla fall är en standard), men egentligen är det väl inte meningen den skall användas för böcker på detta sätt.

andejons (disk) 18 maj 2013 kl. 11.27 (CEST)

Jag tar nu bort detta, då ingen varit motståndare. Jag ändrar det till kursivt citerat, eftersom särskiljning ändå möjligen kan behöva användas.--Paracel63 (diskussion) 10 augusti 2014 kl. 15.33 (CEST)

@andejons: Jag skulle också gärna se argument för vad det är som gör att fetstil ska vara standard i "tidningsref" ("tidskriftsref"?). Allt gott. :-)--Paracel63 (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 15.20 (CEST)

Det är en standard jag fått lära mig. Jag gillar den. Vill man ta bort den tycker jag man bör ersätta den med någon annan markering.

andejons (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 18.23 (CEST)

@andejons: Var har du fått lära dig den, och varför gillar du den? Jag förstår helt enkelt inte. Fetstil används på Wikipedia för att markera något som kräver särskild uppmärksamhet (som artikelnamn eller alternativt artikelnamn). Volyminformation är väl inte av den digniteten? Och varför bör man ersätta fetstil med någon annan sorts markering; finns det någon sammanblandningsrisk här? Och till sist: mitt ändringsförsök här verkar inte ha lett till någon skillnad i mallexekveringen – eller? Det är mycket jag inte förstår (försök att ha överseende med en fåkunnig :-) ).--Paracel63 (diskussion) 12 augusti 2014 kl. 02.40 (CEST)

Det är tyvärr fortfarande fetstil. Kolla exempelvis Tryckta källor och vidare läsning för Anne Charlotte Leffler och det absolut enda som är fetstilat är årgångsuppgifterna. För mig som gammal bibliotekartie framstår det som absurt och ger ett oseriöst intryck. Kan inte heller se någon anledning att med exv. kursiv framhäva just denna uppgift. Ha de //Bulver (diskussion) 12 augusti 2014 kl. 06.42 (CEST)

Att det fortfarande är fetstil i till exempel Anne Charlotte Leffler beror på att man där använder mallen {{tidskriftsref}} som i sin tur använder mallen {{Cite journal}}. Det är alltså på rad 45 i sistnämnda mall som man måste ta bort fetmarkeringskoden på raden som ser ut så här:

|Volume = {{#if:{{{volume|}}}|'''{{{volume}}}'''|{{{volume|}}}}}

Denna ändring gjordes också av Paracel63 den 21 augusti 2013, men återställdes den 5 maj 2014 av Andejons. Jag har tyvärr ingen kunskap om standarder på detta område men hittar inget stöd för fetmarkering i Harvardsystemet, är det inte det vi ska använda? På samma sätt som vi klämmer in "sid." före det som skickas med parametern sid skulle man ju kunna klämma dit med "Vol." före det som skickas med parametern volym för att få "någon annan markering" som Andejons efterlyser. En del användare har ju löst det på sitt eget sätt genom att låta "Vol." (eller "Årg." som i Anne Charlotte Leffler) ingå som en del av parametervärdet för parametern volym och det skulle nog behövas en robotgenomgång för att "tvätta bort" sånt så att det inte står "Vol. Årg. 6" och liknande i en massa artiklar. --Larske (diskussion) 12 augusti 2014 kl. 20.18 (CEST)

Tack, Larske! Nu ser jag hur det ligger till. Jag hittade också fram till den här diskussionssidan, där andejons faktiskt gav ett svar om ursprunget (och en möjlig orsak till särskiljningen) för fetstilen. Men jag tycker att vi borde diskutera det här mer genomgående, så att vi kan få till någon sorts konsensus för hur vi ska ha det med särskiljningar (eller inte) i refmallar. Det handlar både om möjligt särskiljningsbehov, estetik och risk för förvillning av läsaren. Min utgångspunkt är att fetstil är både fult och förvillande och att en mindre ful särskiljning bör kunna hittas. Jag tar gärna emot info om standarder, men att Wikipedia skulle göra på ett visst sätt för att Chalmers gör så tycker jag är ett ganska svagt argument. En sådan standard bör nog vara bredare förankrad, i så fall.--Paracel63 (diskussion) 12 augusti 2014 kl. 20.46 (CEST)

Kungl. Biblioteket är auktoritet på det här området. Jag har som folkbibliotekarie inte haft med de olika citeringssystemen att göra, men Libris genererar ju speciellt för Wikipedia genom menyvalet Bokref/Tidskriftsref och där borde man ha koll på om det ska vara fetstil mm i den standard som används. Ha de //Bulver (diskussion) 12 augusti 2014 kl. 21.10 (CEST)

Ja, men att hänvisa till funktionen för att generera Bokref/Tidskriftsref där räcker inte eftersom det endast är parametervärdena som genereras och hur dessa sedan ska formateras måste bestämmas från någon annan regel/standard. Men ingenstans på sidan med de olika formaten utskrivna finns det någon fetstil. --Larske (diskussion) 12 augusti 2014 kl. 21.49 (CEST)

Hittar inget om fetstil för volym i den referensguide som finns på Chalmers Library heller. I IEEE-systemet, som är ett av de system som beskrivs i guiden, finns just det "vol." (fast med litet v) som jag gav som ett alternativ ovan. --Larske (diskussion) 12 augusti 2014 kl. 21.49 (CEST)

Krångligt detta. En varning dock för att tillfoga text såsom vol.. Jfr. försöket nedan med utgåva som blev helt knäppt när det renderades. Ha de //Bulver (diskussion) 13 augusti 2014 kl. 07.56 (CEST)

Chalmers är rätt stort, och jag minns inte att vi någonsin fick order centralt ifrån exakt hur vi skulle ställa upp referenslistan (fast om det fanns skulle det inte förvåna mig med tanke på hur klåfingriga administratörer kan vara. Jag använde faktiskt inte heller fetstil så i min avhandling, mest för att jag aldrig orkade sätta mig in i hur BibTeX fungerar tillräckligt för att kunna ändra). Som sagt, det är någon sorts standard, men det finns andra sätt också som kan tänkas fungera.

andejons (diskussion) 14 augusti 2014 kl. 19.03 (CEST)

Tack för alla tilläggen i diskussionen. Efter att den verkar ha avstannat, och endast en deltagare verkar tycka fetstil är snyggt, anser jag att en förändring är önskvärd. Jag har noterat varningen med notering av vol./v. och kommer nu att ändra fetstil till citering (raka citattecken). Det är mindre störande men fortfarande särskiljande.--Paracel63 (diskussion) 11 september 2014 kl. 12.10 (CEST)

Se även denna diskussion och motsvarande ändring i relaterad mall Så undviker vi fetstil generellt i mallarna, så länge de flesta inte vill ha volym-fetstil i mallarna.--Paracel63 (diskussion) 3 november 2014 kl. 22.49 (CET)

Jag kollade i Svenska skrivregler, Rapporter och uppsatser av Jarl Backman och Finna rätt (som i och för sig inte smäller så högt på just det här området). Ingenstans använder de fetstil för volym (eller andra uppgifter för den delen). Dessutom kan man kanske tänka på att det inte är så bra att använda för många olika sätt att framhäva saker i samma textavsnitt. Alltså: jag anser att fetstil inte ska användas här. Marfuas (diskussion) 4 november 2014 kl. 08.48 (CET)

. Sid – begynnelseversal efter punkt

Ehuru källhänvisningar ej är egentliga meningar, så används punkt mellan vissa av uppgifterna i en fullständig källhänvisning som om den avslutade en mening, på det att punkten kommer direkt utan mellanrum efter ”meningens” sista ord, därför skall det första ordet efter denna punkt inledas med versal. På sidan 74 i Språkrådets Svenska skrivregler (Liber 2008) finns ett exempel på källhänvisning: ”Josephson, Olle (2002) [---] Lund University Press. S. 48–66.” Jag anser vi bör följa Språkrådets rekommendationer (se Wikipedia:Stilguide) och skriva Sid., eftersom det vad jag sett alltid kommer efter punkt när man använder denna mall för källhänvisning, och att det ser mycket konstigt ut med gemen i de fallen. --Isthmus 7 december 2009 kl. 20.05 (CET)

Jag tycker tvärtom det ser konstigt ut med stor bokstav. Förutom [3] använder även skolverket ett exempel med liten, så det är knappast en gängse regel.

andejons (disk) 14 maj 2013 kl. 08.11 (CEST)

Jag tror att du tycker det ser konstigt ut för att man i många fall skriver utan skiljetecken eller med komma mellan uppgifterna i källhänvisningar (eller sidhänvisningen inom parentes, även i källförteckningar ibland). Dessutom är den där PDF-filen från Skolverkets webbplats utgiven av skolbiblioteket på en gymnasieskola och torde alltså vara avsett för elevernas skolarbeten. Den uppvisar inte alls den noggrannhet i interpunktionen m.m. som jag tycker är nödvändig för att den ska kunna utgöra en vederhäftig auktoritet i denna fråga, till exempel är förkortningen t.ex. på ett ställe skrivet med punkter (”t. ex.”) – till yttermera visso skrivet på det gammalmodiga viset med mellanrum mellan första punkten och e – på ett annat utan (”t ex”). Dessutom stöder de sig på just Svenska skrivregler, som ju visar på en annan praxis vad gäller versalt eller gement S efter punkt (och Ange källor! följer i flera andra fall inte heller Språkrådets rekommendationer grannlaga vad gäller förkortningar och interpunktion o.dyl.). Kielijelppi/Språkhjälpens kvalité är jag osäker på, men det rör det väl sig om finlandssvensk kontext; dylika brukar väl sällan vara helt fria från finlandismer ([icke-önskvärda] influenser från landets majoritetsspråk). De följer inte heller gängse rekommendationer för ellips. Jag utgår från att det gemena s:et efter punkt är ett slarvfel. --Isthmus (disk) 18 maj 2013 kl. 01.19 (CEST)

Jag kan gå med på gement s ifall sidhänvisningen står inom parentes (utan föregående punkt) eller om det föregås av komma. Med tanke på hur mallen är konstruerad, vilket alternativet är lättast att åstadkomma? --Isthmus (disk) 18 maj 2013 kl. 01.24 (CEST)

Kungl. Biblioteket får väl anses som auktoriteten här. Om ni som exempel kollar: Lista över artiklar rörande Flygare-Carlén så ser ni att s föregånget av komma blir gement, men s föregånget av punkt eller semikolon blir versalt. Som påpekades inledningsvis ovan följer man normala skrivregler, där ny mening inleds med stor bokstav. Så versalt S får min röst i detta fall. Bulver (disk) 18 maj 2013 kl. 08.47 (CEST)

Jag vågar då inte redigera den mall som den här mallen ytterst åberopar, så jag antar det får förbli som det är.

andejons (disk) 18 maj 2013 kl. 11.19 (CEST)

Inget meddelande vid tom mall

Jag testade att lägga in mallen utan några parametrar, men det dök inte upp några varningar. Referensnoten dök upp som vanligt i texten, och nere bland referenserna syntes bara en punkt utan text. När man gör samma sak (eller glömmer en parameter som krävs) med {{webbref}} kommer det upp röd text som förklarar vad man gjort fel. -abbedabb^disk 4 december 2013 kl. 13.06 (CET)

Upplaga och utgåva

Parametrarna "upplaga" och "utgåva" ger nu samma sak i mallen, men jag är inte säker på vad skillnaden i betydelse är. Jag tycker att det i nuläget ser märkligt ut att

• upplaga = tredje ger: (utgåva tredje)
• upplaga = Tredje upplagan ger: (utgåva Tredje upplagan)

Finns det något bättre sätt att skriva ut det? -abbedabb^disk 14 februari 2014 kl. 08.56 (CET)

Hej! Så här kan det inte få se ut! Kolla exv Emilie Flygare-Carlén för att se ett antal varianter. Om vi tar exv.

• Bruden på Omberg (utgåva 2. genoms. uppl).

så borde det istället vara:

• Bruden på Omberg. 2. genoms. uppl.

Alltså absolut inte texten utgåva och parentesen bör också tas bort. //Ha de Bulver (disk) 14 februari 2014 kl. 09.15 (CET)

Bäste abbedabb! Du skulle inte kunna ta bort utgåva i renderingen av bibliografiska poster? Det ser amatörmässigt ut. Om det inte går skulle jag föredra att upplaga inte alls renderas så som tidigare var fallet. //Ha de --Bulver (diskussion) 9 mars 2014 kl. 12.00 (CET)

Nu har jag tagit bort ordet utgåva ur mallen. Jag lät dock parentesen vara kvar. I dagsläget är mallen Bokref uppbyggd så att "upplaga" bara fyller i parametern "edition" i Cite book, som i sin tur bara fyller i parametern "Edition" i mallen Citation/core. Det hela är mycket märkligt och verkar onödigt omständligt. -abbedabb^disk 9 mars 2014 kl. 13.14 (CET)

Stort tack för den insatsen! Nu andas jag ut. //--Bulver (diskussion) 9 mars 2014 kl. 14.57 (CET)

ISSN

ISSN togs bort när mallen uppdaterades 9 augusti 2011 kl. 17.53‎. I Malaysia anropades "webbref" för ISSN: 1020 8194 som ger okänd parameter för issn. Ändrade till "bokref" eftersom enligt dokumentationen issn är en parameter. Ska den användas och i så fall i bokref eller i webbref? Om inte kan jag fixa dokumentationen. P.S. bokref ger inget felmeddelande. Maundwiki (diskussion) 6 december 2014 kl. 18.17 (CET)

Översättare/originaltitel

Trots diskussioner ovan saknas fortfarande parametrarna översättare och originaltitel. Jag tycker de vore nyttiga. Rex Sueciæ (disk) 24 mars 2015 kl. 07.31 (CET)

Instämmer! //--Bulver (diskussion) 24 mars 2015 kl. 17.39 (CET)

Instämmer även jag! Frisko ^{(dis.) (bid.)} 28 november 2015 kl. 14.50 (CET)

Det låter väldigt vettigt! /Portunes (disk) 28 november 2015 kl. 15.24 (CET)

Finns det inte någon mallkunnig som kan åta sig detta? Rex Sueciæ (disk) 28 november 2015 kl. 16.09 (CET) 

Det behövs en tydlig specifikation av hur det detta ska se ut. Nedan finns en bokref där jag har angivit de flesta tillåtna parametrar. Var ibland alla dessa ska vi presentera värdet på de nya parametrarna översättare och origtitel och hur ska dessa värden formateras. Med fetstil, kursiv stil, inom parenteser, inom citationstecken, separerade av kommatecken, punkt, semikolon eller annat tecken etcetera? Det brukar finnas väldigt många åsikter om sådana detaljer så det är väl lika bra att reda ut innan vi börja ändra i mallarna. Finns det angivet i någon standard, Harvardsystemet kanske, som vi bör tillämpa?

Ska det inte finnas en parameter origspråk för originalspråk också? Ska den i så fall anges som en språkkod, en, eller i klartext? Hur ska det presenteras om alla tre parametrarna har angivna värden? Hur ska det presenteras om bara en eller två av de nya parametrarna har något värdet angivet?

Efternamn1, Förnamn1; Efternamn2, Förnamn2; Efternamn3, Förnamn3; Efternamn4, Förnamn6; Efternamn5, Förnamn5; Efternamn6, Förnamn6; Efternamn7, Förnamn7; Efternamn8, Förnamn8; et al. (28 november 2015) [Originalår]. ”Kapitelnummer”. i Redaktör1Efternamn, Redaktör1Förnamn; Redaktör2Efternamn, Redaktör2Förnamn; Redaktör3Efternamn, Redaktör3Förnamn m.fl. (på språk) (Format). Titel. Serie. "Volym". Övriga (Utgåva). Utgivningsort: Utgivare. 2015-11-28. sid. Sidnummer. doi:DOI (inactive DOI-BrokenDate). ID Libris libris. ISBN ISBN . OCLC OCLC. Bibcode: BIB-code. http://hmpg.net. Läst 28 november 2015. Sammanfattning (28 november 2015). ”Citat” 

--Larske (diskussion) 28 november 2015 kl. 17.27 (CET)

Möjligen blir ändå presentation av originaltitel overkill. Finns ofta inte i Libris poster. Men översättare dyker upp så här som medförfattare:

{{bokref |efternamn=Strindberg |förnamn=August |medförfattare=Field Claud |titel=The growth of a soul |år=1913 |utgivningsort=London |språk=eng |libris=3095036 }}

Strindberg, August; Field Claud (1913) (på engelska). The growth of a soul. London. Libris 3095036 

Det vore önskvärt om översättaren istället presenterades så här och inte som nu som "medförfattare" vilket ju är direkt fel:

The growth of a soul / translated by Claud Field

Upphovsmän placeras efter snedstreck. Men hur det ska fiskas upp från Libris vet jag inte.

I MARC-formatet är det inlagt så här:

245 0 4 a The growth of a soul /c translated by Claud Field

Ha de //Bulver (diskussion) 28 november 2015 kl. 18.07 (CET)

Jag har lagt till mina kommentarer nedan. Bygger på svenska katalogregler som tillämpas av Libris. //Bulver (diskussion) 29 november 2015 kl. 18.04 (CET)

Upphovsmän? Är inte författaren en upphovsman som också ska placeras efter ett snedstreck. Men då handlar det om en större ändring eftersom mallen inte använder det formatet idag.

Jo författare är upphovsmän, men de placeras först i posten om de är upp till tre stycken. Vid flera författare sorteras posten på titeln. Så sker även om boken har redaktör, men tyvärr blir även redaktörer placerade först i posterna, trots att en svit med poster sorteras korrekt efter titel i så fall.

Antar att du inte menar att det ska stå "translated by" (på engelska) utan "översättning av" eller "översatt av".

Nej. S.k. deskriptiv katalogisering tillämpas. Man följer slaviskt vad som står på titelbladet och ändrar inte på något. Tillägg kan göras och då inom klammer.

Här är ett Bokref-exempel till:

Adams, Douglas (1979). Liftarens guide till galaxen. ISBN 91-7643-369-2 

• Var ska origtitel=The Hitchhiker's Guide to the Galaxy stoppas in?

Borde kunna stå efter titel: |originaltitel= fast inte med kursiv stil

• Var ska origspråk=engelska stoppas in?

Kan skippas

• Var ska översättare=Thomas Tidholm (del 1–4) stoppas in?

efter titeln men man startar med / för att ange upphovsman, i detta fall sekundär sådan

• Var ska översättare2=Nille Lindgren (del 5) stoppas in?

man kan radda upp flera åtskilda av ;

• Hur ska dessa nya parametervärden formateras och avgränsas?

DEt som hamnar i titelfältetr blir kurivt. Övrigt bör vara med normalstil

--Larske (diskussion) 28 november 2015 kl. 18.49 (CET)

Enligt APA tycks bara översättare skrivas ut, inte originaltitel eller språk. Översättare skrivs inom parentes direkt efter titeln. Något sådant tycker jag vore lämpligt. Se här under rubriken Bok i översättning. Frisko ^{(dis.) (bid.)} 29 november 2015 kl. 13.53 (CET)

Sid. eller sid.

@Esquilo! Jag tycker inte din ändring är lyckad. Resultatet blir nu så här. Jag anser att det bör vara stor bokstav efter punkt. Se exempel:

• Efvergren, Carl (1925). Svenska tondiktare : kortfattade levnadsteckningar. Läsebok för fortsättningsskolor ; 2. Stockholm: Folkskolans barntidning. sid. 81-100. Libris 1972326. http://runeberg.org/ecsveton/0081.htm 

Saken har diskuterats här ovan och jag reagerar därför på att du bara går in och ändrar. Ha de //--Bulver (diskussion) 29 september 2016 kl. 10.43 (CEST)

Kan tillägga att mallen tyvärr inte är konsekvent. I en post för tidskriftsartikel blir det nu efter ändringen korrekt med gement s efter kolon:

• ”Sensitivan – en kvinnotidningshistoria”. När vi började : ungdomsminnen af svenska författare (1902): sid. 20–30. 1902. http://runeberg.org/narviborj/.  Libris 11171662

Jag vidhåller emellertid att monografiposter är vanligast och de borde i första hand vara korrekta, dvs. versalt S efter punkt. //--Bulver (diskussion) 29 september 2016 kl. 11.04 (CEST)

Källhänvisningar är inte löptext; vill man vara sådan kan man lika gärna klaga på att de inte innehåller fullständiga meningar.

andejons (diskussion) 29 september 2016 kl. 12.10 (CEST)

Alternativ parameter för titel

Jag efterlyser ett alternativ till parametern titel som inte automatiskt lägger till en efterföljande punkt. Det skulle vara bra för de fall där titeln i sig själv avslutas med ett skiljetecken, såsom exempelvis boken Var är Alaska? med flera titlar. –Tommy Kronkvist (diskussion), 20 december 2016 kl. 15.36 (CET).

@Tommy Kronkvist: Det är dessvärre inte något enkel ändring som att bara införa en alternativ parameter titel_som_inte_ska_följas_av_punkt om du vill att titeln ska hamna på "sin vanliga plats" där den kan följas av andra parametrar. Tecknet "." är skönsvärdet för den separator som används mellan de flesta av parametrarna. Separatorn stoppas kodmässigt inte in "direkt efter titeln", trots att det ser så ut, utan "före den parameter som kommer närmast efter titeln". Och det kan variera från mall till mall vilken parameter som kommer närmast efter titeln. Nedan är ett exempel på en Bokref med många parametrar där jag, enbart i illustrationssyfte, har satt separator=§. Alla kombinationer av förekomster eller utelämnande av dessa parametrar ska kunna hanteras. Det är alltså inte bara separatorn före "serie" som behöver specialhanteras om titeln har ett avslutande tecken som gör att en separator ser malplacerad ut. Koden för separerandet av alla potentiellt direkt efterföljande parametrar måste modifieras och det skulle göra en redan snårig mall ännu mer komplex och svårare att införa andra förändringar i, till exempel ytterligare parametrar. På sikt borde dessa mallar skrivas om i Lua och då är det lättare att, till och med automagiskt, undertrycka oönskade separatorer.

Exempel: Författare§ Redaktör§ red.§ Titel med frågetecken på slutet?§ serie§ "volym"§ Övriga (Utgåva)§ Utgivare§ sid. 12–13§ doi:34567§ 56789 Libris 45678§ ISBN 12345 § OCLC 23456§ ”citat” 

--Larske (diskussion) 20 december 2016 kl. 19.50 (CET)

@Larske: Tack för svar! Jag har sett att titeln i vissa fall inte efterföljs av något skiljetecken alls. Exempelvis strängen

* {{bokref |efternamn=För |förnamn=Fattare |år=2016 |titel=Min fina bok |upplaga=andra upplagan |isbn=01-2345-678-9}}

som genererar texten

• För, Fattare (2016). Min fina bok (andra upplagan). ISBN 01-2345-678-9 

Din förklaring sprider ljus över varför det är så, och klargör dessutom att de ändringar som skulle behövas inte är helt triviala att utföra. Lyckligtvis är min önskan bara en detalj i sammanhanget, och i de allra flesta fall fungerar ju mallen bra även i sitt nuvarande utförande. –Tommy Kronkvist (diskussion), 21 december 2016 kl. 03.57 (CET).

Skillnad på förlag och utgivare?

Var är skillnaden mellan ett förlag och en utgivare? Libris skriver, i detta fall, att Språkrådet och Karlsson, Ola, 1960- är utgivararna av Svenska skrivregler 2017.[4][5] Libris verkar skilja på utgivare och förlag, där förlaget är Liber, som kan ses i min första länk. 38.132.120.74 16 augusti 2017 kl. 23.19 (CEST)

"Utgivare" har en juridisk betydelse inom tidningsvärlden, där det bland annat krävs en ansvarig utgivare för att erhålla grundlagsskydd i Sverige. I bokvärlden används de båda nog tämligen synonymt, med skillnaden att ett förlag enbart sysslar med just att ge ut trycksaker, medan en utgivare kan vem eller vad som helst som också ger ut en bok. Se till exempel denna introduktion från Svenska förläggarföreningen till olika yrkesroller inom förlagsbranschen, som inte nämner "utgivare".

andejons (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 08.23 (CEST)

Kan bara tillägga att man lugnt kan acceptera de poster som genereras av Libris. Katalogisering är en hel vetenskap. Här är KB:s anvisningar rörande Utgivning, distribution etc. //--Bulver (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 08.43 (CEST)

Hur samspelar Bokref med Mall:Sfn???

Macuser (diskussion) 14 november 2017 kl. 10.20 (CET)

Ny parameter: översättare?

Hej! Finns det möjlighet att lägga in en ny parameter av typen Översättare? Hur gör man då?--Paracel63 (diskussion) 3 september 2018 kl. 19.02 (CEST)

@Paracel63: Först behöver man bestämma var i raden av alla möjliga parametrar översättaren (eller översättarna?) ska visas och sen hur de ska formateras (normal stil, kursiv stil, fetstil eller med några speciella krumelurer?). Jämför Redaktör som tydligen följs av tecknen "(red.)". Hur vet läsaren man att det som skrivs ut är just översättare och inte författare eller medförfattare? Finns översättare med i den standard referenser som (jag tror att) den här mallen försöker efterlikna. Se exemplet "Anne Franks dagbok" här och notera att de för fallet Bokref stoppar in översättaren (Ella Wilcke) som medförfattare jämte Maja Witting. --Larske (diskussion) 3 september 2018 kl. 19.39 (CEST)

--Larske (diskussion) 3 september 2018 kl. 19.39 (CEST)

 Gillar Tack! @Anhn: har säkert också åsikter. Jag återkommer med min idéer.--Paracel63 (diskussion) 3 september 2018 kl. 20.38 (CEST)

Jag har stört mig på att Libris placerar översättaren som medförfattare, vilket jag sedan löst genom att i bokref skriva "övriga=Översättning: Tina Translator" (se t.ex. Simon Singh). Det jag egentligen önskar är 2 saker: 1. att Libris placerar översättaren under en (nu icke existerande) parameter "översättare=Tina Translator", och att den 2. sedan exporteras till en (nu icke existerande) version av Bokref som på något lämpligt sätt skriver ut översättaren i ref-texten. Anhn (diskussion) 3 september 2018 kl. 21.01 (CEST)

Jag har noterat att parametern "Översättare" numera finns i mallen, men får ingen "action" när jag fyller i den. Se t.ex. lista över olika "svenska för nybörjare" i Alwa Woxlin. Något tips? / Anhn (diskussion) 8 maj 2021 kl. 18.42‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

@Anhn, Paracel63: Det är tyvärr inte så enkelt att man bara kan "klämma dit" ett nytt parameternamn i den här mallen. Mallen {{Bokref}} anropar i sin tur mallen {{Cite book}} som inte har en aning vad vi vill att den ska göra med den nya parametern. Och mallen {{Cite book}} anropar i sin tur mallen {{Citation/core}} som inte heller vet var (bland alla zillioner möjliga parametrar som den hanterar) vi vill placera "översättaren" och inte heller hur vi vill att den ska formateras. Ett gediget fall av "min dräng har också en dräng" alltså.

Börja med att specificera exakt var och hur värdet i parametern översättare ska hamna respektive formateras. Det är inte helt enkelt eftersom placeringen och formateringen behöver fungera i alla möjliga fall av förekomst respektive avsaknad av andra parametrar. Ska det exempelvis alltid/aldrig/ibland vara ett kommatecken före/efter översättaren. Experiment med detta utförs lämpligen i testmallar eftersom de ovan nämnda mallarna används i extremt många artiklar och det antagligen behövs ett antal försök med olika testfall innan det blir ett acceptabelt resultat.

--Larske (diskussion) 8 maj 2021 kl. 19.22 (CEST)

Man bör även titta på hur enwp har utvecklat sin Cite book-template med Translator. Vi bör väl välja samma struktur så det blir lättare att kopiera referenser från enwp. Tänk vad skönt det hade varit med globala mallar... --北山 Kitayama (diskussion) 8 maj 2021 kl. 19.37 (CEST)

Tack för förtydligandet, Larske! Ja, den här mallen är ett typexempel på något som hade varit enklare med en global mall. Endera dagen får jag kanske tid att börja gräva i den här soppan. Allt gott. :-)--Paracel63 (diskussion) 8 maj 2021 kl. 21.35 (CEST)

Med en global mall hade det varit ännu fler artiklar att hålla reda på om man vill ändra mallen. Dessutom på olika språk med olika skrivregler. Det är inte säkert att det är enklare. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 8 maj 2021 kl. 22.10 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Jag tackar för info, jag fortsätter tills vidare min tweak med "övriga=Översättning..." och säger som Murphy "om något verkar enkelt har du inte förstått problemet"... Tack alla som har kompetens o energi att tränga in i snåriga mallar mm! /Anhn (diskussion) 8 maj 2021 kl. 22.16 (CEST)

Jag har ögnat igenom denna diskussionssida, och försökt följa historiken både för denna mall, för svwpmallen {{cite book}}, och för motsvarande enwpmall en:Template:Cite book. Det hela lämnar mig rätt frustrerad.

"Översättare" vore inte en ny parameter. Den fanns såvitt jag kan se från 2006 fram till att den självständiga mallen "standardiserades" till ett anrop av den svenska mallen "cite book" år 2011, då parametern försvann. Den svenska mallen byggde på en äldre version av den engelska mallen, och var (och är) inte uppdaterad med de nya parametrar som senare tillkommit där. Redan år 2011 fanns en version av parametern "trans-title". Att döma av dokumentationshistoriken tillkom parametrar för översättare senast i december 2016. Jag måste dock göra den reservationen att jag har litet svårt att avgöra om jag tittar på rätt historiksidor.

Jag kom hit för att efterfråga parametrar för översättare och originaltitel, samt helst översättningsår. Att döma av denna diskussionssida verkar dock detta lönlöst. Det verkar som om samsynen är att vi skall följa svensk standard, och att svensk standard är detsamma som amerikansk standard, och att amerikansk standard är detsamma som (den EMRÅ eländiga) harvardstandarden, och att ingen vet hur översättare m. m. passar in i harvardstandarden. Alltså händer inget.

Min slutsats är att jag helt enkelt får klara mig utan {{bokref}} för böcker på svenska översatta från annat språk, om jag vill ha rimligt fullständiga källhänvisningar. Jörgen B (diskussion) 3 augusti 2021 kl. 21.43 (CEST)

Submallar

Submallar för referenser är förlegat och bör inte uppmuntras. Jag tog bort detta från dokumentationen till denna mall. Jag ber att få hänvisa till mina tidigare inlägg kring detta (då framför allt redigeringstexterna): [6] [7] [8].

Undersidan Mall:Bokref/dok/submallar bör således "historiemärkas".

--Treetear (diskussion) 19 februari 2022 kl. 12.36 (CET)

Jag saknar fält för Arkiv-URL och Arkiv-datum

Jag har just fixat en död länk i en bokref genom att skriva över död URL med levande Arkiv-URL, men skulle egentligen velat göra som vi gör i Webref, där vi har skilda fält för URL respektive Arkiv-URL. Någon som samtycker, någon som invänder, någon som är beredd att implementera? / undrar ANHN ✎ 17 maj 2024 kl. 09.51 (CEST)

Vad jag kan se fanns den arkivlänken redan via mallen{{Wayback}}. Alternativt kan man använda parametern id för det:

• Fellenius, Eva; Lindberg, Håkan (2004). EU-toppmötet i Göteborg 2001. KAMEDO-rapport 83. Stockholm: Socialstyrelsen. Arkivexemplar hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 24 september 2015). Libris 9665269. ISBN 91-7201-883-6. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10415/2004-123-30_200412330eutoppmotetigoteborg2001.pdf 

78.72.213.23 18 maj 2024 kl. 10.08 (CEST)

Jag instämmer med ANHN. Eftersom det finns en url-parameter borde det finnas arkivurl och arkivdatum. Jag har själv saknat dem flera gånger när jag översatt källmallar och skulle gärna vilja veta om det finns någon orsak till att de inte implementerats. En komplikation är förstås att det också finns en parameter kapitelurl. Wayback kan användas men jag föredrar att Bokref står på egna ben. Det måste också fixas på ett sätt så att InternetArchiveBot inte lägger in både arkivurl och Wayback, som här. Att placera Wayback-mallen i parametern id är en dålig idé även om den råkar släppas igenom. Plumbum208 (diskussion) 21 maj 2024 kl. 13.39 (CEST)

Jag är tveksam. URL-en är inte en nödvändig del av hänvisningen, utan en hjälp till läsaren. Referensen bör i princip vara lika giltig även utan denna, till skillnad från en hemsida. Det primära är trycksaken. Om den finns digitalt eller inte är mest bara vad som är behändigt.

andejons (diskussion) 21 maj 2024 kl. 14.29 (CEST)