Madagaskarduvhök
| Madagaskarduvhök Status i världen: Sårbar[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hökfåglar Accipitriformes |
| Familj | Hökar Accipitridae |
| Släkte | Astur |
| Art | Madagaskarduvhök A. henstii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Astur henstii | |
| Auktor | (Schlegel, 1873) |
Madagaskarduvhök[2] (Astur henstii) är en fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar.[3] Arten är fåtalig och minskar i antal, så pass att den anses vara utrotningshotad, av IUCN placerad i kategorin sårbar.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Madagaskarduvhöken är en stor (52–62 cm) hök. Ovansidan är mörkt gråbrun med ljust ögonbrynsstreck och tätt bandad undersida. Stjärten är lång, liksom de gula benen. Ungfåglar är ljusare bruna ovan och brunaktigt längsstreckade undertill. Den är mycket lik madagaskarsparvhöken, men är både streckad och bandad under hakan så det bildar ett rutigt mönster. Den är också vanligen tvärbandad på undergumpen.[1]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Fågeln förekommer på Madagaskar.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Släktskap
[redigera | redigera wikitext]Madagaskarduvhöken står nära duvhöken (A. gentilis) som enligt DNA-studierna faktisk står närmare kärrhökarna i Circus än typarten för Accipiter, den europeiska sparvhöken (Accipiter ninus).[5][6][7][8][9][10] För att kärrhökarna ska kunna behållas i ett eget släkte delas därför Accipiter delas upp i flera mindre släkten, däribland Astur.[11][3]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Madagaskarduvhöken tros ha en mycket liten population uppskattad till under 1000 vuxna individer. Den tros också minska i antal, på grund av avskogning och störningar från människan. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som sårbar.[1]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Fågelns svenska och vetenskapliga artnamn hedrar Gideon van der Henst, holländsk upptäcktsresande och samlare av specimen på Madagaskar.[12]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Birdlife International 2020 Accipiter henstii . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 februari 2021.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi : 10.14344/IOC.ML.14.2.
- ^ Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
- ^ Kocum, A. (2006), “Phylogenie der Accipitriformes (Greifvögel) anhand verschiedener nuklearer und mitochondrialer DNA-Sequenzen”, Dissertation, Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald.
- ^ Griffiths, C.S., G.F. Barrowclough, J.G. Groth and L.A. Mertz (2007), Phylogeny, diversity, and classification of the Accipitridae based on DNA sequences of the RAG-1 exon, J. Avian Biol. 38, 587-602.
- ^ Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315.
- ^ Breman, F.C., K. Jordaens, G. Sonet, Z.T. Nagy, J. Van Houdt och M. Louette (2013). DNA barcoding and evolutionary relationships in Accipiter Brisson, 1760 (Aves, Falconiformes: Accipitridae) with a focus on African and Eurasian representatives, J. Ornithol. 154, 265-287.
- ^ Lerner HRL & DP Mindell. 2005. Phylogeny of eagles, Old World vultures and other Accipitridae based on nuclear and mitochondrial DNA. Molecular Phylogenetics and Evolution 37: 327–346.
- ^ Mindell DP, JFuchs, and JA Johnson. 2018. Phylogeny, taxonomy, and geographic diversity of diurnal raptors: Falconiformes, Accipitriformes, and Cathartiformes. S. 3–32 i JH Sarasola, JM Grande, and JJ Negro (editors), Birds of prey: biology and conservation in the XXI century. Springer.
- ^ Catanach TA, MR Halley & S Pirro. 2024. Enigmas no longer: using ultraconserved elements to place several unusual hawk taxa and address the non-monophyly of the genus Accipiter (Accipitriformes: Accipitridae), Biological Journal of the Linnean Society
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Astur henstii.
Wikimedia Commons har media som rör Astur henstii.- Läten på xeno-canto.org
|