Lutein
Lutein är ett näringsämne inom familjen karotenoider; i denna familj tillhör lutein xantofyllerna.[1]
Enligt senare forskning kan lutein skydda mot grå starr och kanske även mot så kallad åldersrelaterad makuladegeneration (AMD).[2] Både lutein och dess nära släkting zeaxantin finns naturligt i ögats gula fläck.[3] Forskning visar även på att dessa båda ämnen skyddar ögats näthinna genom att absorbera skadligt, blått ljus. Lutein fungerar dessutom som en antioxidant och skyddar celler mot fria radikaler.[1]
Även om krasseväxters gula blommor är ätbara och har den högsta halten lutein, så är i praktiken grönkål den bästa källan till både lutein och zeaxantin, med 39 500 μg (39.5 mg) lutein per 100 g. Men samma karotenoider finns även i andra färgstarka grönsaker; spenat, broccoli, majs och ärtor. Även ägg innehåller både lutein och zeaxantin.[3] En äggula innehåller runt 200 μg (0.2 mg) lutein. En studie ledd av forskaren Elizabeth J. Johnson vid Tufts University visar att lutein från ägg är lättare att ta upp för kroppen än luteiner från grönsaker.[4] Lutein tas bäst upp tillsammans med fett. Rekommenderat dagligt intag (RDI) är mellan 6 mg och 30 mg.[5]
Lutein används även som färgämne i livsmedel och har då E-nummer E 161b. Den ger en gul kulör. Lutein är det vanligaste färgämnet i naturen och utvinns till livsmedelsindustrin ur tagetes och lusern. Används i till exempel godis och glass.[6]
Lutein kommer av latin luteus = gul.
Luteinkällor
[redigera | redigera wikitext]Mikrogram per 100 gram livsmedel:
| Livsmedel | Innehåll (μg per 100 g) |
|---|---|
| Krasseväxter, gula blommor | 45 000 [7] |
| Grönkål, rå | 39 550 [8] |
| Grönkål, kokad | 15 798 [8] |
| Krasseväxter, de gröna bladen | 13 600 [7] |
| Spenat, rå | 11 938 [8] |
| Majrovsblad, kokade | 8 440 [8] |
| Spenat, kokad | 7 043 [8] |
| Romansallat | 2 635 [8] |
| Broccoli, kokad | 2 226 [8] |
| Squash (zucchini) | 2 125 |
| Majs, kokad | 1 800 [8] |
| Ärtor, gröna, på burk | 1 350 |
| Brysselkål, kokad | 1 290 [8] |
| Majs, gul, på burk | 884 [8] |
| Gröna bönor, kokade | 700 [8] |
| Havtorn | 659 [9] |
| Morot, rå | 358 [8] |
| Isbergssallat | 352 [8] |
| Svarta vinbär | 337 [9] |
| Blåbär | 328 [9] |
| Vitkål | 310 |
| Tangeriner (typ av småcitrus), råa | 243 [8] |
| Selleri, rå | 232 [8] |
| Apelsiner | 187 [8] |
| Tomater, röda, kokade | 150 |
| Tomater, röda, råa | 130 |
| Papaya | 75 [8] |
| Tomatjuice, på burk | 60 [8] |
| Persikor | 57 [8] |
| Cantaloupemelon | 40 [8] |
| Apelsinjuice, färsk | 36 [8] |
| Persikor, på burk | 33 |
| Vattenmelon | 17 |
| Grapefrukt, röd | 13 [8] |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Lutein C40H56O2 - PubChem” (på engelska). National Center for Biotechnology Information, U.S. National Library of Medicine. https://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/compound/Lutein#section=Top. Läst 30 augusti 2016.
- ^ Sjukdomar som angriper gula fläcken
- ^ [a b] ”Lutein & Zeaxanthin”. American Optometric Association. http://www.aoa.org/patients-and-public/caring-for-your-vision/diet-and-nutrition/lutein?sso=y. Läst 30 augusti 2016.
- ^ ”Eggs are a high in lutein, a carotenoid important for eye and skin health” (på engelska). News-Medical.net. 26 augusti 2004. http://www.news-medical.net/news/2004/08/26/4355.aspx. Läst 30 augusti 2016.
- ^ Torrey, George:. ”Lutein May Decrease Your Risk of Macular Degeneration” (på engelska). American Macular Degeneration Foundation. https://www.macular.org/lutein. Läst 30 augusti 2016.
- ^ ”E 161b - Lutein (färgämne)”. Äkta vara Sverige / Äktavara.org. 2 juni 2015. Arkiverad från originalet den 18 september 2016. https://web.archive.org/web/20160918153046/http://aktavara.org/Guide.aspx?r_id=27673. Läst 30 augusti 2016.
- ^ [a b] P.Y. Niizu Delia B. Rodriguez‐Amaya (2005). ”Flowers and Leaves of Tropaeolum majus L. as Rich Sources of Lutein” (pdf). Journal of Food Science 11/2005. Institute of Food Technologists. sid. 605-609. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1365-2621.2005.tb08336.x. Läst 10 april 2020.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v] The Age-Related Eye Disease Study and The Rotterdam Study
- ^ [a b c] Veronica Öhrvik, Irene Mattisson, Anders Staffas och Hanna Sara Strandler (2011). ”Bär-analys av näringsämnen” (pdf). Livsmedelsverkets rapportserie nr 12/2011. Livsmedelsverket. sid. 16. Arkiverad från originalet den 19 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150319124930/http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2011/2011_livsmedelsverket_12_vitaminer_bar.pdf. Läst 30 augusti 2016.