Hoppa till innehållet

Louisa May Alcott

Från Wikipedia
Louisa May Alcott
FöddLouisa May Alcott
29 november 1832[1][2][3]
Germantown (idag en del av Philadelphia), Pennsylvania, USA
Död6 mars 1888[1][2][3] (55 år)
Boston, Massachusetts, USA
BegravdSleepy Hollow Cemetery[4]
Andra namnA. M. Barnard, Flora Fairfield[5], Flora Fairchild[6] och Tribulation Periwinkle[7]
Medborgare iUSA[8][9]
Utbildad vidhemundervisad av fadern[10]
SysselsättningFörfattare[5][11][12], barnboksförfattare, lärare[5], hushållsarbetare[5], sjuksköterska[13], poet, rösträttsaktivist[14]
Noterbara verkUnga kvinnor
Gift medogift[15]
Barnbarnlös[15]
FöräldrarAmos Bronson Alcott[16]
Abby May[16]
Utmärkelser
National Women's Hall of Fame (1996)[17]
Namnteckning
Webbplatslouisamayalcott.org/
Redigera Wikidata
Louisa May Alcott.

Louisa May Alcott, född 29 november 1832 i Germantown nära Philadelphia i Pennsylvania, död 6 mars 1888 i Boston i Massachusetts, var en amerikansk författare av ungdomsböcker. Hon är mest känd för romanen Unga kvinnor (Little Women) från 1868.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Alcott var dotter till filosofen och pedagogen Amos Bronson Alcott (1799–1888), som tillhörde den krets av kulturpersonligheter som inbegrep namn som Henry David Thoreau, Ralph Waldo Emerson och Nathaniel Hawthorne. Eftersom fadern ägnade sig åt frågor som uppfostran, moral och naturnära, vegetarisk livsstil[18], kom Louisa Alcott att växa upp ytterst enkelt och med begränsad frihet. Familjen tog också tidigt ställning mot de svartas slaveri i USA.

Redan 1851 började Alcott skriva under pseudonym i olika tidskrifter. Tidningsnovellerna var i den populära skräckromantiska stilen och blev mycket publicerade. År 1855 utgavs för första gången en bok under eget namn, "Blomfabler" (Flower Fables); boken tillägnades författaren Ralph Waldo Emersons dotter. Samma år kom boken Fairy Tales.

När det amerikanska inbördeskriget började 1861 avstannade all verksamhet för kvinnans rättigheter i USA. Många kvinnor som tidigare kämpat för likställdhet engagerade sig nu istället för krigsfrågor och Alcott var en av dem. Hon reste till Washington, D.C. som sjuksköterska "ifall man har någon användning av mig", som hon uttryckte det. Efter en kortare tid insjuknade hon emellertid i kvicksilverförgiftning och fick lämna sin tjänst. Resten av sitt liv plågades hon av sviterna av sjukdomen. Under sin tid som sjuksköterska skrev hon Hospital Sketches, som utkom 1863.

Under sitt relativt korta liv hann Alcott med att skriva romaner för alla åldrar, men den bok hon är mest känd för är Unga kvinnor (Little Women) från 1868. Den boken gjorde henne i ett slag berömd över hela västvärlden. Romanen är i stort självbiografisk. De fyra systrarna March hon berättar om är hennes egen syskonskara och flickan Jo är ett självporträtt. Till skillnad från andra böcker vid den här tiden är skildringen av de unga kvinnorna psykologiskt mycket träffsäker. Texten har en frisk och humoristisk stil och bryter mot all sentimentalitet och moraliserande som annars är typisk i amerikansk barnlitteratur.

Andra böcker av Alcott är Våra vänner från ifjol (uppföljaren till Unga kvinnor), Gosskolan i Plumfield, De forna skolgossarna i Plumfield, En krona bland flickor (1875), En ädel kvinna och Rosa eller de åtta kusinerna, som inleder en hel svit av böcker om Rosa. Hon skrev även ett antal novellsamlingar och teaterpjäser.

Louisa May Alcott avled den 6 mars 1888 i sviterna av kvicksilverförgiftning; två dagar tidigare hade hennes far avlidit.

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • An Old-fashioned Girl
    • En gammaldags flicka (översättning S.M. [dvs. Anna Sofia Moll], Fahlstedt, 1870)
    • En krona bland flickor (anonym översättning, Bonnier, 1870)
    • En präktig flicka: berättelse för flickor (översättning Oscar Nachman, B. Wahlström, 1921)
    • En krona bland flickor (översättning Ingrid Rääf, Lindblad, 1955)
  • Little Women (1868)
  • Little women or Meg, Jo, Beth and Amy
    • Våra vänner från i fjor eller Systrarne Marchs senare lefnadsöden: fortsättning och slut på Unga qvinnor (anonym översättning, Bonnier, 1872)
    • Våra vänner från i fjol (översättning Ebba Nordenadler, B. Wahlström, 1929)
    • Våra vänner från ifjol (översättning Ann Bucht, Svensk läraretidnings förlag, 1967) (Barnbiblioteket Saga, 512)
  • Little Men
    • Goss-skolan i Plumfield: berättelse för ungdom (anonym översättning, Bonnier, 1873) Fulltext i faksimil
  • Work: A Story of Experience
    • En ädel qvinna (anonym översättning, Bonnier, 1875)
  • Eight Cousins
    • Rosa eller De åtta kusinerna (översättning B. S. [dvs. Bertha Sandlund], Bonnier, 1876)
    • Åtta kusiner (översättning Oscar Nachman, B. Wahlström, 1926)
    • Rosa och hennes vänner (översättning Eric Leijonancker, Harrier, 1955)
    • Åtta kusiner (översättning Ella Wilcke, Natur och kultur, 1955)
  • Rose in Bloom (1876)
  • Jack and Jill
    • Skolungdom: en berättelse för gossar och flickor (översättning B. S. [Bertha Sandlund], Bonnier, 1881)
  • Moods
    • Sylvia: en ung qvinnas historia (översättning B. S. [Bertha Sandlund], Bonnier, 1882)
  • Spinning-wheel Stories
    • Berättelser vid spinnrocken (översättning R.S. [sic] [dvs. Bertha Sandlund], Bonnier, 1885)
  • Under the Lilacs
  • Lulu's library
    • Innan småttingarne somna: sagor (anonym översättning, Bonnier, 1886)
  • Jo's boys and how ther turned out
    • De forna skolgossarne i Plumfield (anonym översättning, Bonnier, 1887)
  • Camp and fireside stories
    • Vid skymningsbrasan: berättelser (anonym översättning?, Bonnier, 1890)

Okända originaltitlar

[redigera | redigera wikitext]
  • Tant Hannas gossar samt ytterligare ett dussin smärre berättelser hopsamlade ur papperskorgen (anonym översättning, Bonnier, 1874)
  • Silfverkannor och annat smått och godt: noveller (översättning Mathilda Langlet, Beijer,1876)
  • Något för våra flickor: berättelser (översättning B. S. [Bertha Sandlund], Bonnier, 1878)
  • Något för våra flickor: berättelser. Andra samlingen (av Louisa Alcott m.fl.) (anonym översättning?, Bonnier, 1880)
  • Då jag var liten: berättelse (anonym översättning?, Bonnier, 1891)

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Louisa-May-Alcotttopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w60k27sn, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Find a Grave, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d] Louisa May Alcott, John Matteson (red.), The Annotated Little Women, W. W. Norton & Company, 2016, s. 635, ISBN 978-0-393-07219-8.[källa från Wikidata]
  6. ^ Louisa May Alcott, John Matteson (red.), The Annotated Little Women, W. W. Norton & Company, 2016, s. 451, ISBN 978-0-393-07219-8.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, news.northeastern.edu , läst: 21 november 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, Internet Archive .[källa från Wikidata]
  9. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 28 januari 2009, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  10. ^ ”Alcott, Louisa May” (på engelska). The Biographical Dictionary of America 1: sid. 68-69. 1906. Wikidata Q115607107. 
  11. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ American Women Writers : A Critical Reference Guide from Colonial Times to the Present, 1979.[källa från Wikidata]
  13. ^ Louisa May Alcott, John Matteson (red.), The Annotated Little Women, W. W. Norton & Company, 2016, s. 637, ISBN 978-0-393-07219-8.[källa från Wikidata]
  14. ^ Louisa May Alcott, John Matteson (red.), The Annotated Little Women, W. W. Norton & Company, 2016, s. 642, ISBN 978-0-393-07219-8.[källa från Wikidata]
  15. ^ [a b] Louisa May Alcott, John Matteson (red.), The Annotated Little Women, W. W. Norton & Company, 2016, s. 631-645, ISBN 978-0-393-07219-8.[källa från Wikidata]
  16. ^ [a b] Alcott, Louisa May, The Biographical Dictionary of America, 1906.[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, www.womenofthehall.org .[källa från Wikidata]
  18. ^ Literary Traveler

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Louisa_May_Alcott&oldid=54243762”