Hoppa till innehållet

Lista över Finlands socknar

Från Wikipedia
 Den här artikeln eller avsnittet anses inte leva upp till Wikipedias artikelstandard och behöver kvalitetskontrolleras. (2025-02)
Motivering: massor med fel i referenser
Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan.

Denna Lista över Finlands socknar bygger på motsvarande finska lista, men har kompletterats med en del uppgifter på svenska. Socknarna är indelade enligt nuvarande landskapsindelning. Socknarna i det avträdda Karelen är i söder Karelska näset och i norr Ladoga Karelen. De avträdda områdena Hogland, Säkkijärvi, Vahviala och Jäskis har också hänförts till Karelska näset. De som historiskt hade hänförts till Karelen men endast delvis avträddes Parikkala och Uguniemi har hänförts till det nuvarande landskapet Södra Karelen. Socknen Pälkjärvi hörde historiskt till Norra Karelen men hänförs här till Ladoga Karelen.

I listan ingår endast socknarna inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. De ortodoxa socknarma i det helt ortodoxa Kexholms län ingår inte i listan.

Delningen av socknarnas uppgifter i kommuner och kyrka 1865 innebar en ändring i strukturerna. Fram till 1865 vara alla församlingar i listan inte självständiga utan kunde lyda under en moderförsamling som en kapellförsamling eller exempelvis bruksförsamling. Också efter 1865 kunde någon församling ha en moderförsamling. Statusen anges i listan. Efter kommunernas införande 1865 kom de flesta kapellförsamlingar att bilda självständiga församlingar. Övergångstiden kunde vara lång eftersom den dåvarande kyrkoherdens lön inte fick sjunka. Därför kunde kapellförsamlingarna bli självständiga församlingar först när det blev ett byte av kyrkoherde.

De lutherska självständiga eller kapellförsamlingarna som fanns före år 1550 finns i listan Finlands medeltida församlingar.

I listan används de namn som användes på svenska. Därför kan listan också innehålla namn som numera anses vara utdöda.

Tabell

[redigera | redigera wikitext]
Församling Landskap Grundad[a] Kapell (K), bönehus (B) eller predikostuga (P) Moderförsamling Anmärkningar[b]
Brändö Åland 1866 Omnämnd 1540-talet (K)[1] Kumlinge
Eckerö Åland 1879 Omnämnd 1427 (K)[2] Hammarland
Finström Åland Omnämnd 1322 [3]
Föglö Åland senast 1400-talet. Omnämns första gången 1540.[4]
Geta Åland 1906 Omnämnd 1480-talet (K)[5] Finström
Hammarland Åland Omnämnd 1406 [6]
Jomala Åland Omnämnd 1356
Kumlinge Åland Omnämnd 1478 [7] 1400--talets början (K) [8] Sund
Kökar Åland 1908 Omnämnd 1544 (K)[9] Föglö
Lemland Åland 1200-talet.[10] Antas vara den äldsta församlingen på Åland
Lumparland Åland 1961[11] 1500-talet.(K)[10] Lemland De sju byarna i Lumparland fanns redan på 1540-talet.[12]
Saltvik Åland Omnämnd 1322[13]
Sottunga Åland 1914 Omnämnd 1544 (K)[14] Föglö Omnämnd första gången 1400-talet.
Sund Åland Omnämnd 1352 [15]
Vårdö Åland 1866 senast 1544 (K)[16] Sund Första omnämnandet om Vårdö i handlingar år 1367.[17]
Joutseno Södra Karelen 1639 1500-talet. (K) Lappee Den självständiga församlingen bildades av delar av Lappee, Taipalsaari, Ruokolax och Jäskis socknar.
Lappee Södra Karelen 1300-talet Första omnämnadet 1416.[18] Det fanns ett bönehus i Kauskila by från medeltiden fram till omkring 1600.[19] Staden Villmanstrand grundades 1649 och ingick i församlingen fram till år 1913 och Lauritsala köping grundades 1932 och ingick i församlingen till 1951.
Klemis Södra Karelen 1807 1688 (K) Lappee
Luumäki Södra Karelen 1642[20] Lappee
Parikkala Södra Karelen senast 1632 En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova 1617. Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt landskap utan lutherska socknar. Först bildades Kronoborg på området för de ortodoxa Sammatlampi och Tyrjä kapell. Först med namnet Joukio.[21]
Rautjärvi Södra Karelen 1859 1693 (c.) (K) Ruokolax
Ruokolax Södra Karelen 1572 Jäskis
Savitaipale Södra Karelen 1639 1590 (n.) (K) Taipalsaari
Taipalsaari Södra Karelen 1571 ? (K) Lappee
Uukuniemi tidigare på svenska Uguniemi Södra Karelen senast 1632 En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617 Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt landskap utan lutherska socknar. Uguniemi anges 1589 som kapell under Kronoborgs ortodoxa församling.
Alahärmä Södra Österbotten 1859 1676 (P), 1786 (K) Lappo
Alajärvi Södra Österbotten 1859, kunde förverkligas 1877 1751 (K) Lappajärvi
Alavo Södra Österbotten 1859, kunde förverkligas 1875 1673 (P), 1701 (K) Kuortane Hörde till Ilmola 1673–1798 och Kuortane 1798–1835. Blev moderförsamling för Kuortane 1835, Kuortane och Alavo bildade egna församlingar 1875.[22]
Evijärvi Södra Österbotten 1865 1760 (K) Lappajärvi
Ilmola Södra Österbotten 1532 1516 (K) Storkyro
Storå Södra Österbotten 1855 1710 (B), 1732 (K) Lappfjärd
Jalasjärvi Södra Österbotten 1858, kunde förverkligas 1882 1689 (B), 1730 (K) Ilmola
Jurva Södra Österbotten 1859, kunde förverkligas 1863 Omnämnd 1734 (B), 1773 (K) Laihela Sarvijoki som hörde till Jurva blev bönehusgäll från år 1837.
Bötom Södra Österbotten 1862 1811 (B), 1835 (K) Lappfjärd
Kauhajoki Södra Österbotten 1858[23], kunde förverkligas 1892 1624 (B), 1627 (K) Ilmola En kapellstuga byggdes 1584.
Kauhava Södra Österbotten 1859, kunde förverkligas 1870 senast 1643 (K) Lappo
Kortesjärvi Södra Österbotten 1865, kunde förverkligas 1877 1789 (B), 1834 (K) Lappajärvi
Kuortane Södra Österbotten 1798[24] 1645 (K) Lappo Kapell under Alavo 1835–1859, blev på nytt moderförsamling 1859, Kuortane och Alavo bildar egna församlingar 1875.[22]
Kurikka Södra Österbotten 1867, kunde förverkligas 1886 1701 (K) Ilmola Fick egen kyrka 1672.
Lappajärvi Södra Österbotten 1786, kunde förverkligas 1816 1637 (K) Pedersöre
Lappo Södra Österbotten 1581[25] ? (K) Storkyro
Lehtimäki Södra Österbotten 1904 1799 (P), 1859 (K) Alajärvi Hörde till Lappajärvi 1799–1859 och till Alajärvi 1859–1895.
Nurmo Södra Österbotten 1879 1765 (B), 1816 (K) Lappo
Peräseinäjoki Södra Österbotten 1882 1798 (K) Ilmola Fick egen kyrkoherde på1890-talet[26].
Seinäjoki landskommun Södra Österbotten 1895 1863 (K) Ilmola Blev till en början en del av Nurmo bönehusgäll, som hörde till Ilmola. Även känd med namnet Nedre Seinäjoki. År 1931 grundades Seinäjoki köping som hörde till församlingen. Seinäjoki förekommer på svenska också med namnet Östermyra
Soini Södra Österbotten 1895[27] 1784 (B), 1859 (K) Alajärvi Hörde till Lappajärvi åren 1784–1859 och till Alajärvi 1859–1895.
Östermark Södra Österbotten 1795 1638 (B), 1694 (K) Närpes
Töysä Södra Österbotten 1896, kunde förverkligas 1926[28] 1798 (P) Alavo
Vindala Södra Österbotten 1867[29] 1806 (B), 1821 (K) Lappajärvi
Ylihärmä Södra Österbotten 1859 1786 (P), 1816 (K) Lappo
Ylistaro Södra Österbotten 1859 1658 (K) Storkyro
Etseri Södra Österbotten 1859, kunde förverkligas 1893 1657 (K) Ruovesi
Haukivuori Södra Savolax 1873 1737 (B), 1782 (K) Pieksämäki
Heinävesi Södra Savolax 1852, kunde förverkligas 1856 1744 (B), 1810 (K) Randasalmi
Hirvensalmi Södra Savolax 1851, kunde förverkligas 1868 1653 (K) S:t Michel
Jorois Södra Savolax 1631 Jockas Bildades av delar av Jockas, Pieksämäki och Säminge församlingar.
Jockas Södra Savolax 1460 (omkring) 1442 (omkring) (K) S:t Michel Först med namnet Jukainen (se också Remojärvi kapell).
Kangasniemi Södra Savolax 1650 (omkring) ? (K) Pieksämäki
Kerimäki Södra Savolax 1640 (omkring)[30] 1630 (omkring) (K) Säminge
S:t Michel Södra Savolax Omnämnd 1329 Först med namnet Stor Savolax eller Savilax och sedan S:t Michel 1600-talet. 1838 grundades S:t Michels stad. som hörde till församlingen fram till år 1908 ,
Mäntyharju Södra Savolax 1595 ? (K) Itis Församlingen var länge delad på flera förvaltningssocknar.
Pieksämäki Södra Savolax 1573 S:t Michel Bildades av delar av S:t Michels och Jockas församlingar. 1930 grundades Pieksämäki köping med namnet Pieksämä fram till 1948. Köpingen hörde till församlingen fram till år 1956 ,
Puumala Södra Savolax Omnämnd 1617 [30] Säminge
Randasalmi Södra Savolax 1578[30] 1554 (K) Säminge
Kristina Södra Savolax 1649 S:t Michel Under namnet Kristina till år 1901.
Sulkava Södra Savolax 1630[31][30] ? (K) Säminge Kapellet hade namnet Iitlahti.
Suomenniemi Södra Savolax 1866 1689 (K) Savitaipale
Säminge Södra Savolax 1477-1510 [30] Jockas 1639 grundade Nyslotts stad som hörde till församlingen fram till år 1932 ,
Hyrynsalmi Kajanaland 1786 Paldamo
Kajana Kajanaland 1655 Paldamo Församlingen anslöts som kapell under Paldamo 1786[32] och grundades på nytt 1897[32]. 1651 grundades Kajana stad som hörde till församlingen..
Kuhmo Kajanaland 1856 1753 (K) Sotkamo
Paldamo Kajanaland 1599 Limingo Först med namnet Uleträsk. Församlingen lösgjorde sig från Limingo 1559 men efter att ryssarna härjat i området 1581 gick församlingarna åter samman.
Puolango Kajanaland 1867 1764 (K) Hyrynsalmi Hörde tillsammans med Hyrynsalmi till Paldamo till år 1786 ,
Ristijärvi Kajanaland 1896, kunde förverkligas 1923 1804 (K) Hyrynsalmi
Sotkamo Kajanaland 1647 1630 (P) Paldamo
Suomussalmi Kajanaland 1856 1764 (K) Hyrynsalmi Hörde tillsammans med Hyrynsalmi till Paldamo till år 1786 ,
Säräisniemi Kajanaland 1864 1779 (K) Paldamo
Hattula Egentliga Tavastland Omnämnd 1324 Lehijärvi kapell eller Lemijärvi del av Hattula 1405–1603.
Hauho Egentliga Tavastland Omnämnd 1329
Hausjärvi Egentliga Tavastland 1855 1611 (K) Janakkala
Humppila Egentliga Tavastland 1893 1688 (K) Tammela Bertby (senare Ypäjä, grundat. 1500-talet), Jockis (grundat 1631) och Humppila hade gemensam kaplan fram till år 1871 ,
Tavastehus Egentliga Tavastland 1639 c. 1250 (K) Vånå Tavastehus stad grundades 1639 och bildade gemensam församling fram till år 1953. Tavastehus landskommun hade delats mellan staden Rengo och Vånå redan 1948.
Janakkala Egentliga Tavastland Omnämnd 1341 Församlingen bildades troligen omkring år 1300.
Jockis Egentliga Tavastland 1892 1631 (K) Tammela
Kalvola Egentliga Tavastland 1661 Omnämnd 1494 (K) Hattula
Lampis numera på svenska Lammi Egentliga Tavastland 1435
Loppis Egentliga Tavastland 1632 Omnämnd 1530 (K) Janakkala Under 1558–63 del av Vichtis.
Rengo Egentliga Tavastland 1879, kunde förverkligas 1900 1200-talet.(K) Vånå
Tammela Egentliga Tavastland senast 1512 Under medeltiden fanns förvaltningssocknen Loimo eller Porras. Den var troligen också en kyrksocken.
Tulois Egentliga Tavastland 1882 Omnämnd 1400-talet (K) Hauho
Tyrvändö Egentliga Tavastland 1906, kunde förverkligas 1930 senast 1429 (K) Hattula Eventuellt egen församling innan Helga korsets kyrka i Hattula stod klar.
Vånå Egentliga Tavastland Omnämnd 1329 Egen stenkyrka redan i mitten av 1200-talet
Ypäjä Egentliga Tavastland 1892[33], kunde förverkligas 1902 1500-talet.(K)[34] Tammela Först med namnet Bertby (finska: Perttula) [35]. Kapellen Perttilä, Jockis (per. 1631) och Humppila (per. 1688) hade gemensamma kaplan fram till år 1871 [36].
S:t Andree Karelska näset 1724 Jäskis Bildades efter Freden i Nystad av de delar av Jäskis som blev på ryska sidan
Heinjoki Karelska näset 1868 senast 1728 (K) Mola tidigare också Mohla på svenska
Hiitola Karelska näset senast 1616 En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617 Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt landskap utan lutherska socknar. År 1897 överflyttades Ilmee kapell från Hiitola till Rautjärvi.
S:t Johannes Karelska näset 1859 Omnämnd 1640 (K) Viborg Först känd under namnet Kaki kapell.
Jäskis Karelska näset 1300-talet. 1323.
Kaukola Karelska näset 1869, kunde förverkligas 1896 1600--talets början (B), 1704 (K) Räisälä En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617 Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt landskap utan lutherska socknar. Första kända omnämnandet 1642.
Kirvus Karelska näset 1858 1611 (K) Jäskis
Kivinebb Karelska näset 1352 Mola tidigare också Mohla på svenska Först med namnet Hanttula. Nämnd första gången i dokument med namnet Kivinebb år 1445.
Björkö Karelska näset 1575 Omnämnd 1548 (K) Viborg Hamnen nämnd 1268 som Berjozovskoje. Köpingen Björkö grundades 1927 och ingick i församlingen.
Kuolemajärvi Karelska näset 1863 1619 (K) Nykyrka Först med namnet Hatialahti.
Kexholm Karelska näset 1611 En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617 Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt landskap utan lutherska socknar. Befästningen Korela Nämnd redan 1143.
Metsäpirtti Karelska näset 1894 1690-talet.(B) Sakkola En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617. Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt län med ortodoxa socknar.
Mola tidigare också Mohla på svenska Karelska näset I början av 1300-talet Den äldsta av församlingarna öster om Viborg. Först Äyräpää.
Pyhäjärvi Karelska näset 1632 Sakkola En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617 Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt landskap utan lutherska socknar. Ingick i Kexholm till 1710–1735.

Rautu

Karelska näset senast 1625 En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617. Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt län med ortodoxa socknar.
Räisälä Karelska näset senast 1635 [37] Kexholm En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617. Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt län med ortodoxa socknar.
Sakkola Karelska näset 1616 En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617 Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt landskap utan lutherska socknar. Känt som Sakkula redan på 1200-talet.
Seitskär Karelska näset 1896 c. 1750 (B) Björkö
Hogland Karelska näset 1838 Kymmene Var ursprungligen en del av Veckelax. Från 1721 en del av Kaki kapell som hörde till Viborg. Anslöts 1817 till Kymmene.
Säkkijärvi Karelska näset 1572[38] Omnämnd 1541 (K) Viborg
Nykyrka Karelska näset 1445 ? (K) Mola tidigare också Mohla på svenska
Valkjärvi Karelska näset 1738 senast 1648 (K) Mola tidigare också Mohla på svenska
Viborg Karelska näset 1293 Första kända omnämnandet 1347[39]. År 1403 grundades Viborgs stad som hörde till församlingen.
Halso Mellersta Österbotten 1906 1826 (B), 1856 (K)[40] Vetil Hörde till Karleby åren 1826–1860 och till Vetil åren 1860–1906.
Kannus Mellersta Österbotten 1859, kunde förverkligas 1886 1692 (K) Lochteå
Kaustby Mellersta Österbotten 1866 1776 (K) Karleby
Karleby Mellersta Österbotten Omnämnd 1541 1467 (K) Pedersöre Staden Gamlakarleby grundades år 1620 och ingick i församlingen fram till år 1918 ,
Kelviå Mellersta Österbotten 1639 ? (K) Karleby
Lestijärvi Mellersta Österbotten 1906 Under medeltiden (B), 1859 (K)[41] Toholampi Hörde till Lochteå fram till år 1859 och till Toholampi 1859–1906. Fick egen präst 1787.
Lochteå Mellersta Österbotten 1575 1467 (K) Karleby
Perho Mellersta Österbotten 1879, kunde förverkligas 1884 1780 (P), 1865 (K)[42] Vetil Hörde till Karleby 1780–1865 och Vetil 1865–1879.
Toholampi Mellersta Österbotten 1859, kunde förverkligas 1882 1665 (P), 1775 (K) Lochteå
Ullava Mellersta Österbotten 1904, kunde förverkligas 1912 1783 (P) Kelviå
Vetil Mellersta Österbotten 1860 1639 (K) Karleby Först med namnet Övervetil.
Hankasalmi Mellersta Finland 1860, kunde 1875 1799 (B), 1802 (K) Rautalampi
Joutsa Mellersta Finland 1860 1784 (K) Gustav Adolfs
Jyväskylä Mellersta Finland 1856 1660 (B), 1693 (K) Laukas 1837 grundades Jyväskylä stad. Staden hörde till församlingen fram till år 1875 ,
Jämsä Mellersta Finland 1497 1442 (K) Sysmä
Karstula Mellersta Finland 1858 1775 (K) Saarijärvi
Keuru Mellersta Finland 1630 ? (P), 1628 (K) Ruovesi
Kivijärvi Mellersta Finland 1858, kunde förverkligas 1864 1625 (B), 1750 (K) Viitasaari
Korpilax Mellersta Finland 1861, kunde förverkligas 1872 1691 (K) Jämsä
Kuhmois Mellersta Finland 1639 1540 (K) Padasjoki Församlingen blev kapell under Padasjoki 1741 och grundades på nytt 1860.
Kuorevesi Mellersta Finland 1873, kunde förverkligas 1881 1640 (K) Längelmäki
Laukas Mellersta Finland 1593 Rautalampi
Leivonmäki Mellersta Finland 1878, kunde förverkligas 1880 1772 (B), 1850 (K) Joutsa Hörde till Sysmä 1772–1784, Gustav Adolfs 1784–1860 och Joutsa 1860–1878.
Luhanga Mellersta Finland 1864 1766 (K) Sysmä
Längelmäki Mellersta Finland 1640 1593 (K) Orivesi
Muldia Mellersta Finland 1872, kunde förverkligas 1886 1795 (B), 1831 (K) Keuru
Petäjävesi Mellersta Finland 1867 1728 (B), 1779 (K) Jyväskylä Hörde till Jämsä 1728–1856 och Jyväskylä landskommun 1856–1867.
Pihlajavesi Mellersta Finland 1895 1780 (B), 1831 (K) Keuru
Pihtipudas Mellersta Finland 1863, kunde förverkligas 1879 1780 (B), 1833 (K) Viitasaari
Pylkönmäki Mellersta Finland 1898, kunde förverkligas 1914 1858 (B) Saarijärvi
Saarijärvi Mellersta Finland 1639 1560-talet.(P), 1628 (K)[43] Rautalampi Också känd som Palvasalmi.
Sumiais Mellersta Finland 1896 1800 (B), 1842 (K) Laukas
Urais Mellersta Finland 1868, kunde förverkligas 1886 1801 (B), 1856 (K) Saarijärvi
Viitasaari Mellersta Finland 1635 1628 (K) Rautalampi
Anjala Kymmenedalen 1863 1692 (B), 1789 (K) Elimä
Elimä Kymmenedalen 1863 1570-talet.(K)[44] Lovisa Hörde till Pyttis c. 1570– 1748 och till Lovisa 1748–1863. Redan på 1400-talet var Elimä en självständig socken med eget ting och länsman. [45]
Itis Kymmenedalen 1539 Hollola 1539 av delar av Hollola, Lapvesi och Veckelax-
Kymmene Kymmenedalen 1642 1440 (K) Pyttis Först med namnet Kymmenegård. Karhula köping grundades 1951 och var en del av församlingen.
Pyttis Kymmenedalen Omnämnd 1380 ? (K)[46] Pernå
Sippola Kymmenedalen 1861 Omnämnd 1693 (P), 1823 (K)[47] Veckelax
Valkeala Kymmenedalen 1640 1614 (K)[48] Itis
Veckelax Kymmenedalen Omnämnd 1336 [49] Staden Fredrikshamn grundades 1653 grundades och ingick i församlingen fram till år 1905 ,
Vederlax Kymmenedalen Omnämnd 1370
Impilax Ladoga Karelen Senast 1638 En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617 Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt landskap utan lutherska socknar. Omnämnd 1589 som ett ortodoxt kapell i Sordavala.
Jakimvaara Ladoga Karelen Senast 1632 En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617. Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt landskap utan lutherska socknar. Köpingen Lahdenpohja grundades 1924 och ingick i församlingen.
Kronoborg Ladoga Karelen Senast 1632 En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617. Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt län med ortodoxa socknar.
Leppälahti Ladoga Karelen 1885 ? (B), 1721 (K) Pälkjärvi En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617 Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt landskap utan lutherska socknar. Anslöts till Ruskeala 1721. Och ingick 1830–1885 i Soanlax kapell.
Pälkjärvi Ladoga Karelen omkring 1632 En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617. Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt län med ortodoxa socknar.
Ruskeala Ladoga Karelen 1721 ? (B) Kides En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617. Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt län med ortodoxa socknar.
Salmis Ladoga Karelen 1639 En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617. Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt län med ortodoxa socknar. Under Stora ofreden förintades den lutherska församlingen. Den återuppstod igen 1885 som ett Impilax bönehusgäll. Detta blev en självständig församling 1922.[50]
Soanlax Ladoga Karelen 1885 1830 (K) Ruskeala En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617. Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt län med ortodoxa socknar.
Sordavala Ladoga Karelen 1632 En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617. Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt landskap utan lutherska socknar. 1632 grundades Sordavala stad som hörde till församlingen fram till år 1916 ,
Nedertorneå Lappland 1477 1345 (K) Luleå Först med namnet Torneå. 1621 grundades Torneå stad som ingick i församlingen fram till år1896. 1812 – 1896 som kapellförsamling.
Enontekis Lappland Början av 1607-08. 1747 Jukkasjärvi Socknen bröts ut ur Övertorneå socken. För socknen användes namnen Torne lappförsamling, Tenontekis församling och Enontekis socken. Den del av församlingen som blev på finländska sidan efter freden i Fredrikshamn år 1809 anslöts som kapell under Muonio 1812 och bildade en egen självständing församling 1916.
Enare Lappland 1881 1648 (K) Utsjoki Hörde till Kemi 1648–1675, Kuusamo 1675–1747 till Kuusamo och Utsjoki 1747–1881
Karungi, Finland Lappland 1783 1745 (K) Nedertorneå Karungi kapellag bildades 1745 under Nedertorneå församling. 1783 blev församlingen självständig med namnet Karl Gustavs församling. Efter Freden i Fredrikshamn bildade den del som blev kvar på finländska sidan år 1812 Karungi kapell. Kapellet löd under Nedertorneå församling Karungi återuppstod som självständig församling 1859.
Kemijärvi Lappland 1776 1639 (K) Kemi 1957 grundades Kemijärvi köping som var en del av församlingen..
Kemi Lappland 1329 Kemi stad 1869 grundades och ingick i församlingen fram till år1902 ,
Kittilä Lappland 1854 1778 (B), 1825 (K) Sodankylä
Kolari Lappland 1894 1812 (P), 1856 (K) Övertorneå Den del av Pajala församling som efter freden i Fredrikshamn 1809 blev på den finska sidan
Muonio Lappland 1812[51] 1788 (K)[52] Övertorneå 
 med namnet Muonionniska.
Rovaniemi Lappland 1785 senast 1632 (K) Kemi Första kända omnämnandet 1453. Rovaniemi köping grundades 1929 (från år 1960 stad) men hörde till församlingen.
Salla Lappland 1857 1826 (K) Kemijärvi Ursprungligen hörde området till Kuusamo. Överfördes till Kemijärvi 1776. Först med namnet Kuolajärvi.
Simo Lappland 1865, kunde förverkligas 1880 1695 (P), 1796 (K) Kemi
Sodankylä Lappland 1747[53] 1688 (K) Kuusamo
Tervola Lappland 1860 1627 (K) Kemi
Turtola Lappland 1894 1812 (K) Övertorneå Ursprungligen den del av Hietaniemi socken som blev på finska sidan efter Freden i Fredrikshamn 1809. Under namnet Pello.
Utsjoki Lappland 1751 1700 (K) Utsjoki kommun Utsjoki utbröts från Enontekis socken den 26 september 1673.
Övertorneå Lappland 1606 1482 (K) Nedertorneå Först med namnet Särkilahti.
Ackas Birkaland 1483 Sääksmäki
Eräjärvi Birkaland 1906 1687 (P), 1785 (K) Orivesi
Harju församling Birkaland 1639 (K) Birkala Gemensam kaplan med Ylöjärvi. Kapellet upphörde år 1841 och största delen av kapellföramlingen anslöts till moderförsamlingen och en mindre del till Ylöjärvi kapell.
Tavastkyro Birkaland 1300-talet.
Ikalis Birkaland 1641 Omnämnd 1540 [54] Tavastkyro Ikalis köping grundades 1858 och ingick i församlingen.
Kangasala Birkaland Omnämnd 1366
Karkku Birkaland 1200-talet. Omnämns första gången 1303.
Kiikka Birkaland 1906, kunde förverkligas 1922 1662 (K) Tyrvis
Kikois Birkaland 1904, kunde förverkligas 1922 1847 (K) Tyrvis
Kuhmalax Birkaland 1901 1640 (K) Kangasala Som kapell under Sahalax 1896–1901.
Kuru Birkaland 1872, kunde förverkligas 1893 1666 (K) Ruovesi
Kylmäkoski Birkaland 1897 1666 (B), 1892 (K) Ackas
Lembois Birkaland senast 1455 Vesilax
Luopiois Birkaland 1880 1693 (K) Hauho
Messuby Birkaland 1636[55] Omnämnd 1540 (K) Birkala Staden Tammerfors grundades 1779. Men hörde till församlingen fram till år1904.
Mouhijärvi Birkaland 1639 1592 (K) Karkku
Orivesi Birkaland Omnämnd 1540 Kangasala
Parkano Birkaland 1860 1800 (P), 1841 (K) Ikalis
Birkala Birkaland 1200-talet.[56][57] Karkku Församlingen grundad senast 1237, de första skriftliga omnämnandena från 1300-talet.
Punkalaitio Birkaland 1639[58] 1541 (K) Vittis Först med namnet Punkalaitio.
Pälkäne Birkaland 1405 Sääksmäki Som kapell under Kangasala c. 1409–1445.
Ruovesi Birkaland 1565 ? (K)[59] Birkala
Sahalax Birkaland 1581 Omnämnd 1559 (K)[60] Pälkäne
Suodenniemi Birkaland 1908 1684 (B), 1853 (K) Mouhijärvi
Suoniemi Birkaland 1908 1693 (K) Karkku
Sääksmäki Birkaland Omnämnd 1335 1923 grundades Valkeakoski köping som hörde till församlingen på 1930-talet.
Teisko Birkaland 1860, kunde förverkligas 1904[61] 1669 (K) Messuby
Tottijärvi Birkaland 1906, kunde förverkligas 1921 1662 (B), 1689 (K)[62] Vesilax
Tyrvis Birkaland 1520 senast 1466 (K) Karkku Vammala köping grundades år 1915 (från år 1965 stad) men hörde till församlingen.
Urdiala Birkaland 1589 1483 (K) Ackas
Vesilax Birkaland Omnämnd 1346 Nämnd[63] Birkala
Viljakkala Birkaland 1906, kunde förverkligas 1921 1641 (P), 1844 (K)[64] Tavastkyro
Virdois Birkaland 1859, kunde förverkligas 1893 1651 (K) Ruovesi
Ylöjärvi Birkaland 1895, kunde förverkligas 1899 1779 (P), 1841 (K)[65] Birkala
Nedervetil Österbotten 1894 1752 (K) Karleby
Bergö Österbotten 1908 senast 1727 (B), 1848 (K) Malax
Storkyro Österbotten I början av 1300-talet Mustasaari Första kyrkan1304. Orisbergs bruksförsamling verkade i Storkyro mellan åren 1828–1869.
Jeppo Österbotten 1906 1859 (B), 1867 (K) Nykarleby
Kvevlax Österbotten 1857 1691 (K) Mustasaari
Korsnäs Österbotten 1861, kunde förverkligas 1891 1604 (K) Närpes
Kronoby Österbotten 1607 ? (K) Karleby Först med namnet Påras kapell.
Laihela Österbotten 1576 1508 (K)[66][67] Storkyro
Lappfjärd Österbotten 1607 1594 (K) Närpes Staden Kristinestad grundades 1649 grundad. Hörde till församlingen som kapell fram till år 1897.
Larsmo Österbotten 1864 1787 (K) Pedersöre
Maxmo Österbotten 1872, kunde förverkligas 1889 1706 (P), 1775 (K) Vörå
Malax Österbotten 1607 1603 (K) Mustasaari
Munsala Österbotten 1857 senast 1734 (K) Nykarleby
Mustasaari Österbotten 1200-talets mitt Nämnd första gången år 1348[68]. 1606 grundades Vasa stad Hörde till församlingen fram till år1867 ,[69].
Närpes Österbotten Omnämnd 1331 Mustasaari 1785 grundades Kaskö stad men hörde till församlingen fram till år1926 ,
Oravais Österbotten 1859, kunde förverkligas 1882 1676 (K) Vörå
Pedersöre Österbotten 1200-talets mitt Första kyrkan byggd i slutet av 1200-talet[70] 1652 Staden Jakobstad grundades 1652 och ingick i församlingen fram till år 1904.
Petalax Österbotten 1902 1807 (P), 1834 (K) Malax Hörde till Korsnäs till år1807 och åren 1807–1834 i Närpes.
Pörtom Österbotten 1859 senast 1696 (K) Närpes
Purmo Österbotten 1867 1771 (K) Pedersöre
Replot Österbotten 1872, kunde förverkligas 1889 1775 (P), 1840 (K) Mustasaari
Sideby Österbotten 1860 1785 (K) Lappfjärd
Solv Österbotten 1860, kunde förverkligas 1875 1626 (P), 1680 (K) Malax
Terjärv Österbotten 1868, kunde förverkligas 1875 1662 (P), 1669 (K) Kronoby
Nykarleby Österbotten 1607[71] Pedersöre Staden Nykarleby grundades 1620 grundad, Hörde till församlingen.
Lillkyro Österbotten 1607 1561 (B), 1593 (K) Storkyro Under namnet Alastaro kapell.
Vörå Österbotten 1500--talets början Mustasaari numera Korsholm på svenska Namnet Vörå omnämnt första gången 1367.
Övermark Österbotten 1871, kunde förverkligas 1891 1741 (B) Närpes
Esse Österbotten 1865, kunde förverkligas 1870 1700 (B), 1732 (K) Pedersöre
Eno Norra Karelen 1857[72] 1600-talet.(B), 1793 (K) Ilomants En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617. Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt län med ortodoxa socknar.
Ilomants Norra Karelen 1653 En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617. Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt län med ortodoxa socknar.
Juga Norra Karelen 1870, kunde förverkligas 1873 1741 (B), 1772 (K) Pielisjärvi En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617. Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt län med ortodoxa socknar.
Kesälax Norra Karelen 1728 1700 (K) Uukuniemi tidigare på svenska Uguniemi En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617 Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt landskap utan lutherska socknar. Uguniemi församling som grundades 1637 och hade sin kyrka i Kesälax fram till 1700 ,
Kiihtelysvaara Norra Karelen 1857 senast 1693 (K) Tohmajärvi En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617. Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt län med ortodoxa socknar.
Kides Norra Karelen 1630 En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617. Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt län med ortodoxa socknar.
Kontiolax Norra Karelen 1857 1737 (B), 1783 (K) Libelits En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617 Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt landskap utan lutherska socknar. Staden Joensuu grundades 1848 och hörde till Kontiolax församling fram till år1918 ,
Kuusjärvi Norra Karelen 1879, kunde förverkligas 1901 1863 (K) Libelits En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617. Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt län med ortodoxa socknar.
Libelits Norra Karelen 1650 1630 (K) Kides En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617. Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt län med ortodoxa socknar.
Nurmes Norra Karelen 1810 1651 (K) Pielisjärvi En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617 Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt landskap utan lutherska socknar. 1876 grundades Nurmes köping som hörde till församlingen..
Pielisjärvi Norra Karelen 1639 En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617 Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt landskap utan lutherska socknar. Staden Brahea hörde till församlingen. 1653–1681.[73]Lieksa köping grundades 1936 och hörde till församlingen.
Polvijärvi Norra Karelen 1879, kunde förverkligas 1901 1824 (B), 1856 (K) Libelits En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617. Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt län med ortodoxa socknar.. Hörde till Kontiolax kapell 1824–1856.
Bräkylä Norra Karelen 1857 1600-talet.(K) Kides En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617. Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt län med ortodoxa socknar.
Tohmajärvi Norra Karelen 1650 (omkring) Kides En del överläts åt Sverige i freden i Stolbova år 1617. Kexholm var ursprungligen ett helt ortodoxt län med ortodoxa socknar.
Alavieska Norra Österbotten 1879 1733 (P), 1782 (K)[53] Kalajoki
Haapajärvi Norra Österbotten 1838 1647 (B), 1698 (K)[53] Kalajoki Först med namnet Haapala.
Haapavesi Norra Österbotten 1863, kunde förverkligas 1874[53] 1647 (B), 1675 (K) Pyhäjoki Först med namnet Haapajärvi.
Karlö Norra Österbotten 1573[53] Salois
Haukipudas Norra Österbotten 1873, kunde förverkligas 1900 1630 (K)[53][74] Kiminge Hörde till Ijo under tiden 1630–1858 och Kiminge 1858–1873.
Himango Norra Österbotten 1898 1794 (B), 1846 (K) Lochteå[75]
Ijo Norra Österbotten 1477 Omnämnd 1374 (K)[53] Pedersöre Omnämns som en skatte- och förvaltningssocken 1445.
Kalajoki Norra Österbotten 1543 1500--talets början (K)[53] Salois
Kempele Norra Österbotten 1899, kunde förverkligas 1918 1688 (K)[53] Limingo
Kestilä Norra Österbotten 1871, kunde förverkligas 1880 1845 (K)[53] Piippola Ursprungligen en del av Siikajoki församling som Pulkkila kapell.
Kiminge Norra Österbotten 1858 1691 (B), 1781 (K)[53] Ijo Under namnet 1765–1858 Nedre Kiminge.
Kuivaniemi Norra Österbotten 1894 1600-talet.(K) Ijo
Kuusamo Norra Österbotten 1675[53] Kemi Först med namnet Kemi Lappi församling.
Kärsämäki Norra Österbotten 1856 1764 (K)[53] Pyhäjoki
Limingo Norra Österbotten senast 1477 [53] Salois
Lumijoki Norra Österbotten 1899, kunde förverkligas 1919 1655 (K) Limingo
Merijärvi Norra Österbotten 1895, kunde förverkligas 1910 1779 (P), 1821 (K)[53] Pyhäjoki
Muhos Norra Österbotten 1766 ? (K)[53] Uleåborg Ursprungligen Salois kapell. Hörde till Limingo åren 1477–1610 och till Uleåborg åren 1610–1766.[53].
Nivala Norra Österbotten 1868 1682 (P), 1802 (K)[53] Haapajärvi Först med namnet Pidisjärvi.
Oulais Norra Österbotten 1870 1682 (K) Pyhäjoki
Uleå Norra Österbotten 1610 1592 (K)[53] Limingo Uleåborgs stad 1605. Hörde till Uleå församling fram till år 1904.
Uleåsalo Norra Österbotten 1904, kunde förverkligas 1911 1665 (B), 1803 (K)[53] Uleå
Paavola Norra Österbotten 1874, kunde förverkligas 1890 1681 (B), 1702 (P), 1811 (K)[53] Siikajoki
Piippola Norra Österbotten 1845 1769 (B), 1776 (P) Siikajoki[76]
Pudasjärvi Norra Österbotten 1639 ? (K)[53] Ijo
Pulkkila Norra Österbotten 1899, kunde förverkligas 1906 1671 (K)[76] Piippola Urprungligen som Salois kapell, Hörde 1689–1845 till Siikajoki och 1845–1899 till Piippola.
Pyhäjoki Norra Österbotten 1573[53] Salois
Pyhäjärvi Norra Österbotten 1861 1647 (K)[53] Kärsämäki Hörde till Pyhäjoki 1647–1856 och Kärsämäki 1856–1861.
Frantsila Norra Österbotten 1873, kunde förverkligas 1890 1671 (K) Siikajoki Hörde till Salois 1671–1789 och Siikajoki 1789–1873. I huvudbyn Siikasavo i Salois fanns en kyrkstuga på 1620-talet.
Rautio Norra Österbotten 1912 1796 (B), 1826 (K) Kalajoki
Reisjärvi Norra Österbotten 1868 1647 (B), 1826 (K)[53] Haapajärvi Hörde till Kalajoki 1647–1838 och Haapajärvi 1838–1868.
Revolax Norra Österbotten 1925, kunde förverkligas 1930 1775 (B), 1845 (K)[53] Siikajoki
Salois Norra Österbotten 1413[77] Staden Brahestad grundades 1649. Staden hörde till socknen mellan 1649–1652 och 1690–1901. Men var en självständig församling 1652–1690. De förenade lands- och stadsförsamlingarna använde namnet Brahestad och Salois ”.
Sievi Norra Österbotten 1862 1645 (K)[53] Siikajoki Använde som själständig först Evijärvi, men tog senare tillbaka sitt tidigare namn.
Siikajoki Norra Österbotten 1689 1590 (K)[53] Salois
Taivalkoski Norra Österbotten 1879 1842 (B), 1858 (K)[53] Pudasjärvi Först med namnet Jokijärvi.
Temmes Norra Österbotten 1899 1766 (B), 1796 (K)[53] Limingo
Tyrnävä Norra Österbotten 1889 1640-talet.(K)[53] Limingo
Utajärvi Norra Österbotten 1886 1761 (K)[53] Muhos
Vihanti Norra Österbotten 1896, kunde förverkligas 1921 1688 (P), 1751 (K)[53] Salois
Överkiminge Norra Österbotten 1909 1765 (K) Kiminge Hörde till Ijo 1765–1858 och Kiminge 1858–1909.
Ylivieska Norra Österbotten 1861, kunde förverkligas 1875 1643 (K)[53] Kalajoki
Idensalmi Norra Savolax 1627 Kuopio Köpingen Idensalmi grundades 1860 och hörde till socknen fram till år 1912. Köpingen fick stadsrättigheter 1891. [78]
Kaavi Norra Savolax 1803, kunde förverkligas 1805 1650 (K) Libelits
Karttula Norra Savolax 1862 1765 (B), 1769 (K) Kuopio
Kiuruvesi Norra Savolax 1862, kunde förverkligas 1884 1763 (K) Idensalmi
Kuopio Norra Savolax 1552 1549 (K) Juva 1775 grundades Kuopio stad och hörde till socknen fram till år 1899 ,
Lapinlax Norra Savolax 1858 1819 (B), 1847 (K) Idensalmi
Leppävirta Norra Savolax 1639 Kuopio Köpingen Varkaus grundades 1929 och hörde till Leppävirta fram till år 1932 ,
Maninga Norra Savolax 1871 1765 (K)[79] Kuopio
Nilsiä Norra Savolax 1816 1738 (B), 1769 (K) Kuopio
Pielavesi Norra Savolax 1811 1692 (K) Idensalmi
Rautalampi Norra Savolax 1561 ? (K) Sysmä
Rautavaara Norra Savolax 1894 1816 (B), 1849 (K) Nurmes
Sonkajärvi Norra Savolax 1897, kunde förverkligas 1921 1854 (B) Idensalmi Först med namnet Rutakko. anhållan om kapellrättigheter avslogs 1862.[80]
Suonenjoki Norra Savolax 1856 1781 (B), 1795 (K) Rautalampi Hörde fram till år 1811 till Pieksämäki.
Tuusniemi Norra Savolax 1855 1781 (K) Kuopio
Vesanto Norra Savolax 1898 1854 (B), 1868 (K) Rautalampi
Artsjö Päijänne-Tavastland 1865 1636 (K) Lappträsk
Asikkala Päijänne-Tavastland 1848 1547 (K) Hollola
Gustav Adolfs Päijänne-Tavastland 1784 1540 (K) Sysmä
Heinola Päijänne-Tavastland 1848 1630 (K) Hollola Staden Heinola grundades 1839. Men Hörde till församlingen fram till år 1917 ,
Hollola Päijänne-Tavastland Omnämnd 1328 en av Tavastlands äldsts församlingar. Köpingen Lahtis grundades 1878 grundades och hörde till församlingen fram till år 1901 ,
Koskis Päijänne-Tavastland Omnämnd 1410 ? (K) Lammi Anslöts 1540 till Lammis som kapell. Blev på nytt självständig 1870.
Kärkölä Päijänne-Tavastland 1867 1711 (K) Sysmä
Nastola Päijänne-Tavastland 1860 1555 (K) Hollola
Orimattila Päijänne-Tavastland 1636 ? (K) Hollola
Padasjoki Päijänne-Tavastland 1465 (omkring) Sysmä[81] Första kända omnämnandet1438.
Sysmä Päijänne-Tavastland Omnämnd 1442 Hollola
Vittisbofjärd Satakunda 1893, kunde förverkligas 1908 1691 (K) Norrmark Hörde till Ulfsby 1691–1861 och Norrmark 1861–1893.
Eura Satakunda senast 1425 Omnämnd första gången 1420.
Euraåminne Satakunda Omnämnd 1346
Harjavalta Satakunda 1868, kunde förverkligas 1878[82] Omnämnd 1392 (B), 1670 (K)[83] Kumo
Hinnerjoki Satakunda 1864 1695 (K) Letala
Honkajoki Satakunda 1891 1804 (B), 1864 (K) Kankaanpää Hörde till Ikalis landskommun 1804–1841 och Kankaanpää 1841–1891.
Honkilahti Satakunda 1904 1657 (B), 1693 (K) Eura
Vittis Även stavat Hwittis, Hvittis Satakunda senast 1414 Omnämnd första gången 1366.
Jämijärvi Satakunda 1899. kunde förverkligas 1908 1852 (B), 1863 (K) Ikalis
Kankaanpää Satakunda 1841 1756 (P), 1759 (K) Ikalis
Karvia Satakunda 1891 1796 (K) Kankaanpää Hörde till Ikalis landskommun 1796–1841 och Kankaanpää 1841–1891[84].
Kauvatsa Satakunda 1892, kunde förverkligas 1918 1646 (B), 1812 (K) Vittis
Kiukais Satakunda 1897 1692 (P), 1725 (K) Eura
Kodisjoki Satakunda aldrig en självständig församling 1782 (P) Letala Egen predikant 1782–1858.
Kumo Satakunda Omnämnd 1324 Troligen den äldsta församlingen i Satakunda.
Kulla Satakunda 1901, kunde förverkligas 1920 1766 (K) Ulfsby
Kjulo Satakunda 1587 1445 (K) Kumo
Lappi Satakunda 1622 1495 (K) Raumo Hörde till Euraåminne 1495–1558 och Raumo 1558–1622.
Lavia Satakunda 1870 1823 (K) Mouhijärvi
Luvia Satakunda 1901, kunde förverkligas 1909 Omnämnd 1558 (K) Euraåminne
Sastmola Satakunda 1639 Omnämnd 1351 (K) Ulfsby
Nakkila eller Nackeby Satakunda 1861 1763 (B), 1764 (K) Ulfsby
Norrmark Satakunda 1861 1736 (P), 1771 (K) Ulfsby
Påmark Satakunda 1899 1802 (P), 1834 (K) Norrmark Hörde till Ulfsby 1802–1861 och Norrmark 1861–1899.
Raumo Satakunda 1300-talet. Raumo stad grundades 1442. Men hörde till Raumo socken.
Siikais Satakunda 1861 1772 (K) Sastmola
Säkylä Satakunda 1639 1392 (K) Eura
Ulfsby Satakunda Omnämnd 1355 [85] Kumo Staden Björneborg grundades1558. Hörde till Ulvsby socken fram till år 1877. Var en självständig församling 1584–1602.
Vambula Satakunda 1891 1590 (K) Vittis
Askola Nyland 1896, kunde förverkligas 1913 1639 (K)[86] Borgå
Bromarv Nyland 1865 1667 (K) Tenala Staden Hangö grundades 1871. Hörde till församlingen fram till år1890 ,
Degerby Nyland 1913 1746 (P), 1863 (K)[87] Ingå
Esbo Nyland 1451 1300-talet.(K) Kyrkslätt[88] Köpingen Grankulla grundades 1920. De finskspråkiga hörde till församlingarna Kanta-Espoo och svenskspråkiga till Esbo svenska till år 1978 ,
Helsinge socken Nyland senast 1395 Omnämnd första gången 1351. Staden Helsingfors grundades 1550. Hörde till Helsinge socken fram till år1865 ,
Ingå Nyland senast 1361 Omnämnd första gången 1335. Fagerviks bruksförsamling verkade i Ingå 1648–1870.
Karis landskommun Nyland Omnämnd 1326 Svartå bruksförsamling verkade på Karis område 1673 - 1900. Köpingen Karis grundades 1930 och hörde till församlingen.
Karislojo Nyland 1614 1531 (K) Karis På området fanns eventuellt en kyrka redan på 1200-talet; känd från 1400-talet, som Karislojo[89].
Kyrkslätt Nyland Omnämnd 1330
Lappträsk Nyland 1575[90] Omnämnd 1414 (K) Pernå
Liljendal Nyland 1914, kunde förverkligas 1917 1734 (B), 1791 (K) Pernå
Lojo Nyland Omnämnd 1323 Köpingen Lojo grundades 1926 och fick stadsrättigheter år 1969. Hörde till församlingen.
Lovisa Nyland 1750 1748 (K) Pernå Staden Lovisa stad grundad 1745; med namnet 1745–1752 Degerby.
Mörskom Nyland 1636[91] ? (K) Pernå
Mäntsälä Nyland 1616 1585 (K) Borgå
Nummis Nyland 1863 Omnämnd 1564 (B), 1640 (K) Lojo
Nurmijärvi Nyland 1605 1558 (K) Helsinge socken
Pernå Nyland 1362 senast 1340 (K) Borgå Forsby bruksförsamling verkade på Pernå området 1691–1826.
Pojo Nyland 1359 Staden Ekenäs grundades 1546. Hörde till församlingen fram till år 1865. Var självständig församling 1603-1695
Borgnäs Nyland 1896 1729 (K) Borgå Först med namnet Kirveskoski.
Borgå Nyland 1200-talets slut Staden Borgå grundades 1380. Hörde till församlingen
Buckila Nyland 1896 1640 (K) Borgå
Pusula Nyland 1862, kunde förverkligas 1887 1637 (K) Lojo Först med namnet Metsäkansa.
Pyhäjärvi Nyland 1861, kunde förverkligas 1869[92] 1654 (K) Vichtis Först under namnet ”Nyhkälä”. Köpingen Högfors grundades 1832 och ingick i församlingen.
Strömfors Nyland 1863 1745 (K) Lovisa Ursprungligen som Pyttis församling och bildades av den del som blev på den svenska sidan efter Freden i Åbo 1743 [93]. Hörde till Pernå 1745–1748 och Lovisa 1748–1863.
Sammatti Nyland 1951 1591 (K) Karislojo Sammanslagen med moderförsamlingen 1859–1871.
Sibbo Nyland 1425 senast 1340 (K) Borgå
Sjundeå Nyland 1460 (omkring)
Snappertuna Nyland 1915[94] 1688 (P), 1809 (K) Karis
Tenala Nyland Omnämnd 1329
Tusby Nyland 1653 1643 (K) Sibbo Mariefors bruksförsamling verkade i Pernå 1799–1869. Köpingen Kervo grundades 1924 och hörde till Tusby församling fram till år 1955,
Vichtis Nyland senast 1507 Omnämnd 1433 (K) Lojo
Alastaro Egentliga Finland 1861 1688 (K) Loimijoki
Angelniemi Egentliga Finland 1916 1659 (K) Halikko
Askais Egentliga Finland 1910 Omnämnd 1592 (K)[95] Lemu
Aura Egentliga Finland 1908, kunde förverkligas 1917 1636 (K)[96] Lundo Först med namnet Brunkala.
Dragsfjärd Egentliga Finland 1903 1694 (K) Kimito
Halikko Egentliga Finland Omnämnd 1313 [97] Uskela Kan ha varit självständig församlinge redan i slutet av 1200-talet.
Hietamäki Egentliga Finland Omnämnd 1366 (K)[98][99] Virmo Kapellet upphörde år 1702. Anslöts till Mietois kapell.
Hitis Egentliga Finland 1861 1674 (K)[100] Kimito
Houtskär Egentliga Finland 1867[101] 1554 (K)[102] Korpo
Iniö Egentliga Finland 1908 Omnämnd 1554 (K)[103] Tövsala
S:t Karins Egentliga Finland senast 1309[104] En av Finlands äldsta församlingar
Kakskerta Egentliga Finland 1904 1764 (B), 1858 (K)[105] S:t Karins
Nykyrko Egentliga Finland 1411[106] Omnämnd första gången 1316. Först med namnet Nykyrko.
Karinais Egentliga Finland 1908, kunde förverkligas 1912 1657 (B), 1901 (K) S:t Mårtens
Karjala Egentliga Finland 1906 1600-talet.(P), 1797 (K) Virmo
Karuna Egentliga Finland 1908 1681 (omkring) (K)[107] Sagu
Kimito Egentliga Finland Omnämnd 1327
Kiikala Egentliga Finland 1639[108] 1590-talet.(P)[109] Uskela Hörde till S:t Bertils kapell c. 1440 - c. 1590.
Kisko Egentliga Finland 1540 (omkring) Omnämnd 1347 (K) Pojo
Korpo Egentliga Finland senast 1434 Omnämnd första gången 1384[102].
Koskis Egentliga Finland 1901, kunde förverkligas 1913[110] 1647 (K)[111] S:t Mårtens Först med namnet Ylistaro.
Gustavs Egentliga Finland 1865Mall:Lähde[112] 1782 (K) Tövsala Har gåt tunder namnen: Vartsala kapell (1554–1782) och Gunnarais bönehusgäll (1670–1782). Först med namnet Kivimaa.
Kustö Egentliga Finland 1914[113] 1653 (K) Pikis Ansluten till moderförsamlingen 1863–1885.
Letala Egentliga Finland 1200-talet. Församligens centrum fanns först i byn Untamala men flyttades till Letala när kyrkan byggdes 1468. Köpingen Loimaa.
Lemu Egentliga Finland senast 1404 Nousis Omnämnd första gången 1380.
Lundo Egentliga Finland Omnämnd 1331
Loimijoki Egentliga Finland 1420-talet. Omnämnd första gången 1439. Köpingen Loimaa eller Loimijoki grundades 1921. Hörde till församlingen fram till år 1931.
Lokalax Egentliga Finland 1905 1409 (K) Vehmaa Var självständig församling 1630–1690.
S:t Marie Egentliga Finland 1160 (omkring) Först med namnet Räntämäki. S:ta Marie kyrka 1300- eller 1400-talet.
S:t Mårtens Egentliga Finland Omnämnd 1409 [114] Uskela[115]
Masku Egentliga Finland Omnämnd 1234
Merimasku Egentliga Finland 1904 ? (K) Nådendal Ursprungligen som Masku kapell, anslöts 1577 till Nådendal .
Metsämaa Egentliga Finland 1914 1777 (K) Loimaa
Mietois Egentliga Finland 1865 1643 (K) Virmo
Muurla Egentliga Finland 1919 1724 (P), 1860 (K)[116] Uskela Hörde till Salo 1724–1832 och Uskela 1832–1919[117].
Virmo Egentliga Finland Omnämnd 1200-talets slut.
Nådendal Egentliga Finland 1443 Nådendal grundades som stad detta år.
Nagu Egentliga Finland Omnämnd 1448 Nagu kyrka S:t Olovs kyrka fanns redan på 1300-talet. Själö hospitalsförsamling verkade i Nagu 1627–1841.
Nousis Egentliga Finland Omnämnd 1232 En av Finlands äldsta församlingar
Oripää Egentliga Finland 1901 ? (P), 1778 (K) Pöytis
Patis Egentliga Finland 1901, kunde förverkligas 1937 1580 (K) Vahto Hörde till S:t Marie 1580–1893 och Vahto 1893–1901.
Pemar Egentliga Finland 1325[118][119]
Pargas landskommun Egentliga Finland Omnämnd 1329 1948 grundades Pargas köping som hörde till församlingen..
Bjärnå Egentliga Finland Omnämnd 1330 Uskela Teisko bruksförsamling verkade i Bjärnå 1687–1869.
S:t Bertils Egentliga Finland 1860, kunde förverkligas 1869[117][120] 1440-talet.(K)[109] Uskela
Pikis Egentliga Finland Omnämnd 1331 Uskela
Pyhämaa Egentliga Finland 1639[121] ? (K) Letala Under åren 1782–1908 var Pyhämaa igen kapell under moderförsamlingen Pyhäranta eller Rohdais.
Pyhäranta Egentliga Finland 1782 1688 (K) Pyhämaa Under namnet Rohdois till år 1908.
Pöytis Egentliga Finland Omnämnd 1366
Reso Egentliga Finland 1292[122] Hörde under Nådendal som kapell 1577–1894.
Rusko Egentliga Finland Omnämnd 1340 Hörde under Masku som kapell 1577–1900.
Rimito Egentliga Finland 1385
Sagu Egentliga Finland Omnämnd 1335
Sommarnäs, Somero Egentliga Finland 1901, kunde förverkligas 1917 1682 (K)[123] Somero
Somero Egentliga Finland senast 1492 Omnämnd 1449 [124] Hattula På 1300-talet hörde Södra Somero till Uskela och Norra Somero till Hattula[125].
Suomusjärvi Egentliga Finland 1898, kunde förverkligas 1903 1678 (K) Kisko
Finby Egentliga Finland 1904, kunde förverkligas 1924 1660 (omkring) (K) Bjärnå
Tövsala Egentliga Finland Omnämnd 1350
Tarvasjoki Egentliga Finland 1906, kunde förverkligas 1910 1657 (P), 1859 (K)[126][127] S:t Mårtens Tidigare namn Alastaro, Eura, Eurais.
Uskela Egentliga Finland Omnämnd 1329 [109][128] Kan ha varit självständig församling redan omkring år 1230[129]. 1891 grundades Salo köping och hörde till församlingen fram till år 1914 ,
Nystads landskommun Egentliga Finland 1622[130][131] Nykyrko Staden grundad 1617 och var kapell under Nykyrko 1808–1866.
Vahto Egentliga Finland 1893 1638 (P), 1866 (K) Masku Hörde till Rusko till år 1638,
Vemo Egentliga Finland Omnämnd 1331
Vemo kapell Egentliga Finland 1738 (P), 1771 (K) Virmo Kapellet upphörde år 1860 och anslöts till Karjala kapell
Västanfjärd Egentliga Finland 1904 1694 (P), 1779 (K) Kimito
Yläne Egentliga Finland 1875, kunde förverkligas 1879 Senast 1392 (K) Pöytis

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ En församling kunde grundas men förverkligades först när en ny kyrkoherde tillträdde
  2. ^ En församling kunde grundas men lösgöras till egen församling först vid byte av kyrkoherde

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Otavan iso tietosanakirja, del 1 (2. uppl). Helsinki: Otava, 1962.
  2. ^ Otavan iso tietosanakirja, del 2. Helsinki: Otava, 1962 (2. uppl).
  3. ^ Otavan iso tietosanakirja, del 2, avdelning 1387. Helsinki 1961.
  4. ^ Otavan iso tietosanakirja, del 2, avdelning 1592, 1961, Helsinki.
  5. ^ Otavan iso tietosanakirja, del 2. Helsinki: Otava, 1962 (2. uppl).
  6. ^ Hannu Tarmio, Pentti Papunen och Kalevi Korpela: Suomenmaa: Maantieteellis-yhteiskunnallinen tieto- och hakuteos (del 1, s. 243−245). Borgå: WSOY, 1967.
  7. ^ ”Kumlinge kyrka”. https://www.kyrkor.ax/kyrkor/kumlinge-kyrka/. Läst 20 november 2024. 
  8. ^ Otavan iso tietosanakirja, del 4 (1962). Helsinki: Otava.
  9. ^ Otavan iso tietosanakirja, del 5 (1963). Helsinki: Otava.
  10. ^ [a b] Kaisu-Maija Nenonen, Ilkka Teerijoki (1998). Historian suursanakirja. WSOY. sid. 292. ISBN 951-0-22044-2 
  11. ^ [1]
  12. ^ Hannu Tarmio, Pentti Papunen och Kalevi Korpela: Suomenmaa: Maantieteellis-yhteiskunnallinen tieto- och hakuteos (del 5, s. 98). Borgå: WSOY, 1973.
  13. ^ Otavan iso tietosanakirja, del 7, avdelning 998. Helsinki 1964.
  14. ^ Otavan iso tietosanakirja, del 8 (1964). Helsinki: Otava.
  15. ^ Otavan iso tietosanakirja, del 8, avdelning 295, 1964, Helsinki.
  16. ^ Otavan iso tietosanakirja, del 10, avdelning 186, 1965, Helsinki.
  17. ^ Suomen keskiajan kivikirkot. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. 2007. sid. 420 
  18. ^ ”Lappeen kotiseutuyhdistys”. Arkiverad från originalet den 18 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150518085124/http://yhdistykset.ekarjala.fi/lappeeko/historia.php. Läst 15 mars 2013. 
  19. ^ ”Maan povesta: Lappeenrannan Kauskilan Kappelinmäen kaivausalue”. Opettaja.tv. Yle. http://yle.fi/vintti/yle.fi/opettajatv/opettajatv.yle.fi/teemat/aine/4/582/m5664/Historia.htm. Läst 7 augusti 2015. [död länk]
  20. ^ ”Suomen seurakunnat”. Suomen sukututkimusseura. sid. Luumäki. http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/srk?CMD=SRK&ID=313&TYPE=HTML&LANG=FI. Läst 28 juli 2007. 
  21. ^ ”Parikkalan, Saaren ja Uukuniemen historiatietoja”. Parikkalan kunta. http://www.parikkala.fi/. Läst 10 december 2009. 
  22. ^ [a b] Ossi Perälä (1986). Finlandia, Otavan Maammekirja 7. Helsingfors: Otava. ISBN 951-1-08930-7 
  23. ^ [2]
  24. ^ [3]
  25. ^ [4]
  26. ^ [5]
  27. ^ [6]
  28. ^ [7]
  29. ^ [8]
  30. ^ [a b c d e] ”hiski.genealogia.fi”. http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/srk?CMD=SRK&ID=534&TYPE=HTML&LANG=FI. Läst 26 mars 2012. 
  31. ^ Pirjo Partanen, Sulkava-Lehti, 18.11.2010.
  32. ^ [a b] Heikkinen, Reijo (13 oktober 2010). ”Kajaanin maalaiskunnan vaiheita”. Arkiverad från originalet den 19 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140319013759/http://www.reijoheikkinen.fi/Kajaanin_mlk_26112006.htm. Läst 26 november 2006. 
  33. ^ Huuhtanen 1978: 54–56.
  34. ^ [9]
  35. ^ [10]
  36. ^ Huuhtanen 1978: 37.
  37. ^ ”Räisälä” (på finska). Luovutetun Etelä-Karjalan pitäjät. Lappeenrannan maakuntakirjasto. http://www.luovutetunetelakarjalanpitajat.fi/Pitajat/Raisala/Perustietoa. Läst 6 juli 2016. 
  38. ^ http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat
  39. ^ [11]
  40. ^ [12]
  41. ^ ”Lestijärvi” (på finska). Genealogiska samfundet. https://seurakunnat.genealogia.fi/post/lestijarvi. Läst 22 februari 2025. 
  42. ^ ”Perho” (på finska). Genealogiska samfundet i Finland. https://seurakunnat.genealogia.fi/post/perho. Läst 22 februari 2025. 
  43. ^ Reino Kallio: Vanhan Saarijärven historia. Jyväskylä 1972. https://archive.today/20120526001109/http://www.saarijarvi-opas.net/tietoa-saarijarvesta/saarijarvi-lyhyesti/
  44. ^ Museovirasto
  45. ^ ”Kouvola.fi Historia” (på finska). https://www.kouvola.fi/index/kaupunkijahallinto/tietoakouvolasta/historia.html. Läst 28 februari 2018. 
  46. ^ http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat
  47. ^ http://hiski.genealogia.fi
  48. ^ Kouvolan Seurakuntayhtymä - Valkealan aiemmat kirkot Arkivkopia hämtat från the Wayback Machine.
  49. ^ ”Vehkalahti | paikallishistoria.fi”. Arkiverad från originalet den 24 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210624093306/http://www.paikallishistoria.fi/wiki/kunnat-ja-seurakunnat/vehkalahti. Läst 25 oktober 2023. 
  50. ^ Karelska näset – Salmi
  51. ^ Näin elettiin ennen – Fetti Muotka muistelee, Ylimuonion Rauhan Sana, 2002, sid 6
  52. ^ Martti Vuollo – Muonion kirkonkylän koulu 1899–1999, Tornion kirjapaino, 1999, sid 7
  53. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah] [13]
  54. ^ Jorma Vappula: Ikaalisen entisen emäpitäjän historia II 1641–1721, Vammala 1999
  55. ^ [14]
  56. ^ Olavi Horsma-aho: Kuinka vanha Pirkkala on, Pirkkalainen 11.1. 2006, s. 6 t11.1.pdf (pdf)
  57. ^ Jouko Hillukka: Suur-Pirkkalasta Pirkkalaksi [15] Arkivkopia hämtat från the Wayback Machine., hämtdatum 24.8.2006
  58. ^ ”Punkalaitumen historia” (på finska). Punkalatio kommun. https://www.punkalaidun.fi/sivu.tmpl?sivu_id=7365. Läst 22 februari 2025. 
  59. ^ Otavan iso tietosanakirja, painettu 1964
  60. ^ Suomenmaa 7 (toim. Hannu Tarmio, Marketta Heinonen och Kalevi Korpela), s. 36. Borgå: WSOY, 1978. ISBN 951-0-06467-X.
  61. ^ Otavan iso tietosanakirja, del 8. Helsinki: Otava, 1964.
  62. ^ http://kotisid .dnainternet.net/jumaen/jussi/Srk.htm .dnainternet.net/jumaen/jussi/Srk.htm Arkivkopia hämtat från the Wayback Machine.
  63. ^ ”Vesilahden seurakunta – Historiaa”. Vesilahden seurakunta. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304132054/http://www.vesilahdenseurakunta.fi/historiaa/. Läst 14 november 2009. 
  64. ^ Suomenmaa 7 (toim. Hannu Tarmio, Marketta Heinonen och Kalevi Korpela), s. 433. Borgå: WSOY, 1978. ISBN 951-0-06467-X.
  65. ^ Tuohitorventien sukututkimuspiste – .dnainternet.net/jumaen/jussi/Srk.htm Seurakuntien pääpiirteittäinen jakautuminen .dnainternet.net/jumaen/jussi/Srk.htm Arkivkopia hämtat från the Wayback Machine.
  66. ^ [16]
  67. ^ * [17]
  68. ^ Lars Huldén: Finlandssvenska bebyggelsenamn, 2001. Sidan 382.
  69. ^ Tietosanakirja (1909) del 6, artickel Mustasaari avdelning 852
  70. ^ Suomen keskiajan kivikirkot. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. 2007. sid. 520 
  71. ^ Erik Birck, Nykarleby stad 1620–1970, Föredrag hållet vid stadens 350-årsjubileumsfest 23.8.1970. Svenska Folkskolans Vänners kalender 1970, sidor 3–4
  72. ^ [18]
  73. ^ Pielisen museo opetussid sto. Katsaus Lieksa-Pielisjärven menneisyyteen. t/sid t-lieksa-pielisen-museo/historia/hist.htx t/sid t-lieksa-pielisen-museo/historia/hist.htx Arkivkopia hämtat från the Wayback Machine. hämtdatum= 14.3.2007.
  74. ^ ”Historiaa”. Haukiputaan kunta. Arkiverad från originalet den 10 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100710122008/http://www.haukipudas.fi/sid. Läst 21 februari 2010. 
  75. ^ [19]
  76. ^ [a b] Siikajokilaakson historia I
  77. ^ Raahen tienoon historia I, Pekka Toivanen, Aulis Forss 1990.
  78. ^ http://www.Idensalmi.fi/Suomeksi.iw3
  79. ^ FM Jussi Tuovinen. ”Kunnan historiaa”. Maaningan kunta. Arkiverad från originalet den 18 november 2007. https://web.archive.org/web/20071118013141/http://www.Maninga.fi/cgi-bin/linnea.pl?document=00010364. Läst 31 oktober 2007. 
  80. ^ ”Suomen sukututkimusseura: Sonkajärvi”. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161019021433/http://www.genealogia.fi/seurakunnat/srk?CMD=SRK&ID=503&TYPE=HTML&LANG=FI. Läst 25 oktober 2023. 
  81. ^ Uuno Pulkkila, Padasjoen historia. julk. Padasjoen kunta, 1947. (uusi p. 1984)
  82. ^ [20]
  83. ^ ”Harjavalta-nimen historiaa”. Harjavalla stad. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927213514/http://www.harjavalta.fi/harjavalta_info/historiikki/harjavalta-nimen_historiaa/. Läst 15 mars 2013. 
  84. ^ Otavan iso tietosanakirja, del 4. Helsinki: Otava, 1962.
  85. ^ Jalmari, Jaakkola: Ulfsbyn asutuksen, seurakunnan ja kaupungin synnystä, 1926
  86. ^ Askolan kirkko Askolan Seurakunta
  87. ^ ”Osio: Degerbyn historiaa”. Degerbyn kyläyhdistys. Arkiverad från originalet den 2 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130702081030/http://www.degerby.fi/web-content/suomi/framsida.html. Läst 2 juli 2011. 
  88. ^ ”Esbo n historia”. Esbo stad. 16 juli 2012. Arkiverad från .fi/fi-FI/Esbo%20n_kaupunki/Tietoa_Esbo%20sta/Historia originalet den 13 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161013224514/http://www.esbo/. Läst 8 mars 2013. 
  89. ^ [21]
  90. ^ [22]
  91. ^ Suomenmaa – maantieteellisyhteiskunnallinen tieto- och hakuteos, sid 292, Pentti Papunen, WSOY, 1973, Helsinki, Borgå
  92. ^ ”Seurakunnan historia lyhyesti”. Karkkilan seurakunta. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070826150948/http://www.karkkilanseurakunta.fi/index.php?id=56. Läst 23 januari 2008. 
  93. ^ Rootsinpyhtaa Old Time & Bluegrass Festival
  94. ^ Otavan iso tietosanakirja, del 7. Helsinki: Otava, 1964.
  95. ^ Kotiseutumme Askainen-Houtskari-Iniö-Korp-Kustavi-Merimasku-Nauvo-Rymättylä-Taivassalo-Velkua-Vår Hembygd Villnäs-Houtskär-Iniö-Korpo-Gustavs-Merimasku-Nagu-Rimito-Tövsala-Velkua 2005–2006. Oy Botnia-Foto Ab, 2006. ISBN 952-5176-53-3
  96. ^ ”Auran kunnan historiaa”. Auran kunta. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110808072627/http://www.aura.fi/historia.html. Läst 26 augusti 2011. 
  97. ^ ”Halikon kunta - Historia”. Arkiverad från originalet den 28 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080328105859/http://www.halikko.fi/kuntainfo/lyhyesti/historia/. Läst 30 januari 2009. 
  98. ^ Raija Herrala (2003) (på finska). Kokonaan kadonnut kappeli. "årgång 8". Turun Maakuntamuseon ystävät - Arkeologian jaosto. sid. 9–12. ISSN 1236-4827. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20131029210939/http://koti.mbnet.fi/arkeonyt/arkeonyt/arkeonyt.pdf. 
  99. ^ ”Hietamäki” (på finska). Genealogiska samfundet i Finland. https://seurakunnat.genealogia.fi/post/hietamaki. Läst 22 februari 2025. 
  100. ^ http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/srk?CMD=SRK&ID=91&TYPE=HTML&LANG=FI
  101. ^ Mårtensson, Bernt: Houtskär som kapellförsamling. Teoksessa: [23]
  102. ^ [a b] [24] Finland.fi/images/tiedostot/Tietopankki/Publikationt/ksikirja2009_2.pdf Arkivkopia hämtat från the Wayback Machine.
  103. ^ [25] Finland.fi/images/tiedostot/Tietopankki/Publikationt/ksikirja2009_2.pdf Arkivkopia hämtat från the Wayback Machine.
  104. ^ ”S:t Karins info”. S:t Karins stad. 13 juni 2007. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071026010521/http://www.kaarina.fi/kaarina-info/. Läst 29 januari 2008. 
  105. ^ ”Suomen Sukututkimusseura – Kakskerta” (på suomi). Suomen Sukututkimusseura. http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/srk?CMD=SRK&ID=156&TYPE=HTML&LANG=FI. Läst 14 april 2011. 
  106. ^ Muinainen Kaland ja sen naapurit, 2003, Veijo Kaitanen, Esa Laukkanen ja Kari Uotila
  107. ^ ”Seurakunnat”. sid. Karuna. http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/srk?CMD=SRK&ID=175&TYPE=HTML&LANG=FI. Läst 15 april 2008. 
  108. ^ [26]
  109. ^ [a b c] [27]
  110. ^ ”Kosken kirkko”. Kosken Tl seurakunta. Arkiverad från originalet den 23 september 2012. https://web.archive.org/web/20120923222643/http://www.koskenseurakunta.fi/kirkko.html. Läst 21 juni 2009. 
  111. ^ ”Koski (Turun lääni)” (på finska). Genealogiska samfundet i Finland. https://seurakunnat.genealogia.fi/post/koski-tl. Läst 22 februari 2025. 
  112. ^ ”Tietoja Suomen seurakunnista” (på Finska). Genealogiska samfundet i Finland. sid. Kustavi. https://seurakunnat.genealogia.fi/post/kustavi. Läst 7 mars 2025. 
  113. ^ ”Suomen Sukututkimusseura – Kuusisto”. Suomen Sukututkimusseura. http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/srk?CMD=SRK&ID=257&TYPE=HTML&LANG=FI. Läst 6 januari 2008. 
  114. ^ [28]
  115. ^ [29]
  116. ^ [30]
  117. ^ [a b] [31]
  118. ^ Pemar (Uppslagsverket Finland) hämtdatum= 12.8.2017.
  119. ^ Paimio (Pemar) (Biografiakeskus)
  120. ^ [32]
  121. ^ Veikko Paasio: Pyhämaan historia. (1979), s. 39
  122. ^ [33]
  123. ^ Lehtonen, Kaarin (1990). Someron ja Somerniemen kulttuurimaisema ja vanha rakennuskanta, s. 15.
  124. ^ Alanen et al. (1999) Somero och Somerniemi 1449–1999. Someron ja Somerniemen seurakuntien historia, ss. 18–24
  125. ^ Alanen et al. (1999) Somero och Somerniemi 1449–1999. Someron ja Somerniemen seurakuntien historia, s. 56
  126. ^ ”Tarvasjoki” (på finska). Genealogiska samfundet i Finland. https://seurakunnat.genealogia.fi/post/tarvasjoki. Läst 22 maj 2025. 
  127. ^ Tarvasjoen postitoimipaikkojen historia Arkiverad 26 oktober 2021 hämtat från the Wayback Machine. www.saunalahti.fi/jussi11/posti/
  128. ^ [34]
  129. ^ Suomen keskiajan kivikirkot. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. 2007. sid. 606 
  130. ^ [35]
  131. ^ Päivi Mikola: Vohdensaaren kylän kunnallista ja seurakunnallista historiaa Arkiverad 14 januari 2024 hämtat från the Wayback Machine.

Källor

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lista_över_Finlands_socknar&oldid=57053629”