Hoppa till innehållet

Lisnave

Från Wikipedia
Lisnave
HuvudkontorPortugal Setúbal, Portugal
NyckelpersonerJosé António Rodrigues
VD
Frederico Spranger
CEO
BranschByggnadsvarv
Reparationsvarv
Historik
Grundat1937

Lisnave är ett byggnads- och reparationsvarv i Portugal. Varvet ingår i industrikoncernen CUF och bildades 1961. 1967 invigs reparationsvarvet i Margueira, Almada. Varvet har två torrdockor där den största kan ta emot tankfartyg upp till 300 000 ton. Genom en omstrukturering år 2000 flyttades verksamheten från Almada till Setúbal. Lisnave har sex dockor, nio reparationsverkstäder och 20 kranar med upp till 100 tons lyftförmåga samt en större kran med 500 tons lyftförmåga.

1961 på svenskt initiativ. Platsen valdes strategiskt med hänsyn till tanksjöfarten mellan Persiska viken och Europa.[1] Företaget ägdes till 51 procent av CUF och 49 procent av holländska och svenska varv:[2]

Det nya företaget skulle ledas av två verkställande direktörer, João Rocheta, CUF och en vald av de utländska varven. Valet föll på Thorsten Andersson från Broströmskoncernen.[3]

Varvet i Rocha ligger i stadsdelen Estrela i Lissabon. Här kunde fartyg upp till 5 000 ton byggas och det fanns fem torrdockor där örlogsfartyg och Handelsfartyg kunde repareras. 1961 fick ägaren CUF koncession för att bygga ett reparationsvarv för stora tankfartyg på södra sidan av floden Tajo

Margueiravarvet

[redigera | redigera wikitext]
Lisnave, Almada, 2013

Det nya reparationsvarvet började byggas 1964 i staden Almada. Från borjan planerades för två torrdockor för fartyg upp till 200 000 ton. Den första dockan blev klar 1965, men de japanska varven byggde ännu större fartyg och den andra dockan, (nr 12) kunde breddas och ta emot fartyg på 300 000 ton. Margueiravarvet invigdes den 5 juni 1967 i närvaro av Portugals president Américo Tomás. Två veckor senare stängde Egypten Suezkanalen efter sexdagarskriget. Detta gynnade Lisnave på bekostnad av storvarven i Medelhavet eftersom oljetransporterna måste gå runt Godahoppsudden. 1971 öppnades världens största torrdocka, (nr 13) med måtten 520 x 90 meter och kunde ta emot fartyg på över 500 000 ton.[2]

Mitrenavarvet

[redigera | redigera wikitext]

Efterfrågan på reparationsverksamhet för stora tankfartyg ökade och 1973 byggdes Mitrena arvet i Setúbal, med sex torrdockor från 280x39 meter till 450x75 meter.[4]

Fartyg som reparerats vid Margueiravarvet (urval)

[redigera | redigera wikitext]
År Fartyg dödvikt Mått Reparation
1969 Kong Haakon VII 219 000 328x46 Reparation däck[a][5]
1971 Esso Cambria 254 000 348x54 Reparation[6]
1971 Universe Patriot 159 090 273x48 Omfattande reparation[b][7]
1971 Polarbris 139 092 280x43 Reparation av däck.[c][8]
1976 Amoco Cadiz 233 690 334x51 Översyn.[9]
  1. ^ Explosion rev upp däcket utanför Liberia.
  2. ^ Explosion och brand, 16 döda nära Sardinien i Medelhavet.
  3. ^ Vid lossning vid oljeterminal i Wales uppstod undertryck och däcker skadades.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från portugisiskspråkiga Wikipedia, 19 maj 2019.
  1. ^ Engström 1993, sid. 351.
  2. ^ [a b] ”50 anos depois”. observador.pt. Läst 14 juli 2020.
  3. ^ Rolf Andersson (2012). ”"Lerbergare, som uträttat något utöver det vanliga"”. Byabladet - Lerbergets byförenings medlemstidning (Lerbergets byförening) (2): s. 6-9. http://lerberget.se/wp-content/uploads/2012/05/Byabladet_02_2012.pdf. Läst 23 november 2019. 
  4. ^ ”Lisnave Estaleiros Navais”. Läst 16 juli 2020.
  5. ^ ”T/T Kong Haakon VII”. faktaomfartyg.se. Läst 17 juli 2020.
  6. ^ ”EssoCambria (1969-1981). Läst 17 juli 2020.
  7. ^ ”Oil Tanker Universe Patriot Explosion”. Läst 17 juli 2020.
  8. ^ ”1970 TS Polarbris”. skipshistorie.net. Läst 17 juli 2020.
  9. ^ ”Amoco Cadiz at Lisnave 1976”[död länk]. Läst 18 juli 2020.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Engström Christer, Marklund Kari, red (1993). Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Bd 12 [Käg-Malax]. Höganäs: Bra böcker. Libris 8211196 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]