Hoppa till innehållet

Lisa Larson

Från Wikipedia
För operasångerskan, se Lisa Larsson.
Lisa Larson
Lisa Larson, 1969.
Född9 september 1931[1]
Härlunda i Älmhults kommun, Kronobergs län, Sverige
Död11 mars 2024[2][3] (92 år)
Nacka, Stockholms län
Medborgare iSverige[4][5]
SysselsättningKeramiker[6], formgivare
ArbetsgivareGustavsbergs porslinfabrik[5]
Åhléns
Kooperativa Förbundet
MakeGunnar Larson
(g. 1952–2020)
Redigera Wikidata

Inga Lisa Larson, ogift Alhage, född 9 september 1931 i Härlunda i Kronobergs län, död 11 mars 2024 i Nacka distrikt, Stockholms län,[7][8] var en svensk keramiker. Larson har blivit känd för sina många figurer föreställande djur och människor, exempelvis serierna Adventsbarn, Larsons ungar och Lilla zoo. Återkommande teman i hennes verk var systerskap, moderskap och familjeliv.[9]

Lisa Larson var dotter till fabrikören Einar Alhage[10][11] och Johanna, född Nilsson, i Härlunda i Småland. Hon var vidare syster till modeformgivaren Titti Wrange.[12] Hon studerade keramik vid slöjdföreningens skola i Göteborg[13] 1950–1954.

Mellan 1954 och 1980 var hon verksam vid Gustavsberg, där hon arbetade tillsammans med Stig Lindberg. Mellan åren 1967-1974 var hon även verksam vid Steninge keramik som då ägdes av Bo fajans.

Stig Lindberg och Lisa Larson 1967.

Larson gjorde ofta serier med skulpturer, bland annat serierna Lilla zoo 1955, ABC-flickorna[14] 1958 och Larsons ungar 1961. På uppdrag av Unicef skapade hon serien All världens barn 1975–1979[15] (där en del av intäkterna gick till organisationen) och Skansen 1976. Serien Adventsbarn med Stjärngosse, Tärna, Lucia och Tomte började tillverkas 1979 och produceras fortfarande (2019). Astrid Lindgrens Pippi Långstrump tillverkades i en liten upplaga i slutet av 1960-talet. Anledningen till att "Pippi" kom ut i så liten upplaga är att den var svår att tillverka.

1978 formgav Lisa Larson ett antal olika bronsstatyer åt Scandia Present AB. Dessa inkluderar Myran, Storseglar'n och Tonåring.

Efter 1981 arbetade hon som frilans för bland andra Rosenthal, KF, Höganäs, Skrufs glasbruk, Duka och Åhléns. Hon var sedan 1991 konstnärlig ledare på för Keramikstudion i Gustavsberg[14] som hon grundade samma år.[16] Hon har även skapat ett antal skulpturella fåglar för NK, inklusive Fågel Fenix från 1998. Bland offentlig konst märks SaltsjöbadsodjuretVår Gård i Saltsjöbaden och Bysantinsk ängel i Hällefors.

År 2016 visades hennes verk på utställningen Lisa Larson – Sextio år med keramik på Röhsska i Göteborg.[13] 2021 visades hennes verk för första gången i hennes hemort Häradsbäck, Älmhults kommun. Utställningen arrangerades av Valter Kroon.

Lisa Larson var gift med konstnären Gunnar Larson (1925–2020).[15]

Representation och betydelse

[redigera | redigera wikitext]

Larson finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[17] i Stockholm.

Lisa Larsons formgivning har samlare över hela världen. Hon är särskilt omtyckt i Japan. 2014 hölls en utställning med hennes verk i Tokyo med över 70 000 besökare på två veckor.

Verk (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Produktion av Adventsbarn

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Härlunda kyrkoarkiv, Församlingsböcker. Bunden serie, SE/VALA/00155/A II a/3 (1923-1934), bildid: 80005536_00176, sida 161, husförhörslängd, läs onlineläs online, läst: 6 februari 2020, ”rad 9,d.IngaLisa,,(19)31,.9/9,Härlunda”.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.svt.se .[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, sverigesradio.se .[källa från Wikidata]
  4. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 265934, läst: 18 november 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] läs online , läst: 5 juni 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 29 mars 2015.[källa från Wikidata]
  7. ^ ”Keramikern och konstnären Lisa Larson är död”. SVT. 11 mars 2024. https://www.svt.se/kultur/keramikern-och-konstnaren-lisa-larson-ar-dod. Läst 11 mars 2024. 
  8. ^ https://www.ratsit.se/19310909-Inga_Lisa_Larsson_Nacka/P5ubKIFcelFclM13us4zjdmH8B6vm23OmUboSzM7mkc
  9. ^ ”Lisa Larson – sextio år med keramik”. Röhrsska museet. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160818165727/http://rohsska.se/11566/#. Läst 24 juli 2016. 
  10. ^ ”634 (Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1993)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemardet/1993/0634.html. Läst 20 november 2024. 
  11. ^ ”einar-paul-konstantin-alhage”. gravar.se. https://gravar.se/forsamling/hassleholms-kyrkogardsforvaltning/hastveda-kyrkogard/k/einar-paul-konstantin-alhage-cd44f. Läst 20 november 2024. 
  12. ^ Jofs, Stina (24 januari 2022). ”Lisa Larson: ”Jag hade ingen royalty””. www.vi.se. https://www.vi.se/artikel/lisa-larson-jag-hade-ingen-royalty#klarna:d4df04b1-2585-496d-b342-c8bd07f7881d. Läst 20 november 2024. 
  13. ^ [a b] Kristensson, About The Author Peter (23 januari 2016). ”Lisa Larson – sextio år med keramik”. Nättidningen Svensk Historia. https://svenskhistoria.se/lisa-larson-sextio-ar-med-keramik-2/. Läst 9 juni 2020. 
  14. ^ [a b] ”Lisa Larson - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lisa-larson. Läst 20 november 2024. 
  15. ^ [a b c] ”Lisa Larson - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lisa-larson. Läst 8 juni 2020.  [inloggning kan krävas]
  16. ^ ”Lisa Larson Sweden”. Arkiverad från originalet den 20 april 2016. https://web.archive.org/web/20160420192139/http://lisalarsonsweden.com/visit/sv. Läst 24 juli 2016. 
  17. ^ Nationalmuseum

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Holkers, Märta: Lisa Larson keramiker / Lisa Larson ceramic designer. Bokförlaget Arena. 2014
  • Larson, Lisa och Ribbung, Andreas: Serietillverkad keramik, Gustavsbergs porslinsfabrik 1954-80. A. Ribbung. 2001.
  • Eronn, Gisela: Lisa Larson bland lejon och änglar. Prisma. 2006

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]