Likvifaktion
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Likvifaktion är ett geologiskt fenomen som innebär att mark plötsligt går från fast till flytande form. Likvifaktion inträffar i mark som är mättad med vatten, där mellanrummen mellan markpartiklarna endast består av vatten.
Likvifaktion kan få styva konstruktioner som byggnader eller broar att börja luta, eller sjunka ned i den förvätskade avlagringen. Detta kan vara en förödande biverkning av jordbävningar. Vid Långfredagsskalvet i Alaska 1964 sjönk många byggnader ned i jorden på grund av jordlikvifaktion och jordskred och kollapsade så småningom.[1]
Efter Niigatajordbävningen 1964, då många intakta byggnader förlorats på grund av likvifaktion, började man forska kring detta naturfenomen. [2]
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Fältkapacitet
- Grundvatten
- Infiltration
- Jordart
- Jordflytning
- Jordskred
- Kapillaritet
- Kvicklera
- Kvicksand
- Markens vattengenomsläpplighet
- Markpor
- Markvatten
- Perkolation
- Portryck
- Porvatten
- Silt
- Vattenbindningskurva
- Vattenmättad
- Vattenpotential
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Historic Earthquakes -Prince William sounds earthquake”. USGS. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110623111831/http://earthquake.usgs.gov/regional/states/events/1964_03_28.php. Läst 2 augusti 2009.
- ^ Scawthorn, C. Kunreuther, H. & Roth, R. (2003). Insurance and Financial Risk Transfer