Kapillaritet
Kapillaritet eller kapillär stighöjd är ett mått på markporernas sugkraft på vatten. Ju mindre porer, desto hårdare binds vattnet i marken. Kapillaritet beror huvudsakligen på kohesion och adhesion.
Matematiskt samband
[redigera | redigera wikitext]Sambandet mellan porstorlek och bindningstryck ser ut enligt följande:
där
- ht = kapillär stighöjd eller tension (meter)
- r = markporens ekvivalentradie
- σ = vattnets ytspänning (0,07 N/m)
- ф = vattnets bindningsvinkel till materialet
- ρ = vattnets densitet (1000 kg/m3)
- g = tyngdaccelerationen (9,82 m/s2)
När markvattnet binds till en vanlig mineraljord (med hydrofila egenskaper), blir bindningsvinkeln 180 grader och blir då -1. Uttrycket kan då förenklas till:
Detta matematiska samband förklarar varför markvattnet finns i de små markporerna och markluften i de stora markporerna. Detta samband är också användbart för att tolka pF-kurvan.
Organiska jordar
[redigera | redigera wikitext]Organiska jordar har både hydrofila och hydrofoba egenskaper, vilket starkt påverkar vattnets bindningsvinkel till det organiska materialet. Vilka egenskaper som dominerar är helt beroende på markens vattenhalt.
Vid fuktiga förhållanden
[redigera | redigera wikitext]Vid fuktiga förhållanden dominerar de hydrofila egenskaperna och markvattnet beter sig då på samma sätt som i en vanlig mineraljord, d.v.s. att markluften finns i de stora markporerna och markvattnet i de små markporerna.
Vid torra förhållanden
[redigera | redigera wikitext]Om den organiska jorden däremot tillåts att torka ut, får de hydrofoba egenskaperna övertaget. Då blir bindningsvinkeln nära 0 och uttrycket blir +1. Vi får då en kapillär sjunkhöjd, som kan matematiskt kan beskrivas:
Det innebär i praktiken att markvattnet hamnar i de stora markporerna och markluften i de små markporerna. Har den organiska jorden väl fått hydrofoba egenskaper, får den ett stort bevätningsmotstånd och det blir mycket svårt att återfå de hydrofila egenskaperna under pågående växtodlingssäsong.