Leonhard Fendt
| Leonhard Fendt | |
| Född | 2 juni 1881 Baiershofen, Tyskland |
|---|---|
| Död | 9 januari 1957 (75 år) Augsburg |
| Medborgare i | Tyskland |
| Sysselsättning | Teolog, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Humboldt-Universität zu Berlin |
| Redigera Wikidata | |
Leonhard Fendt, född 2 juni 1881 i Baihershofen, död 9 januari 1957 i Augsburg, var en tysk teolog.[1]
Leonhard Fendt var ursprungligen katolsk präst, blev teologie doktor 1910 och extraordinarie professor i Dillingen 1915. Han övergick 1918 i samband med sina Lutherforskningar till evangeliska läran och var 1934-1935 professor i praktisk teologi i Berlin. Fendts vetenskapliga produktion föll till största delen inom hans läroämne: Der lutherische Gottesdienst des 16. Jahrhunderts (1923), Die alten Perikopen (1931), Grundriss der praktischen Theologie (1938–1939) och Die neuen Perikopen (1941).
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Fendt, Leonhard i Svensk uppslagsbok (andra upplagan, 1947–1955)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Deutsche Biographie. ”Fendt, Leonhard - Deutsche Biographie” (på tyska). www.deutsche-biographie.de. https://www.deutsche-biographie.de/sfz043_00016_1.html?language=en. Läst 15 september 2024.
|