Lars Eckerdal
| Biskop Lars Eckerdal | |
| Kyrka | Svenska kyrkan |
|---|---|
| Stift | Göteborgs stift |
| Period | 1991–2003 |
| Företrädare | Bertil Gärtner |
| Efterträdare | Carl Axel Aurelius |
| Biskopsvigd | 13 oktober 1991 av Bertil Werkström |
| Född | 15 augusti 1938 Töllsjö, Västergötland |
| Död | 28 augusti 2022 (84 år) Lund, Skåne |
Lars Hugo Eckerdal, född 15 augusti 1938 i Töllsjö i Västergötland,[1] död 28 augusti 2022 i Lund,[2] var en svensk teolog som var biskop i Göteborgs stift 1991–2003.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Eckerdal prästvigdes 1961 för Göteborgs stift, och disputerade 1970 på en avhandling[3] om skriftermål i svenska kyrkans gudstjänstliv under 1800-talet.[4] Han var docent i flera år innan han 1979 tillträdde ett vikariat på professuren för praktisk teologi vid universitetet i Lund. År 1984 utsågs han där till ordinarie professor varvid professuren bytte namn till kyrko- och samfundsvetenskap.[4][5]
Eckerdal framhöll tidigt vikten av att låta dopet konstituera medlemskap i Svenska kyrkan, och kritiserade 1983 i boken Det gränslösa medlemskapet ... den dåvarande ordningen att "födas in i kyrkan".[6] Regelverket ändrades 1995.
Han utsågs 1991 till biskop av regeringen efter ett uppmärksammat biskopsval som gav teologen Bengt Holmberg de flesta rösterna,[7] men där Eckerdals klart deklarerade "ja" till att viga kvinnliga präster var avgörande för regeringens slutgiltiga utnämning av honom.[8]
Eckerdal blev uppmärksammad 1995 efter att ha godkänt en gudstjänst med en välsignelseakt för ett samkönat par som dessförinnan borgerligt låtit registrera sitt partnerskap. 49 präster i stiftet ställde sig bakom ett öppet brev där de framförde att de inte längre betraktade Eckerdal som deras andlige ledare.[9] Domkapitlet i Göteborg fann inte anledning att klandra prästen som genomförde välsignelseakten, och biskop Eckerdal framhöll att "förböner för homosexuella par ... handlar om själavård för människor som har samma hemortsrätt i kyrkan som alla andra".[10]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Lars Eckerdal var son till Hugo Eckerdal (1907–1987), kyrkoherde och kontraktsprost i Västra Frölunda församling i Göteborg, och hans hustru Vera, född Andersson (1912–2007). Han var bror till biskopen i Göteborg Per Eckerdal och domprosten i Linköping Anders Eckerdal, samt farbror till biskopen i Visby Erik Eckerdal. Lars Eckerdal är begravd på Norra kyrkogården i Lund.[11]
Utmärkelser, ledamotskap och priser
[redigera | redigera wikitext]- Ledamot av Vetenskapssocieteten i Lund (LVSL, 1976) [12]
Bibliografi (urval)
[redigera | redigera wikitext]- Eckerdal, Lars; Persson Per Erik (1981). Dopet - en livstydning: om dopets innebörd och liturgi. Älvsjö: Skeab/Verbum. Libris 7410695. ISBN 91-526-0084-X
- Eckerdal, Lars (1983). Det gränslösa medlemskapet: tillhörigheten till Svenska kyrkan enligt 1979 års protestanter : en kritisk analys. Religio, 0280-5723 ; 9. Lund: Teologiska inst., Univ. Libris 380639
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges befolkning 1990, DVD-ROM, Riksarkivet SVAR 2011
- ^ https://www.minnesrummet.se/#/Case/800140/Dodsannons
- ^ Eckerdal, Lars (1970). Skriftermål som nattvardsberedelse: allmänt skriftermål i svenska kyrkans gudstjänstliv från 1811 års till 1924 års kyrkohandbok = [Berichte als Abendmahlsvorbereitung]. Bibliotheca theologiae practicae, 0519-9859 ; 23. Lund: Gleerup. Libris 531870
- ^ [a b] ”Nya professorer”. Svenska Dagbladet. 27 augusti 1984. https://www.svd.se/arkiv/1984-08-27/19. Läst 3 april 2018.
- ^ Margareta Artsman (20 december 1990). ”"Han kan ena stiftet" - Göteborgs nye biskopskandidat hälsas med glädje”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1990-12-20/12. Läst 3 april 2018.
- ^ Curt Jonasson (18 februari 1993). ”Motion till kyrkomötet: Medlemskap i kyrkan genom dop”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1983-02-18/7. Läst 3 april 2018.
- ^ Margareta Artsman (16 februari 1991). ”Tvåa het kandidat till biskopsstolen”. Svenska Dagbladet: s. 10. https://www.svd.se/arkiv/1991-02-16/10. Läst 9 april 2018.
- ^ Margareta Artsman (5 april 1991). ”Wallströms val svårt och lätt - Ministern hoppas på försoning i stiftet”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1991-04-05/6. Läst 3 april 2018.
- ^ Hasse Boström (2 december 1995). ”49 präster revolterar mot biskop - Lars Eckerdal får hård kritik för att ha godkänt välsignelseakt för ett homosexuellt par”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1995-12-02/14. Läst 9 april 2018.
- ^ TT (12 januari 1996). ”Prästens rätt ge själavård”. Svenska Dagbladet: s. 8. https://www.svd.se/arkiv/1996-01-12/8. Läst 9 april 2018.
- ^ ”Eckerdal, Lars Hugo”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/f49c0f49-53da-40a4-b6e4-9c83a2425297. Läst 21 september 2024.
- ^ https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]Sven-Åke Selander, Per Olof Nisser och Stephan Borgehammar, "Lars Eckerdal 1938–2022." Konvergenser och divergenser (Svenskt gudstjänstliv 98, 2023). 2023, s. 13–19. ISBN 978-91-7777-264-4.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|