Hoppa till innehållet

Lang Lang

Från Wikipedia
Lang Lang (郎朗), pianist
Lang Lang i samband med inledningen av Chopin-året i Warszawa den 8 januari 2010.
Född14 juni 1982 (42 år)
BakgrundShenyang, Folkrepubliken Kina
Genrefrämst västerländsk konstmusik
Instrumentpiano
Webbplatswww.langlang.com
Utmärkelser
Echo Klassik för årets instrumentalist (2004)
Echo Klassik för årets instrumentalist (2010)
Internationaler Mendelssohn-Preis zu Leipzig (2010)[1]
Hedersdoktor vid Royal College of Music (2011)[2]
Förtjänstkors med band av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden (2012)
Officer av Arts et Lettres-orden (2013)
Echo Klassik för årets instrumentalist (2015)
Global Citizen Awards (2017)[3]
QQ Music Awards
Classic Brit Awards

Lang Lang (郎朗,Láng Lǎng, ”himlens klarhet”), född 14 juni 1982 i Shenyang, Liaoning, Folkrepubliken Kina, är en kinesisk konsertpianist, bosatt i New York. Han har uppträtt med ledande orkestrar i Europa, USA och i Kina, och har vunnit världsrykte för sina konserter, inspelningar och tv-framträdanden. Den internationella stiftelse han grundade i New York 2008 har som syfte att främja barns och unga musikers intresse för den västerländska konstmusiken.

Ungdomsåren

[redigera | redigera wikitext]

Lang Lang föddes i Shenyang i provinsen Liaoning i nordöstra Kina. Fadern Lang Guoren (郎国任) är även han musiker med det kinesiska stränginstrumentet erhu som specialitet.[4] Enligt Lang Lang själv ska han ha börjat spela piano efter att vid två års ålder hört den s.k. Kattkonserten i ett avsnitt av Tom och Jerry där Tom spelar Franz Liszts Ungerska rapsodi nr 2 i ciss-moll.[5][6] Vid tre års ålder började han ta lektioner för professor Zhu Ya-Fen vid konservatoriet i hemstaden. När han var fem år gjorde han sitt första offentliga framträdande på pianotävlingen i Shenyang, då han kom på första plats.[7]

Lang antogs senare som elev vid Pekings centrala musikkonservatorium, där han som lärare hade Zhao Ping-Guo.[8] År 1993 vann han Xing Hai Cup-pianotävlingen i Peking och 1994 tog han första pris vid fjärde Internationella tävlingen för unga pianister i Ettlingen, Tyskland.[7] När han var tretton år gammal, 1995, spelade han Frédéric Chopins krävande etyder (op. 10 och op. 25) i Pekings konserthus. Samma år vann han Internationella Tjajkovskij-tävlingen för unga musiker i Japan[7] för sitt framförande av Chopins andra pianokonsert tillsammans med Moskvas Filharmoniska Orkester; detta framträdande sändes också på tv av NHK.[9] Som fjortonåring var han solist vid en konsert tillsammans med Kinas Nationella Symfoniorkester där president Jiang Zemin var närvarande; även denna konsert visades på tv. Året därefter inledde han sina studier för Gary Graffman vid Curtis Institute of Music i Philadelphia.[10]

Framträdanden och inspelningar

[redigera | redigera wikitext]
Lang Lang spelar tillsammans med femåriga Li Muzi under invigningen av Olympiska spelen 2008 i Kina.
Lang Lang spelar på Nobelkonserten i Oslo 2009 i samband med utdelandet av Nobels fredspris.
Lang Lang efter att ha framträtt vid den årliga World Economic Forum-sammankomsten i Davos 2010.

Lang har gett uppmärksammade soloframträdanden och konserter i åtskilliga större städer. Han är den förste kinesiske pianist som har anlitats av såväl Berlinerfilharmonikerna och Wienerfilharmonikerna som av de främsta symfoniorkestrarna i USA.[11] Efter en utsåld debutkonsert vid Carnegie Hall 2001 tillsammans med Yuri Temirkanov reste han till Beijing med Philadelphia Orchestra på dess 100-årsturné.[12] Samma år gjorde han sin debut på BBC Proms, vilket fick en musikkritiker vid den brittiska tidningen The Times att skriva: ”Lang Lang tog den utsålda Royal Albert Hall med storm ... Det här kan mycket väl ha varit en historisk händelse.”[13] Han återkom 2003 till BBC Proms för First Night-konserten med Leonard Slatkin. Efter ett framträdande med Berlinerfilharmonikerna skrev Berliner Zeitung: ”Lang Lang är en superb musikalisk artist vars konstnärliga anslag alltid är i musikens tjänst.”[14]

Lang är ledande solist i musiken till filmen Kärlekens slöja (The Painted Veil) från 2006, vilken vann en Golden Globe i sin klass. Han hörs även i soundtracket till det kinesiska dramat The Banquet från 2006.[15] Han har gjort inspelningar för skivbolagen Deutsche Grammophon och Telarc International Corporation. Hans album med Beethovens första respektive fjärde pianokonsert med Orchestre de Paris under ledning av Christoph Eschenbach hamnade på första plats i Classical Billboard Chart.[16]

Han spelade 2008 på Mike Oldfields album Music of the Spheres.[17] 2010 värvades han av Sony för en summa som uppges ha uppgått till tre miljoner dollar.[18] Lang deltog i december 2008 i Googles och YouTubes projekt YouTube Symphony Orchestra, för vilken han har utnämnts till ambassadör.[19][20] Lang har också gjort inspelningar av flera pianostycken, de flesta inom den klassiska genren, för soundtracket till videospelet Gran Turismo 5.[21]

Lang har uppträtt för åtskilliga internationella digniteter. [22] Han var gästande solist vid Nobelpriskonserten i Stockholm i december 2007[23] samt vid 2009 års Nobelprisceremoni för fredspristagaren Barack Obama och även på den efterföljande konserten i Oslo.[24]

Lang deltog i den inledande konserten till World Cup i Münchens olympiska stadium tillsammans med Mariss Jansons.[25] Han spelade också vid finalen till UEFA European Football Championship (Europamästerskapet i fotboll) 2008 tillsammans med Wienerfilharmonikerna under ledning av Zubin Mehta framför slottet Schönbrunn.[26] Han uppträdde i öppningsceremonin för Olympiska sommarspelen 2008 i Beijing.[27] Bland övriga framträdanden märks också hans öppningsnummer till Last Night of the Proms i Royal Albert Hall i London 2011.[28]

Spelstil

[redigera | redigera wikitext]

Lang har internationellt vunnit erkännande av en rad musiker och kritiker. Dirigenten Jahja Ling menade att ”Lang Lang är speciell genom sin totala behärskning av pianot … Han har stil och utmärkt kommunikativ förmåga.”[29] En musikkritiker i Chicago Tribune beskrev honom som ”den störste, mest spännande unge klaverbegåvning jag har stött på under de många år jag bevistat pianosolistframföranden.”[30] National Public Radio’s Morning Edition kommenterade att ”Lang Lang har erövrat den klassiska världen med sin bländande teknik och utstrålning.”[31] Det brukar framhållas att Lang har benen i två världar i egenskap av både klassiskt underbarn och rock-liknande superstjärna. Journalisten vid The Times, Emma Pomfret, skrev angående detta: ”Jag kan inte komma på någon annan klassisk artist som har lyckats förvärva Lang Langs breda attraktion utan att göra sig löjlig.”[32]

Men Langs framträdanden har också kritiserats. Hans stil har beskrivits dels som en blandning av ”degiga rytmer och tung frasering”[33], dels som ”genuint tråkig”, ”helt enkelt dålig” och ”outhärdlig”.[34] Kritiker som upplever hans spel som vulgärt och känslolöst har gett honom öknamnet ”Bing Bang”.[35] Pianisten Earl Wild har kallat honom ”pianots J. Lo”.[36] Andra har beskrivit hans spelstil som omogen, även om de berömmer hans förmåga att ”erövra stora skaror med sitt ungdomliga övermod”.[37] Hans sätt att spela, med ”rasande hastighet och dånande kraft”, har också kritiserats för sina ”tendenser till våghalsighet” och sin ”extrema dynamik och rytm”.[38]

Hans tillväxt som musiker under senare år har dock också uppmärksammats. The New Yorker framhöll att ”den översvallande Lang Lang håller på att mogna som artist.”[37] När tidskriften Time i april 2009 införlivade Lang Lang i sin lista över de 100 mest inflytelserika personerna i världen beskrev musikern Herbie Hancock dennes spel som ”så känsligt och så djupt mänskligt”: ”Man hör honom spela och han upphör aldrig att röra vid ens hjärta.”[39] Christopher McDougall vid Esquire skrev att ”[Langs] tolkningar inte bara är känslouttryck utan känslorna själva.[35] Stephen Brookes vid The Washington Post menade att Langs karakteristiska ”kinetiska uppvisning” – han har ett översvallande kroppsspråk då han spelar – också har varit ”kul att se”, eftersom ”bakom all denna gymnastik uppenbarligen pågår ett seriöst musikaliskt tänkande”.[40]

Lang Lang i media

[redigera | redigera wikitext]

Lang har gjort ett flertal tv-framträdanden i bl.a. amerikanska program som The Today Show, The Tonight Show with Jay Leno, Good Morning America, The Early Show och 60 Minutes. Han har uppmärksammats i en rad nyhets- och livsstilstidningar som The New Yorker, Esquire, Vogue (Tyskland), The Times (London), Financial Times, GQ, Die Welt, Reader's Digest och People.[41] Han förekom som ovan nämnts 2009 på Times lista över världens mest inflytelserika personer.

Lang Lang är huvudperson i den prisbelönta tysk-österrikiska dokumentären Pianomania.[42] Hans självbiografi, ”Journey of a Thousand Miles” – titeln syftar på ett välkänt kinesiskt ordspråk: ”En tusenmilaresa börjar med ett enda steg” – utgavs 2008 på åtta språk. En särskild version av biografin riktad till yngre läsare gavs ut under titeln '”Playing with Flying Keys” (”Att spela med flygande tangenter”).

Lang-stiftelsen

[redigera | redigera wikitext]

Lang ser det som sin mission att sprida den klassiska musiken runtom i världen med särskilt fokus på utbildning av barn och unga musiker.[43] Han startade i oktober 2008 Lang Lang International Music Foundation i New York med stöd av bl.a. Unicef. Stiftelsens uttalade syfte är att berika barns liv genom en djupare förståelse och uppskattning av klassisk musik och genom att inspirera och ekonomiskt stödja nästa generation musiker.[44][45]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Lang har erhållit åtskilliga utmärkelser och priser. Unicef utnämnde honom redan 2004 till International Goodwill Ambassador.[46] 2008 utsåg National Academy of Recording Arts and Sciencies i USA honom till sin kinesiske kulturambassadör.[47] Han utsågs 2010 till officiell ambassadör för Shanghai Expo. Den kinesiska regeringen utnämnde 2011 honom till vice-ordförande i All-China Youth Federation.[48] Lang blev i juni 2011 världsambassadör för Telefónica, ett uppdrag som innebär samarbete med bolaget i frågor som kultur, teknologi, utbildning och socialt ansvarstagande.[49] Han upptogs 2012 i tidskriften Gramophones Hall of Fame.[50]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Lang Lang (pianist), 30 april 2012.
  1. ^ läs online, www.mendelssohn-stiftung.de , läst: 22 november 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.rcm.ac.uk .[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.atlanticcouncil.org .[källa från Wikidata]
  4. ^ Na Young Kwon. ””An Avante Garde Pianist: A musical genius finds inspiration from the backdrop of the Cultural Revolution”” (på engelska) (e-tidskrift). International Examiner (Ron Chew, Seattle, Wash.). Arkiverad från originalet den 4 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120304115101/http://www.iexaminer.org/arts/avante-garde-pianist/. Läst 13 september 2011. 
  5. ^ "Lang Lang's Journey to Beethoven". Morning Edition. National Public Radio. 8 maj 2007.
  6. ^ Lang, Lang; Ritz David (2008) (på engelska). Journey of a thousand miles: my story. New York, NY: Spiegel & Grau,. Libris 11174760. ISBN 978-0-385-52456-8 
  7. ^ [a b c] Stevenson, Joseph: ”Lang Lang biography” (Allmusic).
  8. ^ ””Lang Lang: Chapter 5: First Step Towards the World Stage”” (på engelska). Chinese Biographies. Cheng & Tsui Co. https://www.studocu.com/en-us/document/university-of-pennsylvania/beginning-reading-and-writing-in-chinese-ii-for-fluent-speakers/lang-lang-english-translation/6159165. Läst 11 september 2011. 
  9. ^ Lang Lang-biografi Arkiverad 17 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine. hos Telarc International Corporation.
  10. ^ ”Lang Lang: Chapter 6: A Miracle in Musical History”, Chinese Biographies, Cheng & Tsui. Avläst den 11 september 2011.
  11. ^ "Lang Lang" Arkiverad 19 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.. Avläst den 11 september 2011.
  12. ^ ”Lang Lang Biography” Arkiverad 21 oktober 2006 hämtat från the Wayback Machine., Deutsche Grammophon. Avläst den 13 september 2011.
  13. ^ ”Lang Lang took a sold-out Royal Albert Hall by storm ... This could well be history in the making".
  14. ^ ”Lang Lang is a superb musical performer whose artistic touch is always in service of the music”. Lang Lang, piano Arkiverad 17 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine.. La Jolla Music Society: 2007.
  15. ^ ”Artist Biography: Lang Lang” Arkiverad 6 april 2012 hämtat från the Wayback Machine., San Francisco Symphony. Avläst den 11 september 2011.
  16. ^ Lang Lang on Billboard Chart Arkiverad 7 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine..
  17. ^ John Sunier, ”MIKE OLDFIELD: Music of the Spheres – Lang Lang, piano/Hayley Westenra, lead vocals/ Sinfonia Sfera Orchestra/Karl Jenkins – Decca” Arkiverad 6 april 2012 hämtat från the Wayback Machine., Audiophile Audition. Avläst den 12 september 2011.
  18. ^ Lebrecht, Norman: ”Sony Pays $3 Mto Win Pianist Lang Lang” Arkiverad 3 november 2012 hämtat från the Wayback Machine..
  19. ^ ””Lang Lang is returning to Walt Disney Concert Hall to perform””. Asia Pacific Arts. 1 november 2011. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131019123246/http://asiapacificarts.usc.edu/article@apa?lang_lang_is_returning_to_walt_disney_concert_hall_to_perform_17623.aspx. Läst 1 maj 2012. .
  20. ^ ”Lang Lang, the first YouTube Symphony Orchestra Ambassador”, YouTube. Avläst den 12 september 2011.
  21. ^ ”An Interview With Pianist Lang Lang” Arkiverad 5 april 2011 hämtat från the Wayback Machine., dmx. Avläst den 11 september 2011.
  22. ^ ”Lang Lang” Arkiverad 4 december 2011 hämtat från the Wayback Machine., Cami Music. Avläst den 13 september 2011.
  23. ^ ”Piano Masters: Lang Lang - Sold Out!” Arkiverad 14 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine., Montalco Arts. Avläst den 11 september 2011.
  24. ^ ”Lang Lang Sets Peaceful Mood in Oslo” Arkiverad 19 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine., Confucius Institute Online. Avläst den 11 september 2011.
  25. ^ ”3 Orchester & Stars” Arkiverad 23 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine., Munich Olympia Park. Avläst den 11 september 2011.
  26. ^ ”Lang Lang at Schönbrunn”, C Major Entertainment. Avläst den 11 september 2011.
  27. ^ ”China's Superstar Pianist Lang Lang to Perform to Over Five Billion Viewers at 2008 Summer Olympic Games Opening Ceremony in Beijing on Friday, August 8th” Arkiverad 16 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine., Prnewswire.com, som anför Align Entertainment Group som källa. Avläst den 11 september 2011.
  28. ^ Ivan Hewett: ”BBC Proms 2011: Last night of the Proms, review”, The Telegraph, 10 september 2011. Avläst den 11 september 2011.
  29. ^ Valerie Scher, ”Around the world in 88 keys: The piano has taken Lang Lang from poverty to superstardom” Arkiverad 2 november 2008 hämtat från the Wayback Machine., The San Diego Union-Tribune, 8 september 2008. Avläst den 13 september 2011.
  30. ^ ”…the biggest, most exciting young keyboard talent I have encountered in many a year of attending piano recitals”. Rhein, John von (2000). ”Lang Leaves Audience Elated” (på engelska). Chicago Tribune [elektronisk resurs] (Chicago, Ill.: Tribune Co.) (7 mars). ISSN 2165-171X. Arkiverad från originalet den 5 december 2008. https://web.archive.org/web/20081205174334/http://pqasb.pqarchiver.com/chicagotribune/access/50794251.html?dids=50794251:50794251&FMT=ABS&FMTS=ABS:FT&type=current&date=Mar+7%2C+2000&author=John+von+Rhein%2C+Tribune+Music+Critic&pub=Chicago+Tribune&edition=&startpage=2&desc=LANG+LEAVES+AUDIENCE+ELATED. 
  31. ^ ”Lang Lang has conquered the classical world with dazzling technique and charisma.” ”Lang Lang's Journey to Beethoven”, NPR Music, 8 maj 2007. Avläst den 13 september 2011.
  32. ^ ”I can think of no other classical artist who has achieved Lang Lang's broad appeal without dumbing down.” Emma Pomfret, ”Lang Lang: China's classical superstar” Arkiverad 15 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine., The Sunday Times, 11 april 2009. Avläst den 13 september 2011.
  33. ^ ”… soggy rhythms and heavy phrasing”. Amazon.com: Rachmaninov: Piano Concerto No. 2; Paganini Rhapsody: Music: Sergei Rachmaninov, Valery Gergiev, Mariinsky (Kirov) Theater Orchestra, Lang Lang.
  34. ^ ”… truly boring”, ”just bad” och ”unendurable”. David Hurwitz, ”Sergey Rachmaninov: Piano Concerto No. 2; Paganini Rhapsody - Lang Lang (piano)” Arkiverad 30 november 2011 hämtat från the Wayback Machine., Classics Today. Avläst den 13 september 2011.
  35. ^ [a b] ”[Lang's] interpretations aren't just expressions of feeling but the feelings themselves." McDougall, Christopher. ”Bang Bang Arkiverad 4 september 2014 hämtat från the Wayback Machine..” Esquire; december 2004, vol. 144, nr 6, sid. 210 f, 2p, 1c.
  36. ^ ”… the J. Lo of the piano.””Wilding”. The New Yorker. 11 augusti 2003. http://www.newyorker.com/archive/2003/08/11/030811ta_talk_carey. 
  37. ^ [a b] ”… conquer crowds with youthful bravado”. Ross, Alex. "The wow factor", The New Yorker, 2 april 2007. Vol. 83, nr 6.
  38. ^ ”… blazing speed and thunderous power”, ”daredevil tendencies” och ” extremes of dynamics and rhythm.” Matthew Guerrieri, ”Pianist displays both star power and restraint”, Boston.com, 4 mars 2009. Avläst den 13 september 2011.
  39. ^ Herbie Hancock, ”Lang Lang” Arkiverad 26 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine., Time Magazine, 30 april 2009. Avläst den 11 september 2011.
  40. ^ ”[Lang's] kinetic display” har också varit ”fun to watch”, eftersom ”underneath the gymnastics, there's clearly some serious musical thinking going on.” Stephen Brookes, ”Lang Lang at Strathmore: Expressive and Excessive”, Washington Post, 15 april 2006. Avläst den 13 september 2011.
  41. ^ Remnick, David: ”The Olympian”, 4 augusti 2008.
  42. ^ ””OVAL Film”.”. Arkiverad från originalet den 12 november 2011. https://web.archive.org/web/20111112101220/http://oval-film.com/wordpressEN/. Läst 23 maj 2017. 
  43. ^ Rahul Jacob: ”Lunch with the FT: Lang Lang”, Financial Times, 11 april 2009. Avläst den 13 september 2011.
  44. ^ Paula Harrington: ”Lang Lang launches foundation to support children’s love of music” Arkiverad 11 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine., UNICEF, 20 oktober 2008. Avläst den 13 september 2011.
  45. ^ Lang Lang International Music Foundation Arkiverad 15 juni 2009 hämtat från the Wayback Machine.. Avläst den 13 september 2011.
  46. ^ ”Lang Lang: Goodwill Ambassador”, UNICEF. Avläst den 13 september 2011.
  47. ^ ”The Recording Academy Announces Lang Lang As Grammy Culture Ambassador To China” Arkiverad 25 april 2012 hämtat från the Wayback Machine., Global Rhythm, 21 oktober 2008. Avläst den 13 september 2011.
  48. ^ ”Message from ›EU-China Year of Youth› Ambassador Lang Lang” Arkiverad 5 september 2011 hämtat från the Wayback Machine., All-China Youth Federation, 13 mars 2011. Avläst den 13 september 2011.
  49. ^ ”Telefónica elige como embajador internacional de su marca al artista chino Lang Lang, el mejor pianista del mundo” Arkiverad 9 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine., Telefónica Noticias. Avläst den 12 september 2011.
  50. ^ ”Lang Lang (pianist)”. Gramophone. http://www.gramophone.co.uk/HallofFame/ArtistPage/LangLang. Läst 12 april 2012. .

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]
  • Lang, Lang & Ritz, David (2008): ”Journey of a thousand miles : my story”, New York, NY: Spiegel & Grau. ISBN 978-0-385-52456-8.
  • Lang, Lang & Franch, Michael (2008): ”Lang Lang: playing with flying keys”. New York, NY: Delacorte Press. ISBN 978-0-385-73578-0.
  • Wu, Grace (2009): ”Lang Lang”, Cheng & Tsui Co, 2010, 93 s. ISBN 088-7-277-586.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lang_Lang&oldid=56029570”