Hoppa till innehållet

Europamästerskapet i fotboll

Från Wikipedia
Den här artikeln handlar om Europamästerskapet i fotboll för herrlandslag. För andra betydelser, se Europamästerskap i fotboll.
Europamästerskapet i fotboll
Coupe Henri Delaunay 2017.jpg
Pokalen som tilldelas vinnarna i turneringen.
Sport(er)Fotboll
PlatsEuropa
TidpunktJunijuli
År1960
Tidigare namnEuropacupen för landslag (19601964)
Geografisk omfattningEuropa
ArrangörUefa
Regerande mästare Spanien (2024)
Flest titlar Spanien (4 titlar)
Webbplatswww.uefa.com/uefaeuro/history/

Europamästerskapet i fotboll (EM), officiellt UEFA European Football Championship, är en fotbollsturnering för landslag som spelas i Europa vart fjärde år, med två års förskjutning gentemot världsmästerskapet. Turneringen, som före 1968 års upplaga kallades Europacupen i fotboll för landslag, spelades första gången 1958–1960. 1960 och 1964 års turneringar brukar dock räknas in i statistiken för EM. Sedan 1996 spelas mästerskapet med 16 deltagande lag som är uppdelade i fyra grupper under gruppspelsfasen. Sedan 2016 spelas mästerskapet med 24 lag.

Från att inledningsvis ha varit en relativt liten turnering har Europamästerskapet i fotboll successivt vuxit till ett av världens största idrottsevenemang sett till antal TV-tittare, sponsorintäkter m.m. Inför EM-slutspelet 2012 beräknades det Europeiska fotbollsförbundet Uefa tjäna ca 1,6 miljarder dollar genom reklam och sponsoravtal. Om man räknar intäkt/match (inte totala summan) innebär det att Europamästerskapet med sina 31 matcher är nästan lika lönsamt som världsmästerskapet med sina 64 slutspelsmatcher. EM-finalen 2008 sågs av ca 237 miljoner (snitt hela matchen) människor runt om i världen och slutspelet 2012 beräknades innan turneringen startade att följas av i genomsnitt 150 miljoner/match. Det är ungefär lika många som ser på Super Bowl-finalen runt om i världen varje år.[1] Ungefär 600 miljoner människor beräknas ha sett åtminstone delar av EM-finalen 2016.[2]

Spanien är det mest framgångsrika landet i turneringens historia med 4 guld och 1 silver. Tyskland har däremot fler medaljer då de har 3 guld och 3 silver. Bara Spanien har lyckats vinna turneringen 2 gånger i rad (2008 och 2012). Sveriges bästa placering är en semifinalplats i EM 1992.

För mer detaljerad information av de enskilda EM-slutspelen, se länk till respektive turnering längre ner i artikeln.

Initiativtagaren till att anordna ett Europamästerskap i fotboll var fransmannen Henri Delaunay. Han lanserade idén redan på 1920-talet men det var först när han som president i det nybildade Europeiska fotbollsförbundet, Uefa, kunde börja förverkliga idén. Delaunay avled redan 1955, efter bara ett år som UEFA-president och fick därmed inte uppleva den första EM-turneringen som vid den här tiden kallades Europacupen i fotboll för landslag. Pokalen som de deltagande landslagen kämpar om blev uppkallad efter Henry Delaunye. Till 2008 års EM-slutspel gjordes den om delvis och blev lite större.

Sovjetunionen vann det första mästerskapet 1960 efter finalseger med 2-1 mot Jugoslavien. 1968 fick turneringen sitt nuvarande namn. Italien besegrade detta år Jugoslavien med 2-0 i en omspelsmatch – straffsparksläggning vid oavgjort resultat efter förlängning i utslagsmatcher hade inte införts än. Intresset för turneringen steg gradvis under 1960 och 70-talet.

Vid 1980 års turnering ansåg UEFA att tiden var mogen för att utöka antalet deltagande lag i slutspelet från finalomgångens 4 lag till 8. Västtyskland blev det första lag som vann turneringen 2 gånger efter finalseger med 2–1 mot Belgien. Match om tredjepris ströks efter denna turnering.

Antalet lag i finalspelet var 8 fram till EM i Sverige 1992. Danmark vann sensationellt turneringen efter en minst lika oväntad finalseger (2–0) mot det nu enade Tyskland. Egentligen var Danmark inte kvalificerade för turneringen men man fick en "gratisplats" efter att Jugoslavien blivit uteslutet. Orsaken var inbördeskriget i Bosnien vilket ledde till att Förenta nationerna införde sanktioner mot landet.

Från och med 1996 års turnering beslutade sig Uefa för att utöka antalet slutspelslag till 16. Vid den tiden hade kalla kriget upphört och många nya självständiga stater hade bildats i Östeuropa med utökat intresse för EM-spel. I finalen 1996 besegrade Tyskland Tjeckien med 2–1 och tog därmed sitt tredje EM-guld. För första gången avgjordes finalen med ett golden goal där det först gjorda målet i förlängningen avgjorde matchen. Numer har man dock återgått till traditionell 2 gånger 15 minuters förlängning och sedan straffsparkar vid utslagsmatcher.

I och med utökningen till 16 lag hade EM år 2000 nu blivit ett riktigt stort evenemang. För första gången delade två länder (Belgien och Nederländerna) på arrangemanget. Finalen avgjordes även denna gång via ett golden goal när Frankrike slog Italien med 2–1.

Grekland vann mycket sensationellt EM 2004 efter att ha besegrat arrangörslandet Portugal med 1–0 i finalen.

Både 2008 och 2012 har 2 länder delat på arrangemanget, Schweiz/Österrike 2008 och Polen/Ukraina 2012. 2008 besegrade Spanien Tyskland med 1-0 i finalen, och 2012 blev Spanien det första lag att försvara sin EM-titel genom att besegra Italien med 4-0 i finalen. Segermarginalen var den dittills största någonsin i en EM eller VM-final. [3]

2016 års mästerskap avhölls i Frankrike. Den stora nyheten var att antalet lag i slutspelet kom att utökas till 24 och antalet matcher från 31 till 51 vilket innebar att turneringen utökades kraftigt. Antalet deltagare blev därmed lika stort som i VM-slutspelen 1982-1994. Portugal vann sitt första mästerskap efter att ha besegrat Frankrike i finalens förlängning med 1-0.

UEFA beslutade att 2020 års EM-slutspel skulle spridas ut över flera länder i vad man kallar "ett europamästerskap för hela Europa". EM 2020 flyttades till 2021 på grund av covid-19 men beslutet hölls fast att turneringen skulle spelas på flera olika arenor. Lagens trupper utökades detta år från 23 spelare till 26 spelare.[4] Italien stod som segrare efter att ha besegrat England på straffar.

Kommande Europamästerskap

[redigera | redigera wikitext]

8 mars 2017 meddelade Uefa att 2 länder lämnat in ansökningar för att arrangera EM-slutspelet 2024, Tyskland och Turkiet. Beslut om arrangörsland fattades i september 2018. Därmed återgår UEFA till den gamla ordningen med en eller två arrangörsländer.[5] UEFA har meddelat att arrangörslandet kommer att använda 10 arenor. Minst 3 arenor måste rymma 50 000 åskådare, helst åtminstone en som rymmer minst 60 000 åskådare. Ingen arena får rymma under 30 000 åskådare.[6] I Tysklands ansökan framgår att man tänker använda 10 av 12 arenor från VM 2006, samtliga arenor rymmer över 45 000 åskådare[7]

I Turkiets ansökan varierade publikkapaciteten från ca 35 000 ända upp till 92 000 för den tänkta finalarenan. Merparten av arenorna har en kapacitet på 45 000-50 000. [8]

År Värdnation
Final Match om tredjepris
Vinnare   Resultat  Tvåa Trea   Resultat Fyra
1960 Frankrike Frankrike Sovjetunionen  2–1 (e.f.)  Jugoslavien Tjeckoslovakien  2–0  Frankrike
1964 Spanien Spanien Spanien  2–1  Sovjetunionen Ungern  3–1 (e.f.)  Danmark
1968 Italien Italien Italien  1–1 (e.f.)
2–0 (omspel)
 Jugoslavien England  2–0  Sovjetunionen
1972 Belgien Belgien Västtyskland  3–0  Sovjetunionen Belgien  2–1  Ungern
1976 Socialistiska federativa republiken Jugoslavien Jugoslavien Tjeckoslovakien  2–2 (5–3 str.)  Västtyskland Nederländerna  3–2 (e.f.)  Jugoslavien
1980 Italien Italien Västtyskland  2–1  Belgien Tjeckoslovakien  1–1 (9–8 str.)  Italien
1984 Frankrike Frankrike Frankrike  2–0  Spanien  Danmark
 Portugal
Match om tredjepris spelades ej.
1988 Västtyskland Västtyskland Nederländerna  2–0  Sovjetunionen  Italien
 Västtyskland
Match om tredjepris spelades ej.
1992 Sverige Sverige Danmark  2–0  Tyskland  Nederländerna
 Sverige
Match om tredjepris spelades ej.
1996 England England Tyskland  2–1 (e.f.)  Tjeckien  England
 Frankrike
Match om tredjepris spelades ej.
2000 Belgien Belgien
Nederländerna Nederländerna
Frankrike  2–1 (e.f.)  Italien  Nederländerna
 Portugal
Match om tredjepris spelades ej.
2004 Portugal Portugal Grekland  1–0  Portugal  Nederländerna
 Tjeckien
Match om tredjepris spelades ej.
2008 Schweiz Schweiz
Österrike Österrike
Spanien  1–0  Tyskland  Ryssland
 Turkiet
Match om tredjepris spelades ej.
2012 Polen Polen
Ukraina Ukraina
Spanien  4–0  Italien  Portugal
 Tyskland
Match om tredjepris spelades ej.
2016 Frankrike Frankrike Portugal  1–0 (e.f.)  Frankrike  Tyskland
 Wales
Match om tredjepris spelades ej.
2020 Italien  1–1 (3–2 str.)  England  Danmark
 Spanien
Match om tredjepris spelades ej.
2024 Tyskland Tyskland Spanien  2–1  England  Frankrike
 Nederländerna
Match om tredjepris spelades ej.
2028
4 nationer

Match om tredjepris spelades ej.
2032 Italien Italien
Turkiet Turkiet

Match om tredjepris spelades ej.

Mesta mästare

[redigera | redigera wikitext]
Nation Guld Silver
 Spanien 4 (1964, 2008, 2012, 2024) 1 (1984)
 Tyskland[a] 3 (1972, 1980, 1996) 3 (1976, 1992, 2008)
 Italien 2 (1968, 2020) 2 (2000, 2012)
 Frankrike 2 (1984, 2000) 1 (2016)
 Sovjetunionen 1 (1960) 3 (1964, 1972, 1988)
 Tjeckien[b] 1 (1976) 1 (1996)
 Portugal 1 (2016) 1 (2004)
 Nederländerna 1 (1988)
 Danmark 1 (1992)
 Grekland 1 (2004)
 Jugoslavien 2 (1960, 1968)
 England 2 (2020, 2024)
 Belgien 1 (1980)

Deltagande nationer

[redigera | redigera wikitext]

Hittills har 36 länder deltagit i EM-slutspelet. Värdlandet är alltid direktkvalificerat och behöver alltså inte kvala för att få komma till turneringen. Värdland markeras med fetstilt V i listan nedan. Ett land som inte hade eget landslag så att det kunde kvala till EM markeras med "•". Tyskland ses som en fortsättning av Västtyskland (1972-1988)

Europamästerskap ►
Deltagande landslag ▼
1960
Frankrike
1964
Spanien
1968
Italien
1972
Belgien
1976
Socialistiska federativa republiken Jugoslavien
1980
Italien
1984
Frankrike
1988
Västtyskland
1992
Sverige
1996
England
2000
Belgien
Nederländerna
2004
Portugal
2008
Schweiz
Österrike
2012
Polen
Ukraina
2016
Frankrike
2020 2024
Tyskland
Antal EM
 Albanien X X 2
 Belgien 3 2 X X X X X 7
 Bulgarien X X 2
 Danmark X 3 X 1 X X X X 3 X 10
 England 3 X X X 3 X X X X 2 2 11
 Finland X 1
 Frankrike X 1 X 3 1 X X X 2 X 3 11
 Georgien X 1
 Grekland X 1 X X 4
 Irland X X X 3
 Island X 1
 Italien 1 X 3 X 2 X X 2 X 1 X 11
 Kroatien X X X X X X X 7
 Lettland X 1
 Nederländerna 3 X 1 3 X 3 3 X X X 3 11
 Nordirland X 1
 Nordmakedonien X 1
 Norge X 1
 Polen X X X X X 5
 Portugal 3 X 3 2 X 3 1 X X 9
 Rumänien X X X X X X 6
 Ryssland X X 3 X X X 6
 Schweiz X X X X X X 6
 Serbien X 1
 Skottland X X X X 4
 Slovakien X X X 3
 Slovenien X X 2
 Spanien 1 X 2 X X X X 1 1 X 3 1 12
 Sverige 3 X X X X X X 7
 Tjeckien 2 X 3 X X X X X 8
 Turkiet X X 3 X X X 6
 Tyskland 1 2 1 X 3 2 1 X X 2 3 3 X X 14
 Ukraina X X X X 4
 Ungern 3 X X X 4
 Wales 3 X 2
 Österrike X X X X 4
Antal deltagande lag
4 4 4 4 4 8 8 8 8 16 16 16 16 16 24 24 24
Ej längre existerande nationer/landslag
Europamästerskap ►
Deltagande landslag ▼
1960
Frankrike
1964
Spanien
1968
Italien
1972
Belgien
1976
Socialistiska federativa republiken Jugoslavien
1980
Italien
1984
Frankrike
1988
Västtyskland
1992
Sverige
1996
England
2000
Belgien
Nederländerna
Antal EM
 FR Jugoslavien X 1
 Jugoslavien 2 2 X X 4
 OSS X 1
 Sovjetunionen 1 2 X 2 2 5
 Tjeckoslovakien 3 1 3 3
Antal deltagande lag
4 4 4 4 4 8 8 8 8 16 16

Maratontabell

[redigera | redigera wikitext]

Matcher avgjorda under förlängning räknas som vinst respektive förlust, matcher avgjorda efter straffsparksläggning räknas som oavgjort.

 Denna tabell: visa  redigera 

Pos AM Lag SM V O F GM IM MS P Vunna mästerskap
1 14  Tyskland[c] 58 30 14 14 89 59 +30 104 3 (1972, 1980, 1996)
2 12  Spanien 53 28 15 10 83 46 +37 99 4 (1964, 2008, 2012, 2024)
3 11  Italien 49 22 19 8 55 36 +19 85 2 (1968, 2020)
4 11  Frankrike 49 23 15 11 73 53 +20 84 2 (1984, 2000)
5 11  Nederländerna 45 23 9 13 75 48 +27 78 1 (1988)
6 9  Portugal 44 21 12 11 61 41 +20 75 1 (2016)
7 11  England 45 18 16 11 59 43 +16 70
8 11  Tjeckien[d] 40 15 8 17 51 52 −1 53 1 (1976)
9 12  Ryssland[e] 36 13 7 16 40 52 −12 46 1 (1960)
10 7  Belgien 26 12 3 11 33 30 +3 39
11 10  Danmark 37 10 9 18 44 54 −10 39 1 (1992)
12 7  Kroatien 25 9 8 8 33 34 −1 35
13 7  Sverige 24 7 7 10 30 28 +2 28
14 6  Schweiz 23 5 11 7 24 28 −4 26
15 6  Turkiet 23 7 2 14 22 38 −16 23
16 4  Grekland 16 5 3 8 14 20 −6 18 1 (2004)
17 2  Wales 10 5 1 4 13 12 +1 16
18 4  Österrike 14 4 2 8 14 18 −4 14
19 5  Polen 17 2 8 7 14 21 −7 14
20 6  Serbien[f] 17 3 4 10 23 41 −18 13
21 5  Ungern 14 3 4 7 16 25 −9 13
22 4  Ukraina 14 4 1 9 10 23 −13 13
23 6  Rumänien 20 2 6 12 14 27 −13 12
24 3  Slovakien 11 3 2 6 9 18 −9 11
25 4  Skottland 12 2 3 7 7 17 −10 9
26 1  Island 5 2 2 1 8 9 −1 8
27 3  Irland 10 2 2 6 6 17 −11 8
28 2  Slovenien 7 0 6 1 6 7 −1 6
29 1  Norge 3 1 1 1 1 1 0 4
30 2  Bulgarien 6 1 1 4 4 13 −9 4
31 2  Albanien 6 1 1 4 4 8 −4 4
32 1  Georgien 4 1 1 2 5 8 −3 4
33 1  Nordirland 4 1 0 3 2 3 −1 3
34 1  Finland 3 1 0 2 1 3 −2 3
35 1  Lettland 3 0 1 2 1 5 −4 1
36 1  Nordmakedonien 3 0 0 3 2 8 −6 0

Främsta målskyttar

[redigera | redigera wikitext]
Cristiano Ronaldo har gjort flest EM-mål.

Portugisen Cristiano Ronaldo är den målrikaste spelaren i EM, med totalt fjorton gjorda mål. EM-turneringar markerade med kursiv fetstil visar turneringar spelarna varit skyttekung i:

14 mål

9 mål

7 mål

Anmärkningslista

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Inklusive Västtyskland (1972, 1976, 1980)
  2. ^ Inklusive Tjeckoslovakien (1976)
  3. ^ Inklusive Västtyskland
  4. ^ Inklusive Tjeckoslovakien
  5. ^ Inklusive Sovjetunionen och OSS
  6. ^ Inklusive Jugoslavien, FR Jugoslavien och Serbien-Montenegro