Hoppa till innehållet

Lacombe Lucien

Från Wikipedia
Lacombe Lucien
Genredramafilm[1]
krigsfilm[1]
romantikfilm
uppväxtskildring
RegissörLouis Malle[1][2][3]
ProducentLouis Malle
ManusförfattarePatrick Modiano
Louis Malle
SkådespelarePierre Blaise
Aurore Clément
Ave Ninchi
Therese Giehse
Holger Löwenadler
Jacqueline Staup
Jean Bousquet
Jean Rougerie
Pierre Decazes
René Bouloc
Stéphane Bouy
Jacques Rispal
Franz Rudnick
KompositörDjango Reinhardt
FotografTonino Delli Colli
KlippareSuzanne Baron
Teknisk information
DistributionCinema International Corporation
Premiär
Utgivningsdatum
30 januari 1974(Frankrike)[4]
15 mars 1974(Tyskland)[4]
3 maj 1974(Sverige)[4]
10 maj 1974(Gent)[4]
6 juni 1974(Finland, London)[4]
12 september 1974(Nederländerna)[4]
28 september 1974(New York Film Festival)[4]
29 september 1974(USA)[4]
4 oktober 1974(Danmark)[4]
11 oktober 1974(Italien)[4]
23 januari 1975(Argentina)[4]
9 april 1975(Portugal)[4]
3 maj 1975(Japan)[4]
12 maj 1975(Brasilien)[4]
Speltid137 minuter
132 minuter[5]
LandFrankrike[5]
Italien
Språktyska
franska
Mer information
IMDb SFDb Elonet

Redigera Wikidata

Lacombe, Lucien är en fransk dramafilm från 1974 i regi av Louis Malle och med manus av Patrick Modiano.

Filmen utspelar sig i en fransk by under Vichyregimens slutskede och handlar om den unga, obildade bondkillen Lucien Lacombe (Pierre Blaise) som hjälper till på familjens bondgård. Han ansöker en dag om att gå med franska motståndsrörelsen hos en bekant ledande motståndsmedlem, men nobbas på grund av sin unga ålder. I en närliggande stad vandrar han bekymmerslöst på gatan efter ett ärende åt sin mor, trots rådande utegångsförbud, och blir sedd och förd till det franska Gestapos fruktade högkvarter där en brokig skara kollaboratörer, tysk säkerhetstjänst, Vichypoliser och fascistmilis berusat festar och fanatiskt försöker upprätthålla regimen i området trots växande vetskap om att Nazitysklands dagar är räknade. Den nyfikna Lucien låter sig entusiastiskt rekryteras och inleder sin nya roll som medlöpare med att förråda motståndsledaren som nobbade honom. Han bevittnar sen hur denne torteras som följd av hans angiveri, men förblir trots det känslomässigt oberörd. Istället börjar han i vardagen utnyttja sin nyfunna maktposition och sin titel som "tysk polis" allt oftare, och deltagar i diverse gripanden av motståndare. Lucien blir en dag förälskad i France Horn (Aurore Clément), en judisk flicka vars familj gömt sig för att undgå deportation. Frances far, en berömd lokal skräddare, har skonats på nåder och lever under konstant hot av Luciens högre Gestapokumpan som bestulit och utpressar familjen för egen vinning. Utan att bry sig om det börjar Lucien snart att inkräkta och på fritiden tvinga sig på hos familjen, som redan traumatiserade lever i rädsla under den nazistiska terrorn som nu även deras nya gäst tjänar.

Rollista i urval

[redigera | redigera wikitext]
  Pierre Blaise   –  Lucien Lacombe
  Aurore Clément   –  France Horn
  Therese Giehse   –  Bella Horn
  Holger Löwenadler   –  Albert Horn

Filmen nominerades till både Oscar och Golden Globe för bästa utländska film 1975 och vann fyra andra priser. Kritikerna var till största delen positiva till filmen och den fick mycket beröm.[6]

  1. ^ [a b c] läs online, Internet Movie Database , läst: 11 juli 2016.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.allocine.fr , läst: 11 juli 2016.[källa från Wikidata]
  3. ^ filmportal.de.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] läs online, Internet Movie Database .[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] australiensisk klassificerings-ID: lacombe-lucien.[källa från Wikidata]
  6. ^ IMDb

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]