Löslighetskonstant

En löslighetskonstant är en form av jämviktskonstant, som anger lösligheten vid jämvikt för en substans med låg löslighet eller för en utfällning.

Som exempel kan kalcit, CaCO₃(s), anges, vars löslighet bestäms av följande jämvikt:

${\mbox{CaCO}}_{3}{\mbox{(s)}}\rightleftharpoons {\mbox{Ca}}^{2+}+{\mbox{CO}}_{3}^{2-}\qquad ;\qquad K_{s}$

Vid definitionen av löslighetskonstanten K_s gäller att aktiviteten för en fast fas = 1 då utfällningen är ideal (vilket vanligen antas). Detta betyder att aktiviteten för CaCO₃(s) försvinner ur nämnaren och vi får:

$K_{s}=\{{\mbox{Ca}}^{2+}\}\cdot \{{\mbox{CO}}_{3}^{2-}\}$

En löslighetskonstant som uttrycks på detta sätt (som en produkt) kallas också för en löslighetsprodukt. För kalcit är värdet på K_s = 10^-8,48 vid 25 grader och trycket 1 atm.

Ibland, särskilt för oxider och sulfider, skrivs löslighetskonstanter med vätejoner i vänsterledet i stället för med hydroxidjoner i högerledet. Konstanterna benämns då *K_s. Poängen med detta skrivsätt är att vätejonerna i princip är mätbara genom pH. Som exempel kan tas löslighetskonstanten för gibbsit, Al(OH)₃(s):

${\mbox{Al(OH)}}_{3}{\mbox{(s)}}+3{\mbox{H}}^{+}\rightleftharpoons {\mbox{Al}}^{3+}+3{\mbox{H}}_{2}{\mbox{O}}\qquad ;\qquad ^{*}K_{s}$

som definieras på följande sätt:

$^{*}K_{s}={\frac {\{{\mbox{Al}}^{3+}\}}{\{{\mbox{H}}^{+}\}^{3}}}$

Observera att aktiviteten för H₂O nästan alltid sätts till 1 enligt konvention, varför den försvunnit ur täljaren. För gibbsit är värdet på *K_s = 10^-7,74 vid 25 grader och 1 atm.

Exempel på löslighetskonstanter för utfällningar i vatten

Löslighetskonstanter vid 25 °C (298,15 K) och 1 atm

Namn	Formel	log10 Ks	log10 *Ks
Baryt	BaSO4(s)	-9,98
Blyjodid	PbI2	-8,36
Cerrusit	PbCO3(s)	-13,2
Blyklorid	PbCl2	-4,77
Gibbsit	Al(OH)3(s)		7,74
Gips	CaSO4×2H2O(s)	-4,61
Kalcit	CaCO3(s)	-8,48
Kalciumhydroxid	Ca(OH)2(s)		22,7
Kalciumoxid	CaO(s)		32,8
Malakit	Cu2(OH)2CO3(s)		-5,47
Siderit	FeCO3(s)	-10,59
Silverklorid	AgCl(s)	-9,75
Tenorit	CuO(s)		7,64