Långseruds socken

	Långseruds socken; Socken
	Långseruds kyrka;
Land	Sverige
Landskap	Värmland
Härad	Gillbergs härad
Kommun	Säffle kommun
Bildad	medeltiden
Area	224 kvadratkilometer
Upphov till	Långseruds landskommun; Långseruds församling
Motsvarar	Långseruds distrikt
Tingslag	Södersysslets tingslag (1948-01-01–); Gillbergs tingslag (–1947-12-31)
Karta
	Långseruds sockens läge i Värmlands län. Långseruds sockens läge i Värmlands län.
Koordinater	59°16′47″N 12°40′23″Ö / 59.27972222°N 12.67305556°Ö
Koder, länkar
Sockenkod	2162
Namn (ISOF)	lista
Kulturnav	länk
Hembygds-; portalen	Långseruds distrikt
	Redigera Wikidata

Långseruds socken i Värmland ingick i Gillbergs härad , ingår sedan 1971 i Säffle kommun och motsvarar från 2016 Långseruds distrikt.

Socknens areal är 223,88 kvadratkilometer varav 193,31 land.^[1] År 2000 fanns här 703 invånare.^[2] Kyrkbyn Kyrkebol med sockenkyrkan Långseruds kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung. Omkring 1500 införlivades Lönskogs församling och före 1644 Åskogs församling.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Långseruds församling och för de borgerliga frågorna bildades Långseruds landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Svanskogs landskommun som 1971 och uppgick i Säffle kommun.^[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Långserud, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Gillbergs härad. De indelta soldaterna tillhörde Värmlands regemente, Gillbergs kompani.^[3]

Geografi

Långseruds socken ligger nordväst om Säffle kring Lillälven. Socknen har odlingsbygd vid vattendragen och sjöarna och är i övrigt en sjörik starkt kuperad skogsbygd med höjder som når 313 meter över havet.^[4]^[1]^[5]^[6]

Europaväg 18 genomkorsar socknen och passerar cirka 500 meter söder om Långserud kyrka.

I söder ligger sjön Eldan med Eldansnäs gård. Eldan avrinner genom Lillälven och nedströms ligger den lilla Lången. Här fortsätter Lillälven förbi Långserud kyrka och mynnar i sjön Aspen. Bland övriga sjöar i socknen kan nämnas Öjesjön, Vålungen, Björnklammen samt Fjällsjön.

Vid Lönnskog och Åstenkog finns grunder efter kapell - träkyrkor - från medeltiden.

Fornlämningar

Boplatser från stenåldern är funna. Från järnåldern finns spridda stensättningar och en fornborg.^[4]^[7]^[8]^[5]

Namnet

Namnet skrevs 1503 Langxret och kommer troligen från den gård på vars mark kyrkan byggdes. Förleden är namnet på sjön Lången. Efterleden är rud, 'röjning'.^[9]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Långseruds socken 1750–1990

År			Folkmängd
1750			1 300
1760			1 435
1769			1 539
1780			1 510
1790			1 475
1810			1 675
1820			1 984
1830			2 307
1840			2 508
1850			2 802
1860			3 167
1870			3 309
1880			3 194
1890			2 776
1900			2 542
1910			2 042
1920			1 878
1930			1 834
1940			1 665
1950			1 362
1960			1 200
1970			886
1980			749
1990			742
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Personer från bygden

Tonsättaren Adolf Wiklund föddes i Långserud.

Tidningsmannen Mauritz Hellberg.

Se även

Långseruds församling

Referenser

^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Långserud socken
^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
^ Administrativ historik för Långserud socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
^ [a b] Nationalencyklopedin
^ Häradskartor för Värmlands län från 1883-1896 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Långseruds socken
^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Långseruds socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

Vidare läsning

Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Värmlands län, del 3 Hermes 1963 libris

Externa länkar

Arkiv relaterade till Långseruds socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
Föremål från Långseruds socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
Långseruds hembygdsförening

[Svensk_uppslagsbok-1] [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Långserud socken

[Harlen-2] [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8

[3] Administrativ historik för Långserud socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.

[geogr-4] [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941

[NE-5] [a b] Nationalencyklopedin

[6] Häradskartor för Värmlands län från 1883-1896 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet

[7] Fornlämningar, Statens historiska museum: Långseruds socken

[8] Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Långseruds socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"

[9] Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]