Hoppa till innehållet

Krigshögskolan

Från Wikipedia
För den finländska försvarsmaktens tidigare utbildningsanstalt, se Krigshögskolan (Finland).
Krigshögskolan
(KHS)
Information
Officiellt namnKungl. Krigshögskolan
Datum1866–1961
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
RollOfficershögskola
Del avChefen för Armén
StorlekSkola
HögkvarterStockholms garnison
FörläggningsortStockholm
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Krigshögskolan (KHS) var en militärhögskola inom svenska armén som verkade i olika former åren 1866–1961. Skolan var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.[1][2]

Krigshögskolan (KHS) var det namn som det tidigare Högre artilleriläroverket i Marieberg antog i november 1866.[3][4] Högre artilleriläroverket, ursprungligen skapat för att utbilda officerare till artilleriet inom Sveriges armé hade 1832 öppnats även för andra truppslag. År 1878 skedde en omorganisation, då den dittillsvarande Krigshögskolan delades upp i "nya" Krigshögskolan för högre officersutbildning inom armén, och Artilleri- och ingenjörhögskolan för specialistutbildning inom arméns mer tekniskt orienterade truppslag. Initiativtagare till förändringen anses ha varit dåvarande översten, senare generalmajoren Hugo Raab, som var chef för Generalstaben.

Syftet med förändringen var att bedriva krigsvetenskaplig utbildning för blivande aspiranter i generalstabskåren, som redan hade genomgått grundläggande officersutbildning. Innehållet i utbildningen var högre militär undervisning samt språk- och ridundervisning åt ett antal officerare ur armén vilka antogs efter särskild inträdesprövning. Utbildningen var tvåårig. Under Krigshögskolans första år påbörjades utbildning varje år med jämnt ordningsnummer och omfattade 20-40 officerare per kurs. Från 1905 skedde intagning varje år, med 25 elever per kurs.

Den 1 oktober 1951 införlivades Artilleri- och ingenjörhögskolans (AIHS) högre kurser. Skolan omfattade därefter en stabslinje, en vapenteknisk linje, en ingenjörlinje och en fortifikationslinje (med elever från både marinen och flygvapnet).[2]

Krigshögskolan bestod till den 30 september 1961, då den sammanfördes den 1 oktober 1961 med svenska flygvapnets och svenska marinens motsvarande skolor och bildade Militärhögskolan, som sedan 1 januari 1997 är Försvarshögskolan.[1]

Krigshögskolor från 1983

[redigera | redigera wikitext]

Beteckningen Krigshögskola (KHS) återupptogs senare som beteckning på den vidareutbildning på mellannivå för officerare som blev resultatet av att den nya befälsordningen (NBO) infördes 1983. Utbildningen skedde försvarsgrensvis och låg till grund för befordring till löjtnant och kapten, medan den grundläggande officersutbildningen skedde inom ramen för officershögskola (OHS). De olika krigshögskolorna fanns på följande platser:

I samband med reformer sammanfördes utbildningen den 1 januari 1999 vid OHS och KHS till tre försvarsmaktsgemensamma utbildningsenheter som benämndes Militärhögskolan Halmstad, Militärhögskolan Karlberg och Militärhögskolan Östersund.

Förläggningar och övningsplatser

[redigera | redigera wikitext]

När den nya skolan bildades den 1 augusti 1878 kom den att förläggas till Generalstaben vid Birger Jarls torg 10. Från den 1 oktober 1905 kom skolan även att ha lokaler vid Gamla riksdagshuset på Birger Jarls torg 5. Den 1 oktober 1908 flyttades skolan till Kungliga arméförvaltningen lokaler på Munkbrogatan 2. Krigshögskolans sista adress blev GeneralitetshusetÖstermalmsgatan 87, dit skolan förlades den 1 april 1913.[1]

Namn, beteckning och förläggningsort

[redigera | redigera wikitext]
Namn
Kungl. Krigshögskolan 1866-11-?? 1878-07-31
Kungl. Krigshögskolan 1878-08-01 1961-09-30
Beteckningar
KHS 1866-11-?? 1950-??-??
AKHS 1950-??-?? 1951-??-??
KHS 1951-??-?? 1961-09-30
Förläggningsorter
Stockholms garnison (F) 1866-11-?? 1961-09-30

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok]: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6