Hoppa till innehållet

Folke Högberg

Från Wikipedia
Folke Högberg
Lieutenant_General_Folke_Högberg.jpg
Information
Född20 mars 1884
Helsingborg, Sverige
Död8 juni 1972 (88 år)
Skövde församling
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1905–1949
GradGenerallöjtnant
BefälBodens fästning
(1937–1940)
Tredje militärområdet
(1942–1949)

Folke Högberg, född 20 mars 1884 i Helsingborg, död 8 juni 1972 i Skövde församling,[1] var en svensk militär.[2]

Militär karriär

[redigera | redigera wikitext]

Han utnämndes till Underlöjtnant vid Kronobergs regemente 1905[2], Löjtnant 1907[2], Kapten 1917[2] och var lärare vid Krigshögskolan 1922-1926.[2] Han utnämndes till major vid Generalstaben 1926[2] och var stabschef vid I. arméfördelningen 1926-1927[2] och stabschef vid Södra arméfördelningen 1928-2930.[2] Han utnämndes till överstelöjtnant 1930[2], var souschef i Lantförsvarets kommandoexpedition 1930-1932[2] och chef för Krigshögskolan 1932-1935.[2]

Han utnämndes till överste 1935[2] och var chef för Västernorrlands regemente 1935-1937.[2] Han utnämndes till generalmajor 1937[2] och var 1937–1940 kommendant i Bodens fästning[2], 1940–194 chef för Arméstaben och Generalstabskåren.[2] och 1942–1949: Militärbefälhavare i III. militärområdet.[2] han utnämndes till generallöjtnant 1949.[2]

Folke Högberg var son till postmästaren Knut Högberg och Anna Borg. Han gifte sig 1909 med Ellen Johansson (1885–1976).[2] Makarna Högberg är begravna på Sankta Elins kyrkogård i Skövde.[3]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  • Stavkorshällar och liljestenar i Västergötland (1960)[2]
  • Medeltida absidkyrkor i Norden : en studie särskilt anknuten till Västergötland (1965)[2]