Klas Böök
Klas Böök | |
Född | 10 mars 1909[1] Lunds stadsförsamling[2][1], Sverige |
---|---|
Död | 5 januari 1980[3] (70 år) Östra Karups församling, Sverige |
Begravd | Östra Karups kyrka[3] |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Lunds universitet |
Sysselsättning | Diplomat, ämbetsman |
Befattning | |
Sveriges ambassadör | |
Föräldrar | Fredrik Böök[2][1] |
Redigera Wikidata |
Klas Erik Böök, född 10 mars 1909 i Lund, död 5 januari 1980 i Östra Karup, var en svensk diplomat och ämbetsman.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Böök var son till professor Fredrik Böök och Tora Olsson. Han blev filosofie kandidat vid Lunds universitet 1934, bedrev studier vid London School of Economics 1935, blev filosofie licentiat vid Lunds universitet 1936, löjtnant Wendes artilleriregementes (A 3) reserv 1935, anställd vid Sveriges riksbank 1936, sekreterare 1937, tillförordnat bankråd och föreståndare av statistiska avdelningen 1940, biträdande direktör valutakontoret 1940, styrelseledamot där 1947, ordförande 1948-1951, ledamot Exportkreditnämnden 1943, vice ordförande 1947-1951, bankdirektör och chef II-sektionen (centralbanksärenden) inom riksbanken 1943 och riksbankschef 1948-1951 (vice 1944). Hans karriär som diplomat inleddes när han utsågs till chef handelsavdelningen vid Utrikesdepartementet (UD) och envoyé 1947-1948. Han var minister i Ottawa 1951-1956, ambassadör i Peking 1956-1961, även Bangkok 1956-1959, New Delhi, Colombo och Kathmandu 1961-1965, Bern 1965-1972 samt hade specialuppdrag för UD 1972-1975.[4]
Han var ledamot av handelskommissionen 1944-1947, vice ordförande 1945-1947, ledamot av statens återuppbyggnadsnämnd 1944-1946, flyktkapitalbyråns styrelse 1945-1951, styrelsen för internationell bank i Basel 1949-1951, Internationella återuppbyggnadsbanken 1951-1952, Internationella monetära fonden 1951, postsparbanksfullmäktige 1949-1951, deltagare i förhandlingar om handels- och betalningsöverenskommelser.[4]
Han gifte sig 1933 med Aina Hakon-Pettersson (född 1911), dotter till civilingenjör Erik Hakon-Pettersson och Julia Ekelund.[4] Han var far till barnen Annika (gift Eriksson), Ole, Kim, Susanne (gift Francke) och Peter.
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- Kommendör av 1. klass av Nordstjärneorden (KNO1kl)[5]
- Kommendör av 1. klass av Finlands Vita Ros’ orden (KFinlVRO1kl)[5]
- Kommendör av Danska Dannebrogorden (KDDO)[5]
- Kommendör av Norska Sankt Olavsorden (KNS:tOO)[5]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13254/C I/19 (1909-1913), bildid: 00106232_00028, sida 25, läs online, läst: 5 juni 2019, ”196,Mars,10,1,,,,,,Klas Erik”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 5 juni 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Gravar.se, läs online, läst: 5 juni 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Vem är det: svensk biografisk handbok. 1977. Stockholm: Norstedt. 1976. sid. 167. Libris 3681523. ISBN 91-1-766022-X. https://runeberg.org/vemardet/1977/0187.html
- ^ [a b c d] Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem? 1, Stor-Stockholm (2. uppl.). Stockholm: Vem är vem. sid. 229. Libris 53509. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0253.html
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|
- Män
- Födda 1909
- Avlidna 1980
- Svenska ämbetsmän under 1900-talet
- Svenska reservofficerare
- Chefer för Sveriges riksbank
- Sveriges ambassadörer i Kina
- Sveriges ambassadörer i Thailand
- Sveriges ambassadörer i Indien
- Sveriges ambassadörer i Sri Lanka
- Sveriges ambassadörer i Nepal
- Sveriges ambassadörer i Schweiz
- Diplomater från Lund
- Alumner från Lunds universitet
- Kommendörer av första klassen av Nordstjärneorden
- Mottagare av Finlands Vita Ros’ orden
- Mottagare av Dannebrogorden
- Ämbetsmän från Lund