Krabbe började träna friidrott regelbundet som tolvåring och som sextonåring blev hon trea (200 meter) och fyra (100 meter) vid JVM i Aten1986. Vid mästerskapet löpte Krabbe även andrasträckan i DDR:s stafettlag som vann silver bakom Förenta staterna. Senare samma år ingick Krabbe i det östtyska seniorlaget som vann 4 x 100 meter vid Europacupen i Gateshead på 41,87. Vid JVM två år senare i Sudbury i Ontario blev Krabbe silvermedaljör på 100 meter bakom landsmaninnan Diana Dietz. På 200 meter var rollerna omvända; Krabbe (22.34) vann en utklassningsseger före Dietz (22,88).[1] DDR-laget med Grit Breuer, Krabbe, Dietz och Katrin Henke vann sedan stafetten över 4 x 100 meter klart före Kuba och Förenta staterna. Senare under säsongen kvalificerade sig Krabbe för OS 1988 efter att ha noterat makalösa 10,89 på 100 meter i Östberlin. Vid olympiaden blev Krabbe utslagen i semifinal på 200 meter (amerikanskan Florence Griffith-Joyner vann loppet på världsrekordtid) och fick inte plats i DDR:s stafettlag (som vann silver).
Vid Europamästerskapen 1990 i Split i Jugoslavien dominerade DDR de kvinnliga löpgrenarna i allmänhet och Krabbe sprintgrenarna i synnerhet. Krabbe vann 100 meter på mästerskapsrekordet 10,89, övriga medaljer vanns av landsmaninnorna Silke Gladisch-Möller och Kerstin Behrendt. På 200 meter vann Krabbe guldet på 21,95 före europarekordinnehaverskan Heike Drechsler (22,19). I stafetten över 4 x 100 meter var DDR-laget (Gladisch-Möller, Krabbe, Behrendt och Sabine Günther) fullkomligt överlägset. Laget vann guldet på mästerskapsrekordtiden 41,68, nästan 1,5 sekund före Västtyskland. Detta var Krabbe och övriga östtyskors sista uppvisning i den blå DDR-dräkten, den 3 oktober 1990 uppgick DDR i Förbundsrepubliken Tyskland, varför Krabbe framdeles representerade Tyskland. EM-framgångarna renderade Krabbe flera utmärkelser, bland annat som Tysklands bästa kvinnliga idrottare.
Efter framgångarna i EM tillhörde Krabbe favoriterna i VM 1991 i Tokyo i Japan. Krabbe motsvarade alla högt ställda förväntningar i det återförenade Tyskland och vann både 100 meter (10,99) och 200 meter (22,09)[1] före Gwen Torrence och Merlene Ottey. Tyskorna (Breuer, Krabbe, västtyskan Sabine Richter och Drechsler) klarade dock inte av att vinna stafetten; de fick nöja sig med bronsmedaljen bakom Jamaica och Sovjetunionen.
I juni 1992 hittades hos henne och lagkamraten Grit Breuer substansen Clenbuterol. Medlet var ännu inte listat som dopingmedel men trots allt stängde världsfriidrottsorganisationen IAAF av henne på fyra års tid. I mars 1993 lindrades straffet till att gälla till 1994 men senare under 1993 fick hon, för "osportsligt uppträdande", straffet påökat igen så det gällde över VM i friidrott 1995. Till skillnad från Breuer (som snart återkom till världstoppen) godtog inte Krabbe avstängningen. Enligt domstolsutslag i München 1996 var avstängningen felaktig och 2001 tilldömdes Krabbe skadestånd om 1,2 miljoner D-mark för uteblivna prispengar och sponsorintäkter. IAAF överklagade domen men ingick 2002 en förlikning med Krabbe, där Krabbe erhöll en okänd summa pengar.[2]
Under den aktiva karriären mätte hon 182 cm och vägde 69 kg. Krabbe gifte sig med en Michael Zimmermann[1], som begick självmord 2015, och har med denne två söner.
Tyska
