Francina ElsjeFanny Blankers-Koen, född 26 april1918 i Lage Vuursche, död 25 januari2004 i Hoofddorp, var en nederländsk friidrottare. Hon tog 1948 fyra guld på sommar-OS i London och slog eller tangerade världsrekord vid 16[1] olika tillfällen.
I tonåren ägnade sig Fanny Koen åt tennis, simning, gymnastik, skridsko och löpning. Det stod tidigt klart att hon var en stor idrottstalang och hon hade svårt för att bestämma sig för inriktningen. Hon hade vissa tankar på simning, men en simtränare gav henne rådet att hellre ägna sig åt löpning, eftersom man då hade ett flertal mycket duktiga simmare i landet – bland andra Rie Mastenbroek och Willi den Ouden – och det skulle säkert vara lättare att nå framgångar i löpning.
Förutom sina fyra olympiska titlar vann Blankers-Koen fem europamästerskap i friidrott, 58 nationsmästerskap i Nederländerna och slog eller tangerade världsrekord tolv[3] gånger – i nio[3] olika grenar. Det första världsrekordet var en tangering på 100 yards 1938[4] och det sista när hon 1951 slog världsrekordet i femkamp. Hon avslutade sin tävlingskarriär 1955 och blev därefter ledare för det kvinnliga friidrottslandslaget i hemlandet fram till och med Olympiska sommarspelen 1968.
1999 utsågs Fanny Blankers-Koen till århundradets bästa kvinnliga friidrottare av IAAF (Internationella friidrottsförbundet).[5] I samband med London-OS blev hon hyllad av samstämmig press och en stor folkmassa vid hemkomsten. Trots det fick hon kritik, särskilt av kvinnor, för att hon elitidrottade trots att hon hade barn. Då ansågs det att kvinnor med barn skulle ägna all kraft åt dem och deras hem.
De sista åren av sitt liv drabbades Fanny Blankers-Koen av Alzheimers sjukdom och vårdades på ett hem för psykiatriskt sjuka tills hon vid 85 års ålder avled.
Olympiska spel
Wikimedia Commons har media som rör Fanny Blankers-Koen.
