Karibfalknattskärra

	Karibfalknattskärra; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Nattskärrfåglar; Caprimulgiformes
Familj	Nattskärror; Caprimulgidae
Släkte	Chordeiles
Art	Karibfalknattskärra; C. gundlachii
Vetenskapligt namn
	§ Chordeiles gundlachii
Auktor	Lawrence, 1856
Utbredning
	Artens utbredningsområde.
Synonymer
	Karibisk falknattskärra

Karibfalknattskärra^[2] (Chordeiles gundlachii) är en fågel i familjen nattskärror.^[3] Den förekommer i delar av Västindien, men även i södra Florida i USA. Beståndet anses vara livskraftigt.

Kännetecken

Utseende

Falknattskärror är liksom övriga nattskärror kryptiskt tecknade i brunt, grått, vitt och svart men har karakteristiskt lång kluven stjärt och glider i snedställda vingar med knickad knoge. Karibfalknattskärran är mycket lik större falknattskärra och kan vara omöjliga att skilja åt förutom på lätet. Den är dock något mindre och har vitaktigt, ej beigefärgat bröst.^[4]

Läte

Hanen avger en mycket snabb och fallande staccatoserie: "bztbztbzt", lika nasalt och raspigt som större falknattskärra men snabbt och hårt. Till skillnad från större falknattskärra är det brummande lätet under spelflykten mycket lågt och svårt att höra.

Utbredning och systematik

Karibfalknattskärra behandlas antingen som monotypisk^[5] eller delas in i två underarter med följande utbredning:^[3]

Chordeiles gundlachii vicinus – förekommer i södra Florida och Bahamas
Chordeiles gundlachii gundlachii – förekommer på Kuba, Isla de la Juventud, Jamaica, Hispaniola, Puerto Rico och Jungfruöarna

Levnadssätt

Karibfalknattskärran föredrar öppna områden med inslag av gräs, barmark och buskage. Liksom andra falknattskärror är den nattlevande, men kan ses jaga i skymning och gryning efter flygande insekter.

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen 200 000 vuxna individer.^[6]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Johannes Christoph Gundlach (1810–1896), efter 1876 Juan Cristóbal Gundlach, tysk ornitolog, entomolog samt boende på Kuba 1839-1896.^[7]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Chordeiles gundlachii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 233. ISBN 0-679-45120-X
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.2). doi : 10.14344/IOC.ML.9.2.
^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Chordeiles gundlachii.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör karibfalknattskärra.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Chordeiles gundlachii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[Sibley-4] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 233. ISBN 0-679-45120-X

[IOC-5] Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.2). doi : 10.14344/IOC.ML.9.2.

[6] Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.

[7] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]