Staden har växt upp invid Kalmar slott, vars äldsta del rests under 1100-talet. Flera forskare har tolkat Kalmar som en senast år 1200 planmässigt anlagd stad och vid mitten av 1200-talet var Kalmar en av Sveriges viktigaste städer.
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. Staden inkorporerade 1925 Kalmar landskommun och 1965 Dörby landskommun. 1971 uppgick staden i Kalmar kommun.[1]
Kalmar stad hade egen jurisdiktion med en rådhusrätt, vilken 1971 ombildades till Kalmar tingsrätt.[2]
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0826[4] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket innebär koden även används för Kalmar socken.
Blasonering: I fält av silver ett krenelerat rött borgtorn med port och fönster av guld, uppskjutande från en av vågskura bildad, blå stam och på sidor åtföljt av en sexuddig, röd stjärna.
Vapnet fastställdes 1947. Vågorna och tornet kommer från Kalmars stadssigill, det äldsta i Norden. Stjärnorna kom till senare, men skiljer bilden från andra liknande. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV år 1974.
