K-141 Kursk
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: En mängd spekulationer utan källhänvisningar. (2017-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| |||
 Ubåt i Antej-klassen (Kursks systerskepp K-186 Omsk.) | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Typklass/Konstruktion | Ubåt | ||
| Fartygsklass | Antej-klass | ||
| Fartygsnummer | K-141 | ||
| Historik | |||
| Kölsträckt | 1992 | ||
| Sjösatt | 1994 | ||
| I tjänst | december 1994 | ||
| Öde | Förlist 12 augusti 2000 | ||
| Tekniska data | |||
| Längd | 154 m | ||
| Bredd | 18,2 m | ||
| Djupgående | 9,0 m | ||
| Deplacement | 13 400 ton | ||
| Deplacement i u-läge | 16 400 ton | ||
| Maskin | 2 × kärnreaktorer OK-650b 2 × ångturbiner 2 × 7-bladiga propellrar | ||
| Maximal hastighet | 16 knop | ||
| Fart i u-läge | 32 knop | ||
| Besättning | 44 officerare, 68 värnpliktiga | ||
| Bestyckning | 24 × SS-N-19/P-700 Granit sjömålsrobot 4 × 533 mm torpedtuber 2 × 650 mm torpedtuber | ||
(med undertexter)
K-141 Kursk var en rysk atomubåt av Antej-klassen, tillhörande Norra flottan, namngiven efter staden Kursk. Ubåten förliste år 2000 under en militärövning i Barents hav.[1][2]
Förlisningen
[redigera | redigera wikitext]Kursk byggdes 1992 och tjänstgjorde från december 1994 till 12 augusti 2000, då hon under en rysk flottövning sjönk till botten i Norra ishavet efter en explosion ombord. Alla 118 besättningsmän omkom. Att några av dem levde åtskilliga timmar i en sluten sektion av ubåten bevisas av de brev till nära och kära som har återfunnits. I flera dagar hoppades man kunna undsätta besättningen. Olyckan utlöste en inrikespolitisk debatt i Ryssland, där president Vladimir Putin beskylldes för att ligga och sola på sin datja i Sotji istället för att söka hjälp från NATO att rädda besättningen, då länder som Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Norge erbjöd sin hjälp men Ryssland avböjde. Ubåten bärgades 2001 och de kroppar som hittades begravdes på Serafimov-kyrkogården i St Petersburg.[3]
Den officiella slutsatsen
[redigera | redigera wikitext]Den officiella slutsatsen om hur olyckan gick till är att läckande väteperoxid från en Torped 65-76 startade en brand, som två minuter senare fick övriga torpeder att explodera.[4]
Konspirationsteorier
[redigera | redigera wikitext]Sänkt av en amerikansk ubåt
[redigera | redigera wikitext]En teori, framförd av den franske filmregissören Jean-Michel Carré, är att en amerikansk ubåt av misstag sänkte Kursk. Två amerikanska ubåtar ska ha skuggat Kursk då man fått uppgifter att denna ska testa en toppmodern torped som skulle överträffa vad Nato-länderna hade. Amerikanarna tappar efter en stund bort den ryska ubåten och börjar cirkulera och söka febrilt efter den. Samtidigt som en av dem återfinner den ryska ubåten hör de hur denna öppnar torpedluckorna. Man hör hur vattnet svallar in i torpedtuberna och i ren panik avfyrar amerikanarna då en torped vilken träffar Kursk som havererar och sjunker till botten. Både USA och Ryssland ska ha tystat ned händelsen på grund av det då spända läget. Några hållbara bevis för denna teori har dock inte framlagts.
Sänkt av rysk robotkryssare
[redigera | redigera wikitext]En liknande teori har framförts av Berliner Zeitung, som hävdat att Kursk sänkes av en sjömålsrobot P-700 Granit, försedd med en ny ubåtsjaktstridsspets, vilken av misstag avskjutits från robotkryssaren Peter den Store. Inte heller denna teori har kunnat substantieras med bevis.
Andra teorier
[redigera | redigera wikitext]Bland andra teorier som har framförts, kan nämnas att Kursk skall ha sänkts av en kvarbliven sjömina från andra världskriget eller att ubåten kolliderat med ett undervattensobjekt.
Avlidna
[redigera | redigera wikitext]Sektion 1
[redigera | redigera wikitext]- Militärmästare Abdulkadyr M. Il'darov
- Överbåtsman Aleksey V. Zubov
- Matros Ivan N. Nefedkov
- Matros Maksim N. Borzhov
- Matros Aleksey V. Shul'gin
- Premiärlöjtnant Arnold Yu. Borisov - OAO "Dagdizel"
- Herr Mamed I. Gadzhiyev - OAO "Dagdizel"
Sektion 2
[redigera | redigera wikitext]Sjunde ubåtsdivisionens stab
[redigera | redigera wikitext]- Kommodor Vladimir T. Bagriantsev - stabschef
- Kommendör Yuriy T. Shepetnov
- Kommendör Viktor M. Belogun'
- Kommendör Vasiliy S. Isayenko
- Kommendörkapten Marat I. Baygarin
Fartygskommendören
[redigera | redigera wikitext]- Kommodor G. P. Liachin
Sektion 8
[redigera | redigera wikitext]- Kaptenlöjtnant Sergey V. Sadilenko
- Militärmästare Viktor V. Kuznetsov
- Båtsman Robert A. Gessler
- Överbåtsman Andrey M. Borisov
- Matros Roman V. Martynov
- Matros Viktor Yu. Sidiuhin
- Matros Yuriy A. Borisov
Sektion 9
[redigera | redigera wikitext]- Premiärlöjtnant Aleksandr V. Brazhkin
- Överbåtsman Vasiliy E. Ivanov
- Överbåtsman Mikhail A. Bochkov
Besättningen
[redigera | redigera wikitext]- Kommendör Sergey V. Dudko - sekond
- Kommendör Aleksandr A. Shubin
- Kaptenlöjtnant Maksim A. Safonov
- Premiärlöjtnant Sergey N. Tylik
- Premiärlöjtnant Vadim Ya Bubniv
- Kommendörkapten Andrey B. Silogava
- Kaptenlöjtnant Aleksey Shevchuk
- Premiärlöjtnant Andrey V. Panarin
- Premiärlöjtnant Boris V. Geletin
- Premiärlöjtnant Sergey V. Uzkiy
- Kommendör Yuriy B. Sablin - fartygsingenjör
- Kommendörkapten Andrey V. Miliutin
- Kaptenlöjtnant Sergey S. Kokurin
- Överbåtsman Vladimir V. Khivuk
- Kommendörkapten Aleksandr Ye. Sadkov
- Kaptenlöjtnant Mikhail O. Rodionov
- Premiärlöjtnant Sergey N. Yerahtin
- Överbåtsman Yakov V. Samovarov
- Militärmästare Aleksandr V. Ruzliov
- Överbåtsman Konstantin V. Kozyrev
- Militärmästare Vladimir V. Fesak
- Överbåtsman Andrey N. Polianskiy
- Överbåtsman Segrey A. Kislinskiy
- Överbåtsman Sergey V. Griaznyh
- Matros Dmitriy S. Mirtov
- Översergeant Dmitriy A. Leonov
- Premiärlöjtnant Maksim A. Rvanin
- Matros Andrey N. Driuchenko
- Premiärlöjtnant Aleksey A. Ivanov-Pavlov
- Överbåtsman Viktor A. Paramonenko
Källa:[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Urban Lindstedt (20 februari 2019). ”141-Kursk - När världens värsta ubåtsolycka blev Putins största PR-fiasko”. Historia Nu. https://historia.nu/historia-nu/141-kursk-varldens-varsta-ubatsolycka/. Läst 11 augusti 2024.
- ^ Alexandra Turku (12 augusti 2023). ”Ubåtskatastrofen blev Putins största fiasko”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/nyheter/varlden/handelserna-vi-inte-glommer-olyckan-med-atomubaten-kursk.62f6cea1-fd4f-4dfa-8b1a-d5540bdce4ea. Läst 11 augusti 2024.
- ^ ”Kursk reaches harbour” (på brittisk engelska). 10 oktober 2001. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/1591392.stm. Läst 11 augusti 2024.
- ^ ”Final report blames fuel for Kursk disaster” (på brittisk engelska). 1 juli 2002. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/2078927.stm. Läst 11 augusti 2024.
- ^ Role of Honour SSGN K141 Submarine KURSK 2013-10-03.
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör K-141 Kursk.
