Käringtand

För musikalbumet Käringtand med vissångerskan Margareta Söderberg, se Käringtand (musikalbum).

Käringtand
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Ärtordningen Fabales
Familj	Ärtväxter Fabaceae
Släkte	Käringtandssläktet Lotus
Art	Käringtand L. corniculatus
Vetenskapligt namn
§ Lotus corniculatus
Auktor	L.
Synonymer
Lotus ambiguus Spreng. Lotus arvensis Pers. Lotus balticus Miniaev Lotus carpetanus Lacaita Lotus caucasicus Kuprian. Lotus ciliatus sensu Schur Lotus komarovii Miniaev Lotus major Scop. Lotus olgae Klokov Lotus ruprechtii Miniaev Lotus tauricus Juz. Lotus zhegulensis Klokov
Från Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora (Tavla 324) 1 Planta i blomning med flera stjälkar avskurna 2 Blomma i längdsnitt, visande ståndare och pistill i orört läge före insektbesök. Förstoring × 3 3 Den fria delen av två ståndare. Förstoring × 10 4 Baljor 5 Frö. I naturlig storlek och förstorat × 8

Käringtand (Lotus corniculatus) L. är en ört tillhörande familjen ärtväxter.

Beskrivning

Käringtand kan bli upp till 4 dm hög.

Blommorna är gula och sitter i stora flockar. Topparna är ofta röda, vilket gör att hela flocken på håll kan skifta i rött. Blommar juni – juli.

Frukten är en 4 mm bred balja innehållande 10 — 30 frön med diameter 1 à 1,5 ;mm.

Bladen är tvåpariga med uddblad.

Rötterna på käringtand, som tränger ända till 1 m djupt ned, har de knölar, leguminosknölar, som är typiska för ärtväxter. På sina håll kan käringtand bli invasiv, och slå ut andra växter. De djupgående rötterna gör den svårutrotad. Bränning är verkningslös, endast kemiska medel, som eventuellt kan vara betänkliga ur miljösynpunkt, fungerar.

Ett praktexempel med knölar på rötterna är ärtväxten jordnötter, som alls icke är nötter i stil med exempelvis hasselnötter.

Dess nektar innehåller ca 40 % sockerarter. En enskild blomma producerar 0,08 mg nektar varje dag.

Växten innehåller i och för sig det giftiga ämnet blåsyra, men i så små mängder att det inte är farligt som foder till boskap. Men för snäckor, som stundom äter därav, är det ett dödligt gift.

Kromosomtal 2n = 24.

Biotop

Käringtand växer på gräs- och hedmark. Kalkgynnad. Den trivs på såväl fuktiga som torra ställen, där den klarar torka bra.

Angrips inte av klöverål och bara föga av klöverröta, (Screotinia trifoliorum).

Habitat

Käringtanden förekommer i hela Sverige, längst i norr dock sparsamt, och i stora delar av övriga Europa. I Norge går käringtand upp till 750 m ö h; på Hardangervidda upp till 1 380 m ö h. I centraleuropas bergstrakter kan käringtand ta sig över 2 000 m ö.h..

I Finland små populationer här och var; längst i norr bara tillfälligt.

I Afrika förekommer käringtand i ett smalt bälte längs medelhavskusten samt i Marocko.

Enstaka fyndorter finns i Nordamerika, men käringtand är inte ursprunglig där.

Utbredningskartor

• Norden [4]
• Norra halvklotet [5]

Förväxlingsarter

Snarlika arter är

Gul sötväppling med besök av Tosteblåvinge, Celastrina argiolus

Gulvial

• Gul sötväppling
• Gulvial (Lathyrus pratensis)
• Stor käringtand (Lathyrus pedunculatus). Den kan skiljas från den vanliga käringtanden, genom att stjälken är ihålig hos stor käringtand.
• Smal käringtand (Lathyrus tenusis), vars särskiljande tecken är att stjälken är mycket tunn.

Andra arter, som i bygdemål kallats käringtand

• Gökärt, Lathyrus linifolius (Reichard) Bässler
• Styvmorsviol, Viola tricolor; förekommer i Dalsland 
• Gullviva, Primula veris; förekommer i Blekinge 

Fruktens "horn" är anledningen till artepitetet corniculatus.

Etymologi

• Släktnamnet Lotus är hämtat från grekiska. Namnet användes av Homeros (800 f. Kr.) om en ärtväxt.
• Artepitetet corniculatus kommer av latin cornu, som betyder horn.

Användning

Käringtanden används delvis som foder (därav namnet på underarten foderkäringtand), men kan vara giftig i stora mängder. Ses dock mer som slåtterväxt än betesväxt och tål ej betning lika bra som exempelvis vitklöver.

Om käringtand på jordbruksmark inte betraktas som ogräs, utan tillåts, kommer det kväve, som finns i luften upptagas i leguminosknölarna. När växten vissnat har marken fått ett tillskott av det kväve, som andra växter behöver som näring, d.v.s. symbios med jordförbättring som resultat. Frö för gödsling finns emellertid inte tillgängligt i handeln.

Underarter

• Finsk käringtand (Lotus corniculatus'' var. ''maritimus)
• Fjällkäringtand (Lotus corniculatus'' var. ''borealis Hyl.)
• Foderkäringtand (Lotus corniculatus'' var. ''sativus Hyl.)
• Vanlig käringtand (Lotus corniculatus'' var. ''corniculatus)
• Åskäringtand (Lotus corniculatus'' var. ''arenosus)

Bygdemål

Namn	Trakt	Referens	Förklaring
Gigelärt			Gigel betyder sneda tänder
Gulhane
Kattklor
Kosmör
Käringgigel
Kärringtuppor	Dalarna		Med tuppor ("toppar") menas i dalmål blommor

Bilder

• 
• 
  Detalj av blomma
• 
  Omogen frukt
• 
  Behornad frukt, som är anledningen till epitetet corniculatus
• 
• 
  Jacob Sturm: Deutschlands Flora in Abbildungen (1796)

Externa länkar

• Den virtuella floran – Käringtand
• Käringtand i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
• Wikimedia Commons har media som rör Käringtand.
  Bilder & media

Källor

• Bo Nylén: Nordens Flora (andra upplagan). Bokförlaget Prisma, Stockholm 2000. ISBN 91-518-3821-4