Hardangervidda

Hardangervidda är ett fjällområde i södra Norge, öster om Hardangerfjorden. En stor del av Hardangervidda upptas av Hardangervidda nationalpark på 3 422 km².

Området utgör den största högfjällsplatån^[1] i Europa (cirka 8 000 km²) och har flera större glaciärer. Administrativt är den uppdelad mellan Buskerud fylke, Vestland fylke, och Telemark fylke. Den Norske Turistforening har totalt 26 stugor i området. Området ligger på mellan 1 100 och 1 200 m ö.h. och blev isfritt för omkring 9 000 år sedan. Platån ligger alltså över trädgränsen, med högsta punkten Sandfloeggi som är 1 721 m ö h. Äldre stenålderns människor nådde området 6 300 f Kr. Idag finns en rik fauna och flora med exempelvis 15 000 renar 1996, och 8 000 år 2008.^{[förtydliga]}^{[källa behövs]}

Hardangervidda är en upplyft del av det Subkambriska peneplanet som även återfinns i stora delar av Sverige.^[2]^[3] Bergenbanan och riksväg 7 går över Hardangervidda. Riksväg 13 går längs kusten, nära Hardangervidda.

Bilder

Hardangervidda på vintern.
Kvanntjørnsbu, en av de många hytter (stugor) Den Norske Turistforening har för vandring på Hardangervidda. Snö och is även mitt i juli.
Tältning på berg i sydvästra Hardangervidda.

^ Hou Olsen, Gitte. ”GALLERI Tätt inpå Europas största bestånd av vilda renar”. natgeo.se. http://natgeo.se/djur/galleri-tatt-inpa-europas-storsta-bestand-av-vilda-renar. Läst 18 maj 2017.
^ Jarsve, Erlend M.; Krøgli, Svein Olav; Etzelmüller, Bernd; Gabrielsen, Roy H. (2014). ”Automatic identification of topographic surfaces related to the sub-Cambrian peneplain (SCP) in southern Norway—Surface generation algorithms and implications”. Geomorphology (Elsevier) 211: sid. 89-99. Läst 30 april 2015.
^ Lidmar-Bergström, Karna (1995). ”Relief and saprolites through time on the Baltic Shield”. Geomorphology 12: sid. 45–61. doi:10.1016/0169-555X(94)00076-4. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/0169555X94000764. Läst 27 juli 2015.