Hoppa till innehållet

Julius Jolly (indolog)

Från Wikipedia
Julius Jolly
Född28 december 1849[1]
Heidelberg
Död24 april 1932[1] (82 år)
Würzburg
BegravdWürzburgs huvudbegravningsplats
Medborgare iTyskland
SysselsättningSpråkvetare, indolog[2], politiker, universitetslärare, filolog[2]
Befattning
Chair of Comparative Philology at the University of Würzburg (1872–1920)
ArbetsgivareWürzburgs universitet
FöräldrarPhilipp von Jolly
Redigera Wikidata

Julius Jolly, född den 28 december 1849, död den 25 april 1932[3], var en tysk sanskritist, son till Philipp von Jolly samt bror till Friedrich Jolly och Ludwig von Jolly.

Jolly blev 1877 professor i sanskrit och jämförande språkvetenskap i Würzburg. Han var mest verksam i bearbetandet av den indiska rättshistorien, varöver han under sin vistelse i Indien 1882-83 föreläste i Calcutta.

Hans huvudsakliga arbeten är Ein Kapitel vergleichender Syntax (1872), Geschichte des Infinitivs im Indogermanischen (1873), Über die rechtliche Stellung der Frauen bei den alten Indern (1876), Tagore Law Lectures: Outlines of an History of the Hindu Law of Partition, Inheritance and Adoption (1885), Recht und Sitte (i Johann Georg Bühlers "Grundriss der indo-arischen Philologie", 1896).

Därjämte översatte Jolly "Nāradiya Dharmacāstra" (1876), "The Institutes of Vishnu (i "Sacred Books of the East", VII; 1880), "Minor Lawbooks" (ibid. XXXIII; 1889) samt utgav "The Vishnusmrti" (i "Bibliotheca Indica", 1881), "The Nāradasmrti" (ibid. 1885-86), "Manutikāsamgraha" (ibid. 1885-90), "Mānavadharmacāstra" ("Manus lagbok", 1887). Jolly införde i Tyskland William Dwight Whitneys berömda föreläsningar om språkvetenskapen, "Die Sprachwissenschaft" (1874).

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 12341882d, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub2018994345, läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Neue Deutsche Biographie