Josef Kohler
| Josef Kohler | |
 | |
| Född | 9 mars 1849[1][2][3] Offenburg[4], Tyskland |
|---|---|
| Död | 3 augusti 1919[1][2] (70 år) Charlottenburg[5] |
| Medborgare i | Kejsardömet Tyskland |
| Utbildad vid | Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Freiburgs universitet  |
| Sysselsättning | Poet, universitetslärare, rättshistoriker, advokat |
| Arbetsgivare | Würzburgs universitet Humboldt-Universität zu Berlin |
| Redigera Wikidata | |
Josef Kohler, född 9 mars 1849 i Offenburg, död 3 augusti 1919 i Charlottenburg, var en tysk rättslärd, mot slutet av sitt liv ansedd som Tysklands främste. Bland de runt 2 500 titlar han publicerade, ryms även exkurser inom konsthistoria och diktning, samt en roman. Han var en universalbildad man, och inte minst en tillgiven lärjunge till Hegel.
Från 1870-talet och framåt ägnade Kohler stort intresse åt frågan om immateriella rättigheter och hans patent- och industrirättsliga arbeten fick stor betydelse.[6][7] Begreppet “geistiges eigentum” (andlig egendom) var redan då etablerat i tyskan och användes inte bara om patent utan även om rätten till litterära och konstnärliga verk. Kohler menade att detta var en felaktig jämförelse med materiell äganderätt. Därför ska han år 1907 ha myntat alternativbegreppet “Immaterialgüterrecht”, vilket snart vann intåg i svensk rättsterminologi som immaterialrätt. Kohlers argument mot att betrakta upphovsrätten som en äganderätt var djupt grundade i hans neohegelianska filosofi.
Kohler blev juris professor i Würzburg 1878 och i Berlin 1888. Hans arbeten omfattade juridik, filosofi, litteraturhistoria och konst. Utöver detta gav han ut ett par diktsamlingar.[6]
Bibliografi[6]
[redigera | redigera wikitext]- Deutsches Patentrecht (1878, andra upplagan 1900)
- Autorrecht (1880)
- Recht des Markenschutzes (1884)
- Forschungen aus dem Patentrecht (1888)
- Das litterarische und artistische Kunstwerk (1892)
- Industrierechtliche Abhandlungen (1899-1901),
- Handbuch des deutschen Patentrechts (1901)
- Die Patentgesetze aller Völker (1905)
- Urheberrecht an Schriftwerken und Verlagsrecht (1906)
- Shakespeare vor dem Forum der Jurisprudenz (1883)
- Zur Lehre von der Blutrache (1885)
- Das Recht als Kulturerscheinung (1885)
- Das Recht als Lebenselement der Völker (1887)
- Das chinesische Strafrecht (1886)
- Beiträge zur germanischen Privatrechtsgeschichte (1883-84)
- Rechtsvergleichende Studien (1889)
- Studien aus dem Strafrecht (1891-1897)
- Aus dem babylonischen Rechtsleben (1891-1898)
- Altindisches Prozessrecht (1891)
- Ursprung der Melusinensage (1895)
- Beiträge zur Geschichte des römischen Rechts in Deutschland (1896-1898)
- Zur Urgeschichte der Ehe (1897)
- Wesen der Strafe (1888)
- Einführung in der Rechtswissenschaft (flera upplagor 1901-1908)
- Lehrbuch der Rechtsphilosophie (1909)
- Pfandrechtliche Forschungen (1882)
- Prozessrechtliche Forschungen (1889)
- Strafrechtsaufgaben (1889-1899)
- Lehrbuch des Konkursrechtes (1891)
- Zivilprozessualische Rechtsaufgaben (1892, fjärde upplagan 1906)
- Treu und Glauben in Verkehr (1893)
- Carolina (1900)
- Zwölf Studien zum bürgerlichen Gesetzbuch (1900)
- Bambergensis (1902 och 1904)
- Lehrbuch des bürgerlichen Rechts (1904-1906)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6rz22rr, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: kohler-josef.[källa från Wikidata]
- ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 32258.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Kohler, Franz Joseph i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
- ^ Nationalencyklopedin, uppslagsord Josef Kohler
|