Jonas Lundblad
| Jonas Lundblad | |
| Född | 23 juli 1982[1] (42 år) Örebro Nikolai församling[1], Sverige |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Organist, musikvetare |
| Redigera Wikidata | |
Jonas Nils Olof Lundblad, född 23 juli 1982 i Örebro, är en svensk organist och musikforskare.
Jonas Lundblad studerade efter gymnasiestudier vid Katedralskolan i Linköping kyrkomusik och orgelinterpretation vid musikhögskolorna i Malmö, Lübeck och Piteå. Som orgelsolist har han framträtt vid konserter och festivaler i många länder i Europa. Han har även samarbetat med ex. Malmö och Helsingborgs symfoniorkestrar, samt Danska radiokören och Danska Radions Vokalensemble.[2]
I sina dubbla roller som forskare och musiker Lundblad arbetar bland annat med att ta fram bortglömd musik för orgel ur arkiv och bibliotek. En sådan inriktning märks i CD-produktionerna Clavierists at the Organ in 18th Century Sweden: Jonas Lundblad plays the 1783 organ at Dala-Husby från 2020,[3] samt Vogler to Netzel: Swedish Organ Culture in the 19th Century.[4] Han har även varit forskare inom teologi, skrivit om musik som gestaltar religion[5] och ingår i redaktionskommitéen för den vetenskapliga tidskriften Svenskt gudstjänstliv.
Lundblad studerade Olivier Messiaens orgelverk hos professor Hans-Ola Ericsson och har bedrivit konstnärlig forskning kring tonsättaren. En konsertserie med samtliga Messiaens verk ägde rum under 2015, inom ramen för ett forskningsprojekt från Vetenskapsrådet.[6]
Lundblad är forskare vid till Musikvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, sedan 2014. Hans forskning rör musikestetik och musikhistoria, samt musikalisk interpretation. Lundblad har givit ut ett flertal böcker om luthersk kyrkomusik, samt återkommande skrivit om Friedrich Schleiermachers estetik.[7] Lundblad föreläser och diskuterar musik vid konserter och i Sveriges radio. Han var i augusti 2020 månadens artist i Sveriges Radios program Söndagsmorgon.[8]
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- Kyrkomusik - ett tema med variationer: Årsbok för Svenskt Gudstjänstliv 87, Jonas Lundblad & Stephan Borgehammar, red., Skellefteå: Artos (2012).
- “Theomusical Subjectivity: Schleiermacher and the Transcendence of Immediacy”, i Music and Transcendence, Férdia J. Stone-Davis red., Farnham: Ashgate, ss. 85-104 (2015).
- “Taste and sensibility for the infinite as vision of cohesion: Aesthetic communication as (a-) political theory in Schleiermacher’s On Religion.”, i Der Mensch und seine Seele. Bildung - Frömmigkeit - Ästhetik: Akten des Internationalen Schleiermacher-Kongresses der Schleiermacher-Gesellschaft in Münster, September 2015, Jörg Dierken & Arnulf von Scheliha red., Berlin & New York: Walter de Gruyter, ss. 509-532 (2017).
- “Musical Dramaturgy and Liturgical Concomitance: Liszt's Two Organ Masses.”, i Liturgical Organ Music in the Long Nineteenth Century: Preconditions, Repertoires and Border-Crossings, Peter Peitsalo, Sverker Jullander, Markus Kuikka (red.) Helsingfors: Sibelius Academy (2017).
- Celebrating Lutheran Music: Scholarly Perspectives at the Quincentenary, Maria Schildt, Mattias Lundberg & Jonas Lundblad, red., Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis (2019).
- “Exact in feeling: Messiaen’s recorded performances of his Livre d’orgue.”, i The Organ Yearbook: A Journal for the players & historians of keyboard instruments 48, ss. 132-154 (2019).
- “Polyphonic love: A common theme in Schleiermacher and Bonhoeffer”, i Beyond Tolerance: Schleiermacher on Friendship, Sociability and Lived Religion, Matthew Ryan Robinson & Kevin Vander Schel, red., Berlin: De Gruyter, ss. 51-73 (2019).
- “Essence Facilitating Plurality: Theorizing Art with Schelling”, i Of Essence and Context: Between Music and Philosophy, Rūta Stanevičiūtė, Nick Zangwill & Rima Povilionienė, red., Springer International Publishing, ss. 43-56 (2019).
- Arbete med psalm: Årsbok för Svenskt Gudstjänstliv 95, Mattias Lundberg & Jonas Lundblad, red., Skellefteå: Artos (2020).
- Lutheran Music Culture: Ideals and Practices, Mattias Lundberg, Maria Schildt & Jonas Lundblad, red., Berlin: De Gruyter (2021).
- "The “Lutheran Style”: Aesthetics, Theology and Politics in Oskar Söhngen’s Writings", i Lutheran Music Culture: Ideals and Practices, Mattias Lundberg, Maria Schildt & Jonas Lundblad, red., Berlin: De Gruyter, ss. 239-281 (2021).
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, läst: 13 oktober 2021.[källa från Wikidata]
- ^ ”Personlig hemsida> Biografi vid Uppsala universitet”. https://katalog.uu.se/empinfo/?id=N14-728. Läst 6 september 2021.
- ^ ”Caprice Records: Clavierists at the Organ in 18th Century Sweden”. https://musikverket.se/capricerecords/artikel/clavierists-at-the-organ-in-18th-century-sweden/. Läst 6 september 2021.
- ^ ”Caprice records: Vogler to Netzel: Swedish Organ Culture in the 19th Century”. Caprice records. https://musikverket.se/capricerecords/artikel/vogler-to-netzel-swedish-organ-culture-in-the-19th-century/. Läst 10 december 2021.
- ^ ”Konserthuset Stockholm: ORGELMATINÉ MED JONAS LUNDBLAD”. https://www.konserthuset.se/program-och-biljetter/kalender/konsert/2017/orgelmatine-med-jonas-lundblad/. Läst 6 september 2021.
- ^ ”Forskningsprojekt: Interpretation av tid i Olivier Messiaens orgelverk”. Arkiverad från originalet den 6 september 2021. https://web.archive.org/web/20210906192205/https://www.musik.uu.se/forskning/projekt/olivier-messiaen/. Läst 6 september 2021.
- ^ ”Personlig hemsida>Forskning vid Uppsala universitet”. https://katalog.uu.se/empinfo/?id=N14-728. Läst 6 september 2021.
- ^ ”Svensk mediedatabas: Jonas Lundblad P2”. https://smdb.kb.se/catalog/search?q=jonas+lundblad+p2&x=0&y=0. Läst 6 september 2021.