Jonas Klingstedt
| Jonas Klingstedt | |
| Född | 27 oktober 1616 Östergötland, Sverige |
|---|---|
| Död | 7 december 1691 (75 år) Stockholm |
| Begravd | Riddarholmskyrkan |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Ämbetsman |
| Befattning | |
| Landshövding i Nylands och Tavastehus län (1685–1687) Landshövding i Kronobergs län (1687–1687) | |
| Maka | Susanna Ulfvenklou (g. 1661–1673) |
| Barn | Sigrid Kristina Klingstedt (f. 1672)[1] |
| Föräldrar | Nils Jonsson |
| Släktingar | Magnus Klingius (syskon) |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Jonas Klingstedt, tidigare Klingius, född 27 oktober 1616 eller 15 november 1626 i Kullinge församling, Östergötland, död 7 december 1691 i Stockholm, var en svensk ämbetsman. Klingstedt och hans ättlingar var nära förknippade med säteri Skårby i Salems kommun.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Jonas Klingius föddes 1616 eller 1626 på Klingstad i Kullinge församling. Han var son till borgmästaren Nils Jonsson i Norrköping och Elisabet Jesperdotter. Klingstedt blev 22 augusti 1637 student vid Uppsala universitet. Han var legationssekreterare och assistentråd vid legationen till turkiska hovet under Claes Rålamb 22 februari 1657. Klingstedt var 1658 kunglig sekreterare och adlades 14 januari 1660 till Klingstedt. Han introducerade 1660 i Sveriges Riddarhus som nummer 661 och blev 10 juni 1673 hovråd. Var 1673 legat till ryska hovet och fick 15 mars 1676 fullmakt att rannsaka om postväsendet i Finland och Östersjöprovinsen. Fullmyndig legat till traktaten med Ryssland 7 april 1680. Klingstedt blev 3 mars 1685 landshövding över Nylands och Tavastehus län och blev 4 augusti 1687 landshövding i Kronobergs län. Han slutade som landshövding i Kronobergs län samma år. Klingstedt avled 1691 i Stockholm och begravdes 11 september 1692 i Riddarholmskyrkan.[2]
Egendom
[redigera | redigera wikitext]Klingstedt ägde Münkenhof i Katkülls socken, Rachküll i Katkülls socken, Hallinge gård i Salems socken och Ringstad gård i Östra Eneby socken.[2]
Han omnämns i samband med en byggnadshistorisk undersökning, som genomfördes 1949 av Skårby gård vid Bornsjön i Salems kommun av Stockholms stadsmuseums byggnadsavdelning.[3] Där framgår att Klingstedt vid slutet av 1660-talet förvärvade Skårby och intilliggande Häggelunda och bildade av båda säteri Skårby. Under hans tid tillkom flera nya byggnader inklusive huvudbyggnaden i karolinsk stil som revs 1949. Efter Jonas Klingstedts död 1691 övergick säteriet till andre sonen Gustaf (1670-1747), som skrev sig till Skårby. Egendomen var i släktens ägo till 1773, då Gustaf Klingstedts andra hustru Elsa Christina Adlerberg dog.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Klingstedt gifte sig 10 november 1661 med Susanna Ulfvenklou (död 1673), dotter av kommissarien Henrik Ulfvenklou och Eva Faler. De fick tillsammans barnen majoren Nils Klingstedt (1662–1710) i Riga, Henrik Klingstedt (1663–1735), Eva Elisabet Klingstedt (1665–1713) som var gift med hovjunkaren Carl Du Rietz, Anna Margareta Klingstedt (1667–1739), kaptenen Carl Klingstedt (1668–1731), överstelöjtnanten Gustaf Klingstedt (1670–1747), Sigrid Christina Klingstedt (1672–1722) som var gift med assessorn Jakob Cronhielm och Johan Klingstedt (1673–1673).[2]
Klingstedt gifte sig andra gången 1675 med Brita Tungel (1644–1720), dotter av hovkanslern Nils Nilsson Tungel och Brita Catharina Carlsdotter Kuut eller Rosenstielke. Efter Klingstedts död gifte Brita Tungel om sig med ståthållaren Gustaf Adolf Strömfelt.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Rootsweb
- ”Stockholm den 22. Augusti”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 8. 21 augusti 1687.
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Elgenstierna Gustaf, red (1928). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 4 Igelström-Lillietopp. Stockholm: Norstedt. sid. 176-177. Libris 10076751
- ^ Från byggnadsavdelningens undersökningar år 1949 / Tord O:son Nordberg