Hoppa till innehållet

Gustaf Adolf Strömfelt

Från Wikipedia
Gustav Adolf Strömfelt
Född1640[1]
Död6 april 1717[2]
Rö församling, Sverige
BegravdRimbo kyrka
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningPolitiker
MakaChristina Elisabet Taube
BarnOtto Reinhold Strömfelt (f. 1679)
Brita Charlotta Strömfelt (f. 1691)[3]
FöräldrarJohan Strömfelt[3]
Christina Törnsköld[3]
SläktingarHarald Strömfelt (syskon)
Redigera Wikidata

Gustaf Adolf Strömfelt, född 1640, död 6 april 1717 i Rö församling, var en svensk ståthållare.

Gustaf Adolf Strömfelt föddes 1640. Han var son till diplomaten Johan Fegræus, som adlades Strömfelt, och Christina Törnsköld. Strömfelt blev 24 februari 1660 student vid Uppsala universitet. Han blev senare ståthållare i Dorpat och Pernau, vilket upphörde i augusti 1710. Vid landets erövring av ryssarna. Strömfelt avled 1717 på Beateberg i Rö församling och begravdes i Rimbo kyrka.[4]

Strömfelt ägde gårdarna Strömhult i Slätthögs socken, Ludenhof i Bartholomei socken, Lunia i Dorpats socken och Moisekatz i Pölwe socken.[4]

Strömfelt figte sig första gången med friherrinnan Christina Elisabet Taube af Karlö, dotter av landshövdingen Otto Reinhold Taube af Karlö och Margareta Oxe. De fick tillsammans barnen presidenten Otto Reinhold Strömfelt (1679–1744), ståthållaren Johan Jakob Strömfelt (död 1737), Brita Charlotta Strömfelt (1691–1751) som var gift med överjägmästaren Wilhelm Mauritz Pauli och Eufrosyne Catharina Strömfelt (död 1764) som var gift med majoren Gustaf Johan Silfverhielm och lantrådet Otto Reinhold von Stackelberg.[4]

Strömfelt gifte sig andra gången 13 maj 1700 i Stockholm med Brita Tungel, dotter av hovkanslern Nils Nilsson Tungel och Brita Catharina Carlsdotter Kuut eller Rosenstielke. Brita Tungel var änka efter landshövdingen Jonas Klingstedt i Kronobergs län.[4]

  1. ^ Libris, Kungliga biblioteket, SELIBR-ID: 359814, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, utlib.ut.ee .[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Elgenstierna Gustaf, red (1932). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 7 Schildt-Sture. Stockholm: Norstedt. sid. 772. Libris 10076761