Johan Degerman
| Johan Degerman | |
| Född | Johannes Degerman 16 september 1752 Piteå stadsförsamling |
|---|---|
| Död | 3 februari 1807 Piteå |
| Nationalitet | Svensk |
| Etnicitet | Svensk |
| Medborgarskap |  Sverige |
| Känd för | Industri- och rådman |
| Titel | Rådman |
| Maka | Birgitta Christina Svedman |
| Barn | Elsa Brita |
| Föräldrar | Samuel Degerman och Sigrid Hansdotter |
| Ytterstfors | |
 Den här artikeln är en del i serien om Ytterstfors:
| |
| Bolag | |
|---|---|
| Ytterstfors AB · AB Ytterstfors-Munksund · Munksunds AB | |
| Bruk och anläggningar | |
| Ytterstfors såg · Ytterstfors glasbruk · Ytterstfors kanal · Ytterstfors träsliperi · Ytterstfors elektriska såg · Ytterstfors linbana | |
| Personer | |
| Fredrik Holmström · Mikael Lindemark · Carl Fredrik Furtenbach · Johan Degerman · Anders Markstedt · Eric Lindemark · Fredrik Bergenholtz · Nils Ringstrand · Egil Unander-Scharin | |
| Övrigt | |
| Ytterstfors bruksförsamling · Ytterstfors brukskyrka · Ytterstfors herrgård | |
| Se även | |
| SCA · Handelsbanken · Ivar Kreuger |
Johannes (Johan) Degerman, troligen född 16 september 1752 i Piteå stadsförsamling,[1] död 3 februari 1807, var en svensk industriman och rådman i Piteå stad.[2]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Degerman föddes troligen 1752 i Piteå stad. Fadern var Samuel Degerman[1] (f. 1705 på Degerbyn 4), som flyttat till Piteå stad från Degerbyn för att bli borgare[3] och Sigrid Hansdotter från Falmark.[1][4] Fadern var även med och grundade Brännfors såg 1760.[3]
Den 15 oktober 1776 gifte han sig med Brigitta (Brita[5]) Christina Swedman i Stockholm.[6] Året därpå föddes barnet Elsa Brita.[7]
Degerman avled 55 år gammal i Piteå.[2]
Karriär
[redigera | redigera wikitext]År 1795 anlade Degerman en vattensåg vid Jävreån som fick namnet Degerfors såg efter honom.[8] Året därpå var han med och grundade Holmfors såg och Ytterstfors såg.[3] Degerman grundade även bruket i Jävre, Degerfors järnbruk, 1797.[9]
Under 1800-talet köpte Degerman en del av sågen i Lejonström[10] och 1806 fick han privilegier för att uppföra järnbruket Bondhammars järnverk. Där var dock troligen Anders Markstedt mest aktiv.[11]
Vid sin död 1807 ägde han 3/4 av Lejonströms såg, 1/15 i Holmfors såg och 1/6 i Ytterstfors såg. Han hade dessutom intressen i Degerbyns såg, Finnfors såg, Borgfors såg, Storforsa såg, Brattfors såg, Arnemarks såg, Hvarfträsk järnbruk och i Nasafjälls silververk.[3]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”Piteå stadsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010155/C/1 (1703-1806) - Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035091_00070#?c=&m=&s=&cv=69&xywh=0,-3440,6303,11662. Läst 25 juli 2023.
- ^ [a b] ”Sök bland svenska dagstidningar”. tidningar.kb.se. https://tidningar.kb.se/2509100/1807-03-04/edition/145120/part/1/page/2/?q=Johan%20Degerman. Läst 25 juli 2023.
- ^ [a b c d] ”Fördjupning”. Skellefteå museum. Arkiverad från originalet den 22 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230722211619/https://skellefteamuseum.se/utstallning/storsia/upplysning-1730-1845/sagverksinvesterare/fordjupning-sagverksinvesterare/. Läst 24 juli 2023.
- ^ Lundström, Ulf (2001) (PDF). Skellefteå socken 1650–1790. sid. 404. Arkiverad från originalet den 30 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230630195611/https://sparfran10000ar.se/wp-content/uploads/Skellefte%25C3%25A5-sn-1650-1790.-U.Lundstr%25C3%25B6m_liten.pdf. Läst 25 juli 2023
- ^ Riksarkivet. ”Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Degerman+&EndastDigitaliserat=false&Fritext=Degerman+&Ort=Pite%C3%A5+&AvanceradSok=true&page=3&postid=Bouppteckningar_54849BC2-3331-46BA-BB9A-F96EA4CE6EF0-288C01D0-83EB-46F5-B0DD-BF6E7B03FBFD&tab=post&FacettState=undefined:c%7C#tab. Läst 25 juli 2023.
- ^ ”Sök bland svenska dagstidningar”. tidningar.kb.se. https://tidningar.kb.se/2631189/1776-10-22/edition/144030/part/1/page/2/?q=Johan%20Degerman*. Läst 25 juli 2023.
- ^ ”Piteå stadsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010155/C/1 (1703-1806) - Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035091_00122#?c=&m=&s=&cv=121&xywh=744,2084,1222,2262. Läst 25 juli 2023.
- ^ André, P. (1997). ”Degerforsheden under 200 år”. Skogshistorisk tidsskrift 1997: sid. 3. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2023. https://web.archive.org/web/20231019171921/https://skogshistoria.se/wp-content/uploads/2018/07/%C3%85rsskrift-1997-s-37-50-Per-Andre-Degerforsheden.pdf. Läst 24 juli 2023.
- ^ Andersson, T. (2020). DEGERFORS BRUK JÄVRE - JÄRNBRUKET OCH SÅGEN/KVARNEN JÄRNBRUKET. Arkiverad från originalet den 18 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220118134309/https://javre.se/wp-content/uploads/2022/01/3.-JA%CC%88RNBRUKET-SA%CC%8AGEN.pdf. Läst 24 juli 2023.
- ^ Herman A. Ring. ”257 (Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 3)”. runeberg.org. https://runeberg.org/rhasvindus/3/0257.html. Läst 25 juli 2023.
- ^ André, P. (1998). ”Järn och terpentin — två tidiga skellefteindustrier”. Skogshistoriska studier i Skelleftetrakten (Umeå: KULTURENS FRONTLINJER): sid. 44-45. Arkiverad från originalet den 24 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230724203538/https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:719554/FULLTEXT02.